Nykils kyrka

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Nykils kyrka
Kyrka
Nykils kyrka
Nykils kyrka
Land Sverige Sverige
Län Östergötlands län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Linköpings stift
Församling Nykil-Gammalkils församling
Koordinater 58°17′20.12″N 15°26′54.11″Ö / 58.2889222°N 15.4483639°Ö / 58.2889222; 15.4483639
Invigd 1786

Nykils kyrka är en kyrkobyggnad i Nykils tätort i Nykils socken i Nykil-Gammalkils församling i Valkebo härad i Östergötland. Den ligger cirka 18 kilometer sydväst om Linköping, 5 kilometer sydost om Gammalkil och tillhör Linköpings stift.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Nykils kyrka är byggd i gustaviansk stil. Stora fönster gör att kyrkorummet upplevs som ljust och rymligt. Det fullbreda koret bildar fortsättning på det tunnvälvda långhuset. Kyrkans interiör domineras av altare med altaruppsats i gustaviansk stil, innehållande en tavla föreställande Kristus i Getsemane, omramad av tvenne sirade pilastrar och ornamenterat överstycke i svart och guld. Text under tavlan: ”Se Guds Lamb Som borttager werldens synd. Joh. 1:29.”

evangeliesidan hänger en gustaviansk predikstol med korg och ljudtak, likaledes i svart och guld; på korgen citeras ur Bibeln: ”Saliga äro de Som höra Guds ord och gömma detLuk. 11:28.” På epistelsidan har anordnats en dopplats, med dopfunt ritad av arkitekt Kurt von Schmalensee. Dopskålen i silver är försedd med musicerade kvinnor i antik stil. På väggen vid dopplatsen hänger ett medeltida krucifix.

Längre ned på södra långhusväggen, väster om den södra portalen, finns en äldre skulpterad altaruppsats från 1750 med texter: ”Mig hafwer tu arbete giordt uti sinom syndom, och giordt mig mödo uti sinom misgierningom. Jes: 43: 24”. ”Tänck på Jesum Christum. 2 Tim: 2: 8.” Änglafigurerna, som blåser i trumpet överst på uppsatsen, har ursprungligen gjorts för en äldre orgel av Jonas Wistenius.

läktaren i väster står en mekanisk 2-manualig, 17-stämmig orgel av bröderna Sven & Erik Nordström i Flisby.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Redan under 1200-talet byggdes en stenkyrka i Nykil. Den bestod av långhus med kor och torn. Klockorna hängde dock i en stapel på kyrkogården. Senare välvdes kyrkan, vilket bör ha skett i början av 1500-talet.

År 1647-1648 fick kyrkan nya bänkar och läktaren utökades. År 1655 var det dags att byta ut den gamla klockstapeln mot en ny, vilken blev klar strax därpå. År 1701 tillkom ett korskrank, snidat av mäster Gudmund. Samma år dekorerade mäster Henrik (Heinrich) Werner koret med ”tio förgyllda och försilvrade lampor” och levererade en ny predikstol. Befolkningen växte i församlingen och 1734 gjordes en tillbyggnad.

Under år 1750 bygger snickare Pehr från Nykil en ny orgelläktare. På denna uppförde orgelbyggare Jonas Wistenius 1749(?) en piporgel. År 1750 skapar skulptör Johan Wedulin i Hjo en altaruppsats, som målas av J. G. Stoltz i Vadstena. De dekorerade också orgelfasaden med snidade bilder. På läktarbarriären målade Stoltz bilder av apostlarna.

Carl Fredric Broocman berättar i mitten av 1700-talet:

Kyrkan, som finnes nämnd i gamla Skrifter Nya Kjöl, twifwels utan af sin belägenhet på en högd, står på Krono grund uti Norra ändan af Soknen, en och 3 fjerdedels mil ifrån Linköping, tå wägen tages genom Slaka Sokn. I långliga tider har hon warit 32 alnar lång och 13 och en fjerdedels aln bred; men som Församlingen tid efter annan tiltagit och icke rymdes uti henne, så blef hon år 1734 utwidgad med en tilbyggnad af träd till 16 alnars längd och 17 och en half alns bredd. Altartaflan är upsatt år 1750 för 600 Daler Kopp:mt, och föreställer uti wacker målning Frälsaren på Korßet med Maria och Johanne therunder. Prädikstolen är i lika måtto wäl gjord i Bildthuggare-Arbete med Frälsarens och Evangelisternas bilder uti förgyld målning. Theslikes är ock Kyrkan beprydd med en wacker Orgelläcktare, som upsattes år 1749, tå äfwen Orgelwerket blifwit köpt för 2600 Daler Kopp:mt. Af Påwiska öfwerlefwor ser man ännu Kyrkan under hwalfwen wara målad med åtskilliga heligas beläten. [...] Intet Torn är wid Kyrkon, utan hänga Klockorna uti Trästapel;
och står på then större: men på then mindre:
Wælborne JOHAN DRAKE, MARGARETHA KLINGSPÅR, Verbum divinum manet in æternum. 1586.(?)
ANNA SCHEIDING, J. L. SCHÖNFELDT år 1670,

Senare, år 1761, engagerades byggmästaren Petter Frimodig (1721–1766) för att bygga ett nytt torn, vilket blev klart 1763.

