Skatgök

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Skatgök
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Clamator glandarius - Coucou geai.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Gökfåglar
Cuculiformes
Familj Gökar
Cuculidae
Släkte Skatgökar
Clamator
Art Skatgök
C. glandarius
Vetenskapligt namn
§ Clamator glandarius
Hitta fler artiklar om fåglar med

Skatgök[2] (Clamator glandarius) är en sydeuropeisk och afrikansk gök.[3] Den är häckningsparasit som lägger sina ägg hos speciellt skator. I Sverige är den en mycket sällsynt gäst.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Skatgök med sin favoritföda: en hårig fjärilslarv.

Fågeln är med sina 35-39 cm något större än göken, men verkar mycket större med sina breda vingar och långa smala stjärt. Den vuxna fågeln är grå ovan beströdd med vita fläckar, med grå hätta och grå vingar. Ansiktet och övre delen av bröstet är gulaktigt och undersidan vit. Könen är lika. Ungfåglarna är svartaktiga ovan och har kastanjefärgade vingpennor. I flykten ter den sig skatlik. Olikt göken hoppar den gärna omkring på marken, då med rest stjärt.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Skatgöken häckar i Medelhavsområdet från Iberiska halvön österut via södra Frankrike, västra Italien, Kroatien och sydöstra Bulgarien till nordöstra Grekland. Därefter fortsätter utbredningsområdet vidare österut från Turkiet till norra Irak samt söderut genom Mellanöstern till Egypten. Den förekommer också på Cypern, i södra Marocko samt i stora delar av Afrika söder om Sahara. De allra flesta skatgökar övervintrar i Afrika, men finns även regelbundet i små antal vintertid i södra Spanien.

Förekomst i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Skatgöken är en sällsynt gäst i norra Europa. I Sverige har den observerats vid sex tillfällen, senast i augusti 2011 i Småland[4] och i juli 2017 på Gotland.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Biotop och föda[redigera | redigera wikitext]

Skatgöken trivs i savannliknande torrt hedlandskap med inslag av pinjer, korkek eller ibland i olivodlingar. Födan består av insekter, spindlar, små reptiler och i synnerhet håriga fjärilslarver som många andra fåglar undviker.

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Skatgöksungar i kråkbo.

Liksom många andra gökar är skatgöken en boparasit. Denna art riktar in sig på kråkfåglar och då främst skata. Till skillnad från göken puttar varken honan eller ungen ut värdfamiljens egna ägg, men de juvenila skatorna dör oftast eftersom de konkurreras ut av gökungen. Studier har dock visat att skatgökens ungar utsöndrar en speciell avskräckande lukt när en predator hotar, vilket skyddar inte bara ungen själv utan också värdfamiljen och dess ägg.[5] Det har också visat sig att svartkråkans ungar klarar sig bättre om en skatgök har lagt ägg i svartkråkans bo. Rovfåglar och katter undviker kråkbon med skatgökunge i större utsträckning än utan. Detta gäller när trycket från rovdjur och rovfåglar är väldigt stort.[6][7]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BirdLife International 2012 Clamator glandarius Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2016) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2016-11-10
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ Skatgök, Sveriges ornitologiska förenings raritetskatalog.
  5. ^ Great Spotted Cuckoo proved to protect invaded nests. Lne.es (2014-03-21). Hämtad 2014-05-06.
  6. ^ Smelly cuckoos protect hosts' chicks from predators. Newscientist.com (2014-03-20). Retrieved on 2014-05-06.
  7. ^ The Stinky Way Cuckoo Birds Earn Their Keep. Livescience.com (2014-03-20). Retrieved on 2014-05-06.


Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har media relaterad till Skatgök.