Hoppa till innehållet

Social distansering

Från Wikipedia
Version från den 16 mars 2020 kl. 15.13 av Paracel63 (Diskussion | Bidrag) (ingressputs)
För isolering av misstänkta smittade, se karantän. För politiskt begrepp, se cordon sanitaire.
Grafisk presentation av hur social distansering kan "platta ut" en epidemis effekter i tiden.

Social distansering är icke-medicinska handlingar för att hejda eller sakta ner smittspridning av infektionssjukdomar bland en befolkning. Målet med den sociala distanseringen är att minska kontakterna mellan smittade och icke-smittade, minimera överföringen av smittan och hejda infektionens dödlighet.[1] Ett relaterat begrepp karantän, som påverkar en mindre grupp människor som misstänks för smittspridning.

Funktion

Social distansering är som mest effektiv när en infektion smittar via luftburna droppar (hosta eller nysningar), direkt fysisk kontakt (inklusive sexuella kontakter), indirekt fysisk kontakt (genom att beröra en besmittad yta) eller via luften (om smittämnet kan hålla sig levande i luften en längre tid).[2]

Den sociala distanseringen är ofta mindre effektiv när infektionen i första hand sprids via smittade livsmedel eller genom vektorer (exempelvis myggor eller andra insekter).[3]

En beslutsamt genomförd social distansering kan bromsa upp eller åtminstone jämna ut de akuta effekterna av en epidemi eller pandemi. Detta kan vara bra när en epidemi riskerar att lägga beslag på alla tillgängliga sjukvårdsresurser. Å andra sidan kan de ekonomiska och sociala effekterna bli stora, när verksamheter i ett samhälle läggs på is och människor stängs ute från normala sociala aktiviteter.[4]

Historia

Två leprasjuka som nekas tillträde till staden. Träsnitt av Vincent de Beauvais, 1300-talet.

En av de tidigaste referenserna till social distansering daterar sig till 600-talet f.Kr. och från Bibelns Tredje Mosebok. Där står: "Så länge han är angripen av spetälska ska han vara oren. Han är oren och ska bo avskilt. Han ska ha sin bostad utanför lägret."[5]

Lazzaretto di Ancona är en 1700-talsbyggnad i den italienska hamnstaden Ancona. Den är byggd på en konstgjord ö, för att tjäna som karantänsstation och leprosarium.

Leprakolonier och lasarett är relaterade till social distansering. De här båda fenomenen etablerades för att förhindra spridningen av lepra och andra smittsamma sjukdomar,[6] till dess smittan blivit mer känd och effektivare behandlingsmetoder tagits fram.

I modern tid har social distansering använts vid vissa svårare infektionssjukdomar, epidemier och pandemier. Detta inkluderar 2020 års coronaviruspandemi,[4] där man i försöken att hejda smittspridningen infört begränsningar för större folksamlingar,[7] stängt skolor,[4] stoppat industriproduktion,[8] skjutit upp eller ställt in en stor mängd idrottsevenemang[9] samt försatt både miljonstäder[10] och hela länder[11] i karantän.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 16 mars 2020.

Noter

  1. ^ Johnson, Carolyn Y.; Sun, Lena; Freedman, Andrew (2020-03-10). ”Social distancing could buy U.S. valuable time against coronavirus”. Washington Post. https://www.washingtonpost.com/health/2020/03/10/social-distancing-coronavirus/. 
  2. ^ "Information about Social Distancing," Santa Clara Public Health Department. umn.edu. Läst 16 mars 2020. (engelska)
  3. ^ "Interim Pre-Pandemic Planning Guidance: Community Strategy for Pandemic Influenza Mitigation in the United States—Early, Targeted, Layered Use of Nonpharmaceutical Interventions," CDC, Feb 2007. Läst 16 mars 2020.(engelska)
  4. ^ [a b c] Frans, Emma (13 mars 2020). ”Drastiska åtgärder kan ha negativa effekter på samhället”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/att-stanga-skolor-ar-effektivt--men-kan-fa-negativa-foljder. Läst 16 mars 2020. 
  5. ^ ”Bible Gateway passage: 3 Moseboken 13:46 - Svenska Folkbibeln 2015” (på engelska). Bible Gateway. https://www.biblegateway.com/passage/?search=3+Moseboken+13%3A46&version=SFB15. Läst 16 mars 2020. 
  6. ^ Charles Léon Souvay, "Leprosy," Catholic Encyclopedia (1913), Volume 9. (engelska)
  7. ^ ”Österrike och Tjeckien inför nödläge och stränga begränsningar - folksamlingar på över fem personer förbjuds”. svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2020/03/15/osterrike-och-tjeckien-infor-nodlage-och-stranga-begransningar-folksamlingar-pa. Läst 16 mars 2020. 
  8. ^ EFE / RTVE (13 mars 2020). ”Coronavirus: Seat parará su planta de Barcelona y Nissan anuncia un expediente temporal de empleo por el coronavirus” (på spanska). RTVE.es. https://www.rtve.es/noticias/20200313/seat-parara-su-planta-barcelona-nissan-anuncia-expediente-temporal-empleo-coronavirus/2010019.shtml. Läst 16 mars 2020. 
  9. ^ ”Här är sportevenemangen som påverkas av coronaviruset”. SVT Sport. 12 mars 2020. https://www.svt.se/sport/corona-och-idrott/har-ar-de-senaste-sportevenemangen-som-paverkats-av-coronaviruset. Läst 16 mars 2020. 
  10. ^ Djurberg, Björn (11 mars 2020). ”Wuhan lättar på karantän”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7425855. Läst 16 mars 2020. 
  11. ^ SvD (9 mars 2020). ”Hela Italien satt i karantän: ”Vi måste göra det nu””. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/tt-flash-hela-italien-satts-i-karantan. Läst 16 mars 2020.