Coronaviruspandemin 2019–2020

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Totalt bekräftade antal döda från COVID-19 per miljon invånare (uppdateras regelbundet).[1]
Animerad karta över bekräftade fall av covid-19. Kartan visar smittospridningens utveckling från 12 januari till den 29 februari 2020.
3D-rendering av en virion av SARS-CoV-2.

Coronaviruspandemin 2019–2020 är en pågående pandemi orsakad av viruset severe acute respiratory syndrome coronavirus 2 (SARS-CoV-2), tidigare även kallat för 2019 novel coronavirus (2019-nCoV).[2][3][4] Viruset orsakar sjukdomen covid-19, en typ av lunginflammation med symptom som snuva, andnöd, huvudvärk, hosta och feber.[5][6][7][8] Utbrottet startade i den kinesiska staden Wuhan i provinsen Hubei och har sedan spridit sig. Först drabbades främst andra provinser inom Kina samt angränsande länder i östra Asien. Ett mindre antal fall hittades utanför Asien under utbrottets första period och viruset har hittats på alla kontinenter utom Antarktis. I slutet av februari ökade antalet fall i Iran och Italien kraftigt och smittan spreds både inom dessa länder och vidare ifrån dem, främst runtom i Europa. Totalt har över 600 000 sjukdomsfall registrerats och över 27 000 personer avlidit.[9][10][11] Den 11 mars 2020 meddelade Världshälsoorganisationen (WHO) att spridningen av coronaviruset klassas som en pandemi.[12] Uppskattningarna vad gäller dödlighet är fortfarande osäkra; WHO uppskattade 13 mars 2020 att den är cirka 1–2 procent av infekterade.[13]

Upptäckt[redigera | redigera wikitext]

Viruset upptäcktes i slutet av 2019 och den 31 december 2019 fick Världshälsoorganisationens (WHO) lokala kontor i Kina information om att en ny typ av lunginflammation dykt upp i staden Wuhan.[14] Den 7 januari 2020 kunde kinesiska myndigheter identifiera viruset som en ny typ av coronavirus. Viruset gavs av WHO det tillfälliga engelska namnet 2019 novel coronavirus, förkortat 2019-nCoV.[14] Flera läkare i Wuhan försökte tidigt upplysa allmänheten om det nya viruset och den nya sjukdomen men anklagades av lokal polis för ryktesspridning och tvingades officiellt att dra tillbaka sina påståenden som falska.[15][16][17]

Spridning och påverkan[redigera | redigera wikitext]

Viruset tros huvudsakligen spridas från person till person – personer som är nära varandra (mindre än 1,5 meter) eller när någon hostar eller nyser.[18]

Det första fallet som kunde bekräftas där viruset spreds mellan människor skedde den 20 januari 2020.[19] En matmarknad i staden Wuhan i den kinesiska provinsen Hubei tros vara den plats som viruset började spridas ifrån.[14] Matmarknaden har efter detta stängts och en utredning har inletts.[6] Viruset har spridits från Wuhan till andra delar av Kina, andra asiatiska länder, Oceanien, Europa, Nordamerika, Afrika och Sydamerika.[20] Bekräftade fall finns från totalt åtminstone 114 olika länder.[21]

I sin rapport från 1 februari 2020 angav Världshälsoorganisationen (WHO) att det fanns 11 953 bekräftade fall av smittade människor och 259 bekräftade dödsfall på grund av smittan. 11 821 av de bekräftade fallen, samt alla utom ett dödsfall var noterade i Kina. Utanför Kina fanns det totalt 132 bekräftade fall av smitta och ett dödsfall i Filippinerna.[22][23][24] Den 4 februari 2020 inträffade det andra dödsfallet utanför Fastlandskina, denna gång i Hongkong.[25][26] Den 15 februari hade totalt fyra dödsfall skett utanför Fastlandskina, dessa fall hade skett i Filippinerna, Hongkong, Japan och Frankrike.[27]