Inskrift över kyrkporten till minne av ombyggnaden

Trots tillbyggnad och stor läktare var kyrkan alldeles för liten för den växande befolkningen. År 1781 fattade sockenstämman beslut om nybyggnad och 1784 skrevs kontrakt med byggmästare Casper Seurling, Mjölby. Redan samma år lades grunden till den nya kyrkan utanför den gamlas murar, varifrån man hämtade sten till de nya murarna. Sockenfolket levererade timmer och sten, av Lars Andersson i Tjällmo köptes spik och från Hammar erhölls vitkalk och järn. Den gamla kyrkan revs 1785. Den nya kyrkan utformades i gustaviansk stil med stort tunnvälvt långhus, rundbågiga fönster och i öster rakt avslutat kor. Bakom koret byggdes en parallelltrapetsformad sakristia. I väster behölls delar av det gamla tornet. År 1786 var kyrkan färdig och även orgeln hade kommit på plats.

År 1800 ombads Casper Seurling besiktiga kyrktornet. Han fann det för högt och kortade därför av spiran. Tornet har trots detta en ansenlig höjd och har fortfarande kvar Petter Frimodigs stil.

Under 1800-talet gjorde konstnären Johan Zacharias Blackstadius (1816-1898) en inte helt lyckad ommålning av altartavlan.

År 1909 renoverades kyrkan. Förutom ommålning av interiören, ersattes de tidigare slutna bänkkvarteren med nya öppna bänkar.

Under ledning av arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping, vidtogs 1955 en restaurering av inventarierna, varvid bl.a. kyrkbänkarna åter försågs med luckor och Blackstadius övermålning av altartavlan togs bort. Vidare gjordes en del renoveringar: Fönsterhöjden minskades något och sakristian bakom koret fick ny ingång. Dessutom skapades förrådsutrymmen under läktaren och tornkammaren inreddes som kyrksal.

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

1800-talsteckning av Madonnabilden i kyrkan.

Orglar[redigera | redigera wikitext]

Kronologi:

Manual
Gedackt 8'
Principal 4'
Flöjt 4'
Kvinta 3'
Oktava 2'
Flöjt 2'
Mixtur III
Rauskvint 2'
Trumpet 8'
Tremulant
  • 1784-1785: Orgeln demonteras.
  • 1786: Jonas Wistenius sätter upp den demonterade orgeln i nya kyrkan.
  • 1817: Klagomål över att "flere pipor äro alldeles odugelige".
  • 1862-1863 bygger bröderna Sven & Erik Nordström, Flisby, en ny 17-stämmig mekanisk piporgel med 2 manualer och bihangspedal på västläktaren. Manualens undertangenter vita. Alla fasadpipor stumma.
  • 1963: Orgelbyggare Richard Jacoby, Stockholm, reparerar orgeln och filtar mekaniken för att minska slamret.
  • 1972: Reparation av orgelbyggare Reinhard Kohlus, Vadstena, som härvid avlägsnar spunden på undersidan i några blindkanceller.
  • 2001: Restaurering av orgelbyggare Henrik Lind, Flemma. Skador repareras och 1963 års filtning, som gjort orgeln onödigt tungspelt, tas bort och ersätts med belädring. Färger på Nordströms orgelhus och spelbord återställs till original. Orgeln har ett tonomfång på 54/24.

Nordströms ursprungliga disposition & nuvarande:

Huvudverk C-f³ Svällverk C-f³ Pedal C-h° Koppel
Borduna 16 f., C-H/c°-f³ Flöjt 8 f. bihängd manualen I Unison I+II
Principal 8 f. Fugara 8 f.
Gedakt 8 f. Principal 4 f.
Fleut d'Amour 8 f. Fleut octaviante 4 f.
Octava 4 f. Basång 8 f., B
Spetsflöjt 4 f. Oboé 8 f., D
Octava 2 f.
Scharf I-II Cor., 2 2/3 f. (från c° + 2') (ej repet.) Crescendosvällare
Basun 16 f., C-H
Trumpet 16 f., c°-f³ Sperrventil
Trumpet 8 f., B/D
Sperrventil

Litteratur och källor[redigera | redigera wikitext]

  • Carl Fredric Broocman: Beskrifning Öfwer the i Öster-Götland Befintelige Städer, Slott, Sokne-Kyrkor .... Tryckt i Norrköping hos Johan Edman år 1760 / G. Ekströms förlag 1993.
  • Sveriges bebyggelse – Statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd - Landsbygden del I, sid. 325-326, Hermes, Uddevalla 1946
  • Nykils kyrka, kort vägledning av Bengt Cnattingius, Linköpings stiftsråds kyrkobeskrivningsnämnd (1969)
  • Våra kyrkor, sid. 99, Klarkullens förlag, Västervik, ISBN 91-971561-0-8
  • Sten L. Carlsson (1973). Sveriges kyrkorglar. Lund: Håkan Ohlssons förlag. ISBN 91-7114-046-8 
  • Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6 
  • Einar Erici & R. Axel Unnerbäck (1988). Orgelinventarium. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-557-7 
  • Sten-Åke Carlsson & Tore Johansson, red (1990). Inventarium över svenska orglar : 1989:II, Linköpings stift, Visby stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. ISSN 1100-2700 
  • Tidskriften Orgelforum 2001, nr 2 och 4, Svenska orgelsällskapet, ISSN 0280-0047
  • Arne Land, Ljungsbro (2004)
  • Kyrkoherde Annika Johansson, Näverdal (2006)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Abr. Hülphers, Historisk Afhandling om Musik och Instrument särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige (1773), s. 266.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]