Lagan
- För andra betydelser, se Lagan (olika betydelser).
| Lagan | |
| Å | |
 Hamneda kyrka vid Lagan, oktober 2010. | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Världsdel | Europa |
| Kommuner | Laholm, Markaryd, Ljungby, Värnamo, Vaggeryd, Jönköping |
| Bifloder | |
| - vänster | Smedjeån, Lillån, Skålån, Härån |
| - höger | Krokån, Vänneån, Bolmån |
| Källa | Tahesjön |
| - höjdläge | 223 m ö.h. |
| - koordinater | 57°40′16″N 14°6′48″Ö / 57.67111°N 14.11333°Ö |
| Mynning | Laholmsbukten |
| - koordinater | 56°32′53″N 12°56′58″Ö / 56.54806°N 12.94944°Ö |
| Längd | 232 km |
| Flodbäcken | 6 440 km² |
| Vattenföring | |
| - medel | 82 m³/s |
| Geonames | 2697943 |
  Läge för Lagans utflöde.
| |
 Lagan med biflöden och avrinningsområde.
| |
Lagan är en å i södra Sverige. Dess längd är 232 km inklusive källflöden.[1] Lagans avrinningsområde är 6 440 km². Medelvattenföringen vid mynningen är 82 m³/s. Den största sjön inom Lagans avrinningsområde är Bolmen.
Namnet (1674 'Lafuan fluvidus') kommer från fornsvenskans lagher som betyder vatten eller vätska.[2]
Lagan har främst varit känt för sitt laxfiske. Under 1200-talet uppbar kungen årligen 1 200 laxar i skatt från fisket i Lagan. Laxen var då fattigmansmat och, som vid andra laxrika vatten, berättas från trakterna att bönderna inte fick sätta lax på bordet oftare än två gånger i veckan, annars protesterade drängar och pigor. Enligt Bengt af Klintberg är detta dock en vandringssägen, en "klintbergare".[3]
Sträckning och avrinningsområde
[redigera | redigera wikitext]| Biflöde/Sjö | Längd (km)[4] | Avrinningsområde (km2)[5] | |
|---|---|---|---|
| Biflödet | Lagan[6] | ||
| Gnyltån | 15,8 | 67,2 | 188,4 |
| Stödstorpaån | 23,0 | 57,0 | 249,3 |
| Lillån (från Linnesjön) | 13,37 | 72,5 | 374,7 |
| Lillån (till Hörledammen) | 9,1 | 27,4 | 455,1 |
| Härån | 643,8 | 1 103,4 | |
| Vidöstern | 213,7 | 1 375,2 | |
| Skålån | 144,08 | 1 446,1 | 2 864,9 |
| Bolmån | 154,83 | 2 106,4 | 5 119,0 |
| Lillån | 18,72 | 141,0 | 5 416,2 |
| Sjöaredsbäcken | 9,78 | 30,0 | 5 545,5 |
| Vänneåns mynning | 24,61 | 109,4 | 5 572,0 |
| Krokåns mynning | 57,66 | 308,9 | 5 988,8 |
| Skogaby | 76,8 | 6 065,7 | |
| Lillån | 16,46 | 40,5 | 6 132,0 |
| Smedjeån | 55,58 | 277,2 | 6 424,7 |
| I havet | 232,19 | 6 451,8 | |
Lagans källa är Tahesjön (223 m ö.h.) i Småländska höglandet sydöst om Taberg i Jönköpings län. Den är där inte mer än en bäck. Den tar dock snart till sig mer vatten från de stora sankmarkerna Lagamossen, Kungsmossen och Store Mosse, passerar sjön Eckern (217 m ö.h.) och har en ansenlig storlek redan vid Vaggeryd. I och efter Vaggeryd ansluter Gnyltån och Stödstorpaån. Strax innan Värnamo ansluter Härån med ett avrinningsområde som är något större än Lagans uppströms platsen där de rinner samman. Efter att ha passerat Värnamo går Lagan in i Kronobergs län via sjön Vidöstern och fortsätter genom orterna Lagan och Ljungby till Traryd och Strömsnäsbruk. Efter att vattendraget passerat orten Lagan ansluter Skålån och strax före Traryd ansluter Bolmån, den senare med vatten från bland annat Bolmen. De bägge biflödena bidrar till att Lagan växer betydligt. Lagan böjer av mot väster strax norr om Markaryd och "rusar vid Majenfors in i Halland", enligt en äldre beskrivning. Då vattendraget rör sig västerut rör det sig också nerför Sydsvenska höglandets västsidan vilket bidrar till att där tidigare funnits flera vattenfall som numera är vattenkraftverk. Vänneån och Krokån ansluter strax före respektive i Knäred. Strax innan utloppet i havet ansluter Smedjeån
Lagans utlopp i Laholmsbukten, cirka 20 km söder om Halmstad, kallas Lagaoset. Den kan nås från motorvägen E6/E20 och rastplatsen vid Snapparp. En handelsled kallad Lagastigen går utmed Lagan sedan urminnes tider. Idag går E4 parallellt med ån under en lång sträcka genom Småland.