Den 13 februari skedde en kraftig ökning i antalet rapporterade fall av både smittade och avlidna. Det beror på att kinesiska myndigheter började rapportera kliniskt diagnostiserade fall i provinsen Hubei och inte bara fall bekräftade med laboratorieprov.[28] Av de 14 840 nya rapporterade fallen var 13 332 kliniskt diagnostiserade.[29] Det var då okänt för WHO när under utbrottet de nyrapporterade fallen blev smittade.[29]

Den 26 februari 2020 rapporterade WHO att nya fall minskade i Kina men ökade i Italien, Iran och Sydkorea, så att antalet nya fall utanför Kina var större än inne i Kina, vilket inträffade för första gången den 25 februari 2020.[30] Epidemins epicentrum hade flyttats utanför Kina. Den 2 mars 2020 var antalet nya fall i Kina 206 respektive 1 598 utanför.[31] Antalet dödsfall i Kina minskade också samtidigt som antalet utanför Kina växte, men till 2 mars hade inte dödsfallen utanför Kina varit fler än i Kina. Den 2 mars registrerades 42 döda i Kina och 24 döda utanför Kina. Den utvecklingen har sin grund i att i Kina har antalet som tillfrisknat från sjukdomen överskridit antalet nyinsjuknade, och då blir antalet sjuka mindre vilket leder till en utveckling med färre dödstal och färre smittade. Den tredje mars registrerade WHO 31 döda i Kina och 38 döda utanför Kina vilket var första gången som dödstalet utanför Kina översteg Kinas dödstal.[32] Den 13 mars hade Kina 7 döda medan resten av världen hade 355.[33]

Den 11 mars 2020 meddelade Världshälsoorganisationen (WHO) att spridningen av coronaviruset klassas som en pandemi.[12]

Den 15 mars ökade antalet bekräftade fall för första gången med mer än 10 000 fall per dag (Se WHO tabell). Den 25 och 26 mars var antalet nya bekräftade fall över 40 000 dagligen. Den 27 mars passerade USA och Italien antalet bekräftade fall i Kina. Antalet nya fall i världen samma dag var över 60 000.[34]

Bekämpande[redigera | redigera wikitext]

Diagram som visar skyddsåtgärders effekt vid smittspridning.
Bekräftade fall där personer är smittade av SARS-CoV-2 i Kina över tid.

För att bekämpa smittspridningen av viruset rekommenderar WHO individer att noggrant tvätta händerna med tvål och vatten och gärna handsprit, äta väl tillagad mat och genomstekt kött samt hålla sig borta från smittade individer. Man uppmanas också att stanna hemma även om man har lindriga symptom som huvudvärk, hosta eller feber, samt hålla avstånd till andra om det finns lokal smittspridning i ens lokala gemenskap eller närområde. Människor uppmanas att röra sig ute så lite som möjligt i områden där viruset har inhemsk spridning.[18][35] För att undvika att smitta andra rekommenderar Centers for Disease Control and Prevention att man är hemma om man är sjuk, täcker mun och näsa när man hostar eller nyser, och omedelbart tvättar händerna i minst 20 sekunder. CDC rekommenderar att använda andningsskydd om man är sjuk, men inte annars, eftersom de skydd som finns i första hand behöver gå till vårdgivare.[18]

På ett samhälleligt plan har man använt sig av olika åtgärder på olika platser.[36] På många platser hålls arbetsplatser, skolor och affärer hålls stängda.[18][35] I Europa har flera länder stängt ner skolor och förbjudit större sammankomster.[37] Strategierna skiljer sig dock åt. I Italien, Frankrike och Spanien har man beordrat medborgare att stanna inomhus, vilket upprätthålls genom att militär och polis patrullerar gator. I Storbritannien hålls däremot pubar öppet, och i Sverige grundskolor.[36] På federal nivå har man i USA rekommenderat folk att undvika folksamlingar om mer än 10 personer, men i San Francisco har alla beordrats att stanna hemma. Sydkorea, Singapore och Hongkong har genom ett mycket stort antal tester och smittspårning lyckats begränsa utbrott och spridning utan att använda de auktoritära metoder som använts i Kina, men samma metoder har fungerat sämre på annat håll. De olika åtgärderna kan dels bero på var i smittspridningskurvan man befinner sig, dels på landets eller områdets kultur, resurser, styre och lagar. Det finns också olika teorier om vad som fungerar bäst. Världshälsoorganisationens generalsekreterare Tedros Adhanom Ghebreyesus framhåller dock att det inte räcker med en metod: "Inte bara tester. Inte bara smittspårning. Inte bara karantän. Inte bara social distansering. Gör allt av det."[36]

Social distansering[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Social distansering

Social eller fysisk distansering var en metod som dels uppmuntrades till på många håll, och som dels genomfördes via myndighetsåtgärder på många håll. Fysisk distansering innebär att hålla människor från att komma fysiskt nära varandra, och visade sig vara en relativt effektiv metod för att minska virusspridning.[36] Som metod användes den i Kina i kraftfulla försök att snabbt försöka få epidemin under kontroll, och flera länder har använt liknande metoder. Ofta inleddes den sociala distanseringen från myndighetshåll genom att förbjuda sammankomster om mer än 1 000 personer, en siffra som successivt sänktes vilket fick till följd att allt fler offentliga platser tvingades stänga, såsom museer, restauranger, bar och kyrkor. Mataffärer och apotek tilläts i regel hållas öppet.[36]

Enligt Unesco påverkades 87% av alla elever och studenter av begränsad utbildning och nedstängda skolor 25 mars, motsvarande mer än 1,5 miljarder barn i mer än 160 länder.[38] Barn drabbades dock sällan av pandemin, och det var oklart i vilken grad barn sprider viruset vidare. Dessutom kunde en oönskad effekt vara att barn i högre grad var nära äldre såsom mor- och farföräldrar, med en potentiellt förstärkande snarare än avtagande effekt på pandemin. Det fanns således en debatt om hur effektivt det var med nedstängning av skolor. Länder som Österrike och Nederländerna sände de flesta studenter hem, medan länder som Singapore och Sverige höll grundskolor öppna men med förstärkta hygienåtgärder.[36]

I vissa länder infördes karantän och lockdown, där stora delar av befolkningen tvingas stanna hemma. Kina, Italien och Frankrike använde exempelvis sådana åtgärder, för att minska smittspridningen.[36]

Provtagning och isolering[redigera | redigera wikitext]

I länder som Sydkorea använde man sig av en annan typ av metoder, för att undvika lockdown som sågs som odemokratiskt. Man använde sig istället av storskaliga provtagningsprogram, tillsammans med genomgripande insatser för att isolera smittade och spåra deras kontakter. 16 mars hade man testat mer än 270 000 människor. I Sydkorea hade 5 200 personer per en miljon invånare testats 16 mars, vilket kan jämföras med 74 personer per en miljon invånare i USA. I Europa har främst Tyskland genomfört liknande storskala provtagningsprogram.[36]

Afrika[redigera | redigera wikitext]

Även om Världshälsoorganisationen 11 mars utlyste en pandemi var antalet bekräftade fall i afrikanska länder länge lågt. Det har förts fram olika teorier om vad det beror på. En teori är Afrika har en annan influensasäsong än många europeiska, nordamerikanska och asiatiska länder, och att coronaviruset i så fall kan röra sig mot södra halvklotet när influensasäsongen vänder. Den teorin har nu satts i fråga.[39] Många afrikanska länder hade även svårt att förbereda tester av coronavirus. I början av februari hade bara Senegal och Sydafrika möjlighet till coronavirustest. Världshälsoorganisationen har hjälpt mer än 43 länder att sätta upp testlaboratorier.[40]

15 mars var antalet bekräftat smittade 320 men började öka snabbare, och flera länder, bland annat Nigeria och Sydafrika, införde hårda restriktioner. 22 mars fanns 1 437 bekräftat smittade, men fortfarande var majoriteten av fallen importerade.[40] Det fanns en oro att en regional pandemi på den afrikanska kontinenten skulle slå väldigt hårt mot redan utsatta sjukhus, och dessutom vara förödande för ekonomin. Det finns också en oro över att stora biståndsgivare, som vanligtvis bistår med pengar vid humanitära katastrofer, skulle ha svårt att göra det under Coronaviruspandemin, eftersom många länder själva hade stora problem.[40] 26 mars var redan antalet bekräftade fall 3 326 så på fyra dagar ökade antalet fall med nära 2 000.[41]