Berggrund
[redigera | redigera wikitext]Vattendraget börjar småländska höglandet med blandade förhållanden med bland annat granit. Därefter följer ett plattare område med gnejs och morän. Det är rikt på myrar. När vattendraget når Laholmsslätten passerar det genom sandjordar.[7] Under senaste istiden nådde havet ungefär upp till Knäred.[8][9]
Transport
[redigera | redigera wikitext]Lagan har även varit av betydelse som sjöled, i ett dokument från 1751 berättas att sjöfarten på ån tidigare bedrevs av små jakter, Torekobåtar. Även senare har jakter fört transporter utmed Lagan. Sjöfart i Lagan har dock varit besvärlig på grund av ojämn vattenföring och många grund. 1876-1881 gjordes försök att få till stånd ångbåtstrafik utefter Lagans nedre lopp, men planerna kom att skrotas. Viss trafik har dock förekommit från Laholm och ned till Lagans utlopp, särskilt Laholms sågverk transporterade virke från Laholm längs med Lagan ned till havet och sedan vidare upp till Halmstad. I början av 1890-talet blev Lagan från Vidöstern ned till Strömsnäs och Timsfors Bruk utlåst som officiell flottningsled, men flottning hade förekommit på Lagan långt tidigare.[10]
Flera broar går över Lagan, bland annat Laganbron.
Miljö
[redigera | redigera wikitext]Vid Lagan finns flera naturreservat. I Laholms kommun finns Hökafältets naturreservat och Karsefors naturreservat. I Vaggeryds kommun finns Östermoskogens naturreservat.
Minnesramsor
[redigera | redigera wikitext]De halländska åarna Viskan, Ätran, Nissan och Lagan är kända. Det finns ramsor för att komma ihåg dessa:
- vi ska äta, ni ska laga
- laga ni, äta vi.
Den första varianten räknar upp åarna norrifrån, den andra söderifrån.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ↑ ”Vattendragsregister (SMHI)”. Arkiverad från originalet den 15 november 2012. https://web.archive.org/web/20121115110709/http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.10713!webbSveriges%20vattendrag%2016.pdf. Läst 25 april 2011.
- ↑ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Lagan)
- ↑ Klintberg, Bengt af (2005). Glitterspray & 99 andra klintbergare. Atlantis. sid. 190-194. Libris 9730689. ISBN 917353045X. https://www.faktoider.nu/lax.html. Läst 6 maj 2022
- ↑ ”Vattendragsregistret”. SMHI. Arkiverad från originalet den 21 juli 2006. https://web.archive.org/web/20060721130302/http://www.smhi.se/sgn0102/n0204/vdragreg.pdf. Läst 9 mars 2026.
- ↑ ”Avrinningsområden i Sverige - Del 4. Vattendrag till Västerhavet”. SMHI/Svenskt Vattenarkiv. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:947703/FULLTEXT01.pdf. Läst 9 mars 2026.
- ↑ Alldeles efter att biflödet anslutet
- ↑ ”Allmänt om Lagan”. Lagans vattenråd. https://lagan.vattensamverkan.se/content/Lagan/%C3%96vergripande/Allmnt_om_Lagan.pdf. Läst 7 juli 2026.
- ↑ Kai Curry-Lindahl & Carl Skottsberg, red (1952). ”Hallandsåarna i geologiskt perspektiv”. Natur i Halland
- ↑ ”Ätrafors”. Hallandsleden. https://www.hallandsleden.se/plats/atrafors. Läst 11 januari 2026.
- ↑ Sveriges inre vattenvägar band I s. 175-184.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||