I Egypten skedde såväl det första bekräftade fallet som det första dödsfallet. Det första bekräftade fallet kom 15 februari. Personen, som var av kinesisk nationalitet, visade inga sjukdomssymptom men kunde upptäckas genom att alla till landet inkommande resenärer från virusdrabbade områden i världen testats.[42] Alla flygningar från Kina till Egypten ställdes in från 26 januari.[43]

Det andra bekräftade fallet i Afrika skedde i Algeriet 25 februari 2020.[44] Det första fallet i Nigeria bekräftades den 28 februari, det var även det första bekräftade fallet i subsahariska Afrika. Hälsoministern Osagie Emmanuel Ehanire uttalade sig om att landet är är väl förberett för att hantera sjukdomen.[45] Den 5 mars fick Sydafrika sitt första fall.[46] I WHO:s rapport den 22 mars hade 32 dödsfall registrerats i Afrika. Antalet länder i Afrika som har fall har stigit snabbt från den 15 mars.

Asien[redigera | redigera wikitext]

I Asien har alla länder utom Tadzjikistan och Turkmenistan rapporterat fall; i Nordkorea, Myanmar, Laos och Jemen finns än så länge bara misstänkta fall.[när?]

Utbrottet startade i den kinesiska provinsen Hubei, där även en stor del av fallen återfinns.[47] Hela städer har stängts ned i Kina och satts i karantän för att begränsa smittspridningen.[48][49] När viruset först upptäcktes i Wuhan i Hubei-provinsen försökte flera läkare upplysa och varna allmänheten men anklagades då av polis och myndigheter i Wuhan för ryktesspridning och blev tvungna att fördöma sina tidigare varningar som grundlösa och olagliga. En av dessa läkare, Li Wenliang, en oftalmolog som arbetade vid ett sjukhus i Wuhan, avled 6 februari efter att ha blivit infekterad av viruset, smittad av en av sina patienter. Händelsen skapade stora reaktioner både inom och utanför Kina. Kinesiska myndigheter har censurerat information om fallet och har även fått annan kritik om hur de hanterat epidemin.[15][16] Borgmästaren i Wuhan har uttalat sig om att information inte presenterats för allmänheten inom en rimlig tidsram och att den information som fanns inte användes på ett effektivt sätt för att förhindra smittospridning.[17]

President Rodrigo Duterte tillkännager lockdown och att skolor hålls stängda, 12 mars 2020.

I flera asiatiska länder har pandemin orsakat många sjukdoms- och dödsfall. Det första bekräftade dödsfallet utanför Kina skedde i Filippinerna, en 44-årig man med kinesiskt medborgarskap från staden Wuhan. Som ett resultat godkände Filippinernas president Rodrigo Duterte ett inreseförbud från Kina till Filippinerna för alla som inte är filippinska medborgare.[50][51] I början av mars sattes mer än 60 miljoner filippiner i karantän. Ett hälsonödläge utlystes, och inga utländska medborgare tilläts inträde i landet.[52] Andra sydöstasiatiska länder som har drabbats hårt är bland annat Malaysia, Indonesien och Thailand. Flera asiatiska länder har stängt skolor, infört olika grader av undantagstillstånd och antingen begränsat inresande till medborgare och personer med uppehållstillstånd, eller helt stängt gränserna för in- och utresa.

I Iran dröjde det länge innan man ville erkänna att viruset hade nått Iran, och det fördes argument om att det var propaganda från Saudiarabien och USA.[53] 19 februari erkände dock iranska ledare att viruset fanns i landet. Samma dag publicerade Washington Post flygbilder av färdiggrävda massgravar i Qom, och det befarades att de siffror som förts ut till omvärlden var alldeles för låga. 6 mars meddelade Iran att alla landets 31 provinser drabbats av smittan,[54] och 18 mars rapporterade nyhetsbyrån Reuters att runt 85 000 fångar släppts tillfälligt för att stävja coronaspridning i de överfulla fängelserna.[55] Uppskattningsvis 100 000 afghanska gästarbetare och flyktingar har sedan virusutbrottet lämnat Iran och tagit sig tillbaka till Afghanistan.[54] I Iran har även flera ledande politiker drabbats av viruset, och det har fått politiska konsekvenser.[53]

Ett av de länder som har drabbats hårdast är Sydkorea. I centrum för spridningen i Sydkorea är staden Daegu och många smittade tillhör den kyrkliga rörelsen Ny himmel och ny jord som leds av pastorn Man-Hee Lee. Åklagare har startat en rättslig utredning mot ledare inom rörelsen då deras ovilja att hjälpa myndigheterna kan ha lett till att fler personer smittats och även avlidit.[56] Genom hård övervakning av invånare lyckades dock Sydkorea att relativt snabbt kontrollera utbrottet.[57]

Inga bekräftade fall finns från Nordkorea trots att landet ligger nära både Kina och Sydkorea som har ett stort antal fall. Utländska observatörer har ifrågasatt dessa uppgifter och anser att viruset troligtvis redan finns i Nordkorea.[58] Landet anses även vara mycket illa förberett för en möjlig pandemi av utländska experter.[58][59] Landet har placerat 380 utlänningar i karantän, främst diplomater från andra länder som befinner sig i huvudstaden Pyongyang.[59][60] Utländska medborgare som reser till landet sätts i en obligatorisk 30-dagarskarantän.[59] Det årliga maratonloppet i Pyongyang som skulle ha skett i april 2020 har ställts in.[59][60] Den nordkoreanska propagandasidan Sogwang har rapporterat att en medicin gjord på kardborre ska kunna bota covid-19.[58]

Både Ryssland och Indien rapporterade länge mycket låga antal bekräftade fall, men de siffrorna sågs som mycket otillförlitliga.[61][62]

Europa[redigera | redigera wikitext]

Apotek i Irland under pandemin.
Kumulativt antal avlidna i relation till folkmängden (i avlidna per miljon invånare) per land i Europa (uppdateras regelbundet).[63]

De första fallen i Europa bekräftades den 24 januari 2020 och hittades i Frankrike, 3 personer testades positivt för smitta av SARS-CoV-2 efter att ha rest från Wuhan i Kina.[64] Det första dödsfallet i Europa skedde de 14 februari, även det i Frankrike.[65]

Världshälsoorganisationen har förklarat Europa som epicentrum för Coronaviruspandemin. 18 mars blev Italien det land med flest dödsfall i världen.[66] Italien är det land i Europa som har drabbats hårdast av coronaviruset hittills.[67] Dessutom hade Italien 18 mars med 8% en hög andel personer som hade dött i sjukdomen i relation till antalet bekräftat smittade, vilket har rest frågan varför just Italien hade drabbats så hårt. Tidningen Der Spiegel gav i en artikel ett antal tänkbara faktorer som samverkade. Ett skäl som anges är att Italien har en gammal befolkning jämfört med många andra länder i Europa (Italien: 46,3 år, Europa: 43,1 år). Äldre personer har enligt artikeln en större risk att lida av redan existerade hälsoproblem och därmed riskerar att drabbas hårdare av sjukdomen. Ett annat skäl som anges är att viruset kunde sprida sig osynligt i flera veckor vilket ledde till ett väldigt stort antal smittade personer. När de första tre fallen upptäcktes isolerades de på en gång men viruset dök upp på nytt i Lombardiet i norra Italien, landets ekonomiska centrum med många turister och internationella kontakter. Ett tredje skäl sägs vara att den italienska sjukvården inte insåg virusets konsekvenser från början. Onsdag 11 mars försattes hela landet i karantän för att stoppa sjukdomens framfart.[68]

I Sverige hade sjukdomen 23 mars krävt 25 personers liv. Folkhälsomyndigheten uppgav att 2016 människor var bekräftat smittade i Sverige den 23 mars.[69] Antalet verkligt smittade tros vara mycket högre.[70]

Nordamerika[redigera | redigera wikitext]

USA avråder sedan den 31 januari 2020 från resor till Kina.[71] Den 6 februari dog en amerikansk medborgare på ett sjukhus i Wuhan.[72] Det första dödsfallet i USA skedde den 29 februari i delstaten Washington på den amerikanska västkusten. Under slutet av februari kunde även fyra olika patienter identifierats som inte nyligen rest från någon av de starkt smittodrabbade områdena i världen, vilket tyder på att smitta mellan människor kan ha skett i USA.[73]

USA beslutade om inreseförbud från Europa, undantag Storbritanien, från natten mot den 13 mars på grund av virusets spridning i Europa. Inreseförbudet gäller i 30 dagar. Samtidigt infördes även flera ekonomiska åtgärder för att minska oron på marknaden, såsom sjuklön, att försäkringsbolag täcker kostnaden för tester samt räntefri uppskjutning av skatteinbetalningar för privatpersoner och företag som drabbas ekonomiskt av viruset.[74]

Efter att USA fick ordning på testerna ökade antalet bekräftade fall snabbt. 27 mars blev USA landet med flest bekräftat smittade. I New York har 37 258 fall bekräftats[när?]. 26 mars låg 5 300 personer på sjukhus och delstaten bedömde att 140 000 kunde komma att behöva vård inom två till tre veckor, med 40 000 ventilatorer. Vid det tillfället hade man 3-4 000. New York var i slutet av mars hårdast drabbat, följt av New Jersey och Kalifornien.[75]

Sydamerika[redigera | redigera wikitext]

13 mars hade samtliga tretton sydamerikanska länder, inklusive Franska Guyana, åtminstone ett rapporterat fall. 20 mars hade nästan 2 000 fall bekräftats på kontinenten, med femton döda och 8 som bekräftats ha återhämtat sig.[76] Det första sydamerikanska fallet registrerades i Brasilien.[77] Det första dödsfallet ägde rum i Argentina – en 64-årig man som nyligen återvänt från en resa till Frankrike.[78] Flera sydamerikanska länder har stängt alla skolor, infört olika grader av undantagstillstånd och antingen begränsat inresande till medborgare och personer med uppehållstillstånd, eller helt stängt gränserna för in- och utresa.[79][80] Många svenskar satt länge fast i Peru, som snabbt stängde gränser för utresa. Det föranledde en lång diskussion om huruvida Utrikesdepartementet kunde bistå med att få hem dem, något bland annat Storbritannien och Israel gjorde.[81]

Brasiliens president Jair Bolsonaro uttryckte skepsis mot pandemins allvar. 25 mars konstaterade han att han ville upphäva virusåtgärder, med hänvisning till att det inte var allvarligare än en snuva.[82]

Antalet smittade och dödsfall[redigera | redigera wikitext]

Läkare i skyddskläder behandlar en patient i Wuhan.
Antalet, av WHO, bekräftade smittade och avlidna 20 januari till 26 mars 2020

           

Samhälleliga effekter[redigera | redigera wikitext]

Informatiom om tomma butikshyllor på ICA Kvantum Kungens kurva, Stockholm.

Ekonomisk påverkan[redigera | redigera wikitext]

Den globala pandemin har haft stora konsekvenser för världsekonomin. Med tiden har farhågor skiftat från problem relaterade till utbud, tillverkning och beredskap till den negativa ekonomiska konsekvensen i tjänstesektorn.[145] Inom flera sektorer upplevde man tillgångsbrist, dels som ett resultat av panikköp, dels som ett resultat av de medel som behövts för att kunna bekämpa pandemin, och slutligen avbrott i distributionskedjor på grund av att fabriker tvingades stänga ner och svårigheter med logistik. Bland annat har brist på mediciner rapporterats, liksom vissa matvaror och andra viktiga varor.[146][147][148]

Provinser i Kina som står för 69 procent av landets bruttonationalprodukt (BNP) påverkades av reseförbud, och många fabriker, hamnar, butiker och restauranger tvingades hålla stängda. Staden Wuhan där utbrottet började är ett viktigt lokalt nav för både tillverkning och transport av många olika handelsvaror. Många stora internationella företag, som bland andra Bosch, Honda och Nissan, har fabriker i regionen eller är beroende av varor från regionen, något som gör att epidemin fick ekonomiska konsekvenser långt utanför Kina.[149]

25 februari beräknades Australien, Fastlandskina och Hongkong få de största ekonomiska effekterna från pandemin. Hongkong befann sig redan då i recession efter många månader av protester.[150] Australien hade också en förväntad recession för 2020, som förväntades förvärras av pandemiutbrottet.[151][152] I en prognos från "The Boeing Center" vid Washington University in St. Louis förväntades påverkan på världens distributionskedjor omfatta mer än 300 miljarder dollar, och pågå i upp till två år.[153] Opec-länder såg en stor instabilitet på marknaden efter att oljepriserna redan hade sjunkit snabbt, på grund av minskande efterfrågan från Kina.[154] Många börser runt omkring i världen visade en negativ utveckling sedan upptäckten av det nya viruset. Under vecka 9 år 2020 föll Stockholmsbörsen med cirka 12 procent. Nordea har jämställt den veckan med finanskrisen 2008:s mest tumultartade period på börsen.[155] 28 februari inträffade den största enskilda nedgången på de globala börsmarknaderna sedan finanskrisen 2008.[156][157][158] I takt med pandemins spridning ställdes dessutom globala konferenser och evenemang in inom sport, mode och teknik, för att nämna några sektorer. Påverkan på flyg och reseindustrin kommer förmodligen vara mycket stor.[159][160]

Jämförelse med säsongsinfluensa[redigera | redigera wikitext]

Den pågående coronaviruspandemin har jämförts med både säsongsinfluensa och en influensapandemi.[161][162] Dödligheten är dock betydligt högre än en säsongsinfluensa men jämförbar med vissa svårare influensapandemier (inklusive svininfluensaspridningen 2009). I Sverige har den vanliga säsongsinfluensan fram till och med 19 mars lett till mindre än 7 000 rapporterat insjuknade, vilket är en låg siffra (tre år tidigare noterades drygt 20 000 sjuka i influensan – oräknat alla som inte testades).[163]

Rykten och desinformation[redigera | redigera wikitext]

I samband med utbrottet har rykten och felaktiga uppgifter spridits, vilket har fått företrädare för myndigheter att tala om en ”infodemi”.[164][165] Det finns på internet bland annat konspirationsteorier om varifrån viruset kommer och vilka som står bakom.[166] Rykten i samband med sjukdomsutbrott är ofta ett sätt för människor att hantera den rädsla och oro de känner, men det finns risker för att felaktig information leder till att människor handlar på ett sätt som förvärrar utbrottet.[167] Rasistiska angrepp på personer med asiatiskt utseende har förekommit.[167][168]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Total confirmed deaths due to COVID-19 per million people”. Our World in Data. https://ourworldindata.org/grapher/total-covid-deaths-per-million. Läst 20 mars 2020. 
  2. ^ Gorbalenya, Alexander E.; Baker, Susan C.; Baric, Ralph S.; Groot, Raoul J. de; Drosten, Christian; Gulyaeva, Anastasia A. (2020-02-11). ”Severe acute respiratory syndrome-related coronavirus: The species and its viruses – a statement of the Coronavirus Study Group” (på engelska). bioRxiv: sid. 2020.02.07.937862. doi:10.1101/2020.02.07.937862. https://www.biorxiv.org/content/10.1101/2020.02.07.937862v1. Läst 13 februari 2020. 
  3. ^ ”Coronavirus (Wuhan, Kina, januari 2020) — Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. http://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/coronavirus-wuhan-kina-januari-2020/. Läst 13 februari 2020. 
  4. ^ SvD (11 mars 2020). ”WHO: Corona en pandemi”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/who-corona-en-pandemi. Läst 11 mars 2020. 
  5. ^ CDC; CDC (29 februari 2020). ”Coronavirus Disease 2019 (COVID-19) – Symptoms” (på en-us). Centers for Disease Control and Prevention. https://www.cdc.gov/coronavirus/2019-ncov/about/symptoms.html. Läst 7 mars 2020. 
  6. ^ [a b] hermesauto (10 januari 2020). ”Wuhan flu caused by new coronavirus: More about the pathogen behind the outbreak” (på engelska). The Straits Times. https://www.straitstimes.com/asia/east-asia/wuhan-flu-caused-by-new-coronavirus-more-about-the-pathogen-behind-the-outbreak. Läst 23 januari 2020. 
  7. ^ Coronavirus disease named Covid-19” (på en-GB). BBC News. 11 februari 2020. Arkiverad från originalet den 11 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200211190157/https://www.bbc.com/news/world-asia-china-51466362. Läst 11 februari 2020. 
  8. ^ ”Coronavirus” (på en). www.who.int. https://www.who.int/westernpacific/health-topics/coronavirus. Läst 7 mars 2020. 
  9. ^ ”Tracking coronavirus: Map, data and timeline” (på en-US). BNO News. 18 februari 2020. https://bnonews.com/index.php/2020/02/the-latest-coronavirus-cases/. Läst 24 februari 2020. 
  10. ^ [a b] ”Coronavirus disease 2019 (COVID-19) Situation Report - 50”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200310-sitrep-50-covid-19.pdf?sfvrsn=55e904fb_2. Läst 10 mars 2020. 
  11. ^ ”Coronavirus Update”. worldometers. Läst 25 mars 2020.
  12. ^ [a b] SvD (11 mars 2020). ”WHO: Corona en pandemi”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/who-corona-en-pandemi. Läst 11 mars 2020. 
  13. ^ Folkhälsomyndigheten 13 mars 2020
  14. ^ [a b c d] ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 1 21 JANUARY 2020”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200121-sitrep-1-2019-ncov.pdf. Läst 23 januari 2020. 
  15. ^ [a b] 'Light a candle': Death of Chinese doctor sparks mourning, anger” (på engelska). Reuters. 7 februari 2020. https://www.reuters.com/article/us-china-health-doctor-idUSKBN2002VH. Läst 9 februari 2020. 
  16. ^ [a b] Buckley, Chris (6 februari 2020). ”Chinese Doctor, Silenced After Warning of Outbreak, Dies From Coronavirus” (på engelska-US). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2020/02/06/world/asia/chinese-doctor-Li-Wenliang-coronavirus.html. Läst 9 februari 2020. 
  17. ^ [a b] Kavanagh, Matthew M (2020-03-01). ”Authoritarianism, outbreaks, and information politics” (på engelska). The Lancet Public Health 5 (3): sid. e135–e136. doi:10.1016/S2468-2667(20)30030-X. ISSN 2468-2667. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S246826672030030X. Läst 28 februari 2020. 
  18. ^ [a b c d] CDC (20 mars 2020). ”Coronavirus Disease 2019 (COVID-19) – Prevention & Treatment” (på en-us). Centers for Disease Control and Prevention. https://www.cdc.gov/coronavirus/2019-ncov/prepare/prevention.html. Läst 23 mars 2020. 
  19. ^ ”China confirms human-to-human transmission of new coronavirus” (på engelska). https://www.cbc.ca/news/health/coronavirus-human-to-human-1.5433187. Läst 23 januari 2020. 
  20. ^ [a b] ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 39”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200228-sitrep-39-covid-19.pdf?sfvrsn=aa1b80a7_2. Läst 28 februari 2020. 
  21. ^ [a b] ”Coronavirus disease 2019 (COVID-19) Situation Report - 51”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200311-sitrep-51-covid-19.pdf?sfvrsn=1ba62e57_6. Läst 12 mars 2020. 
  22. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 12”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200201-sitrep-12-ncov.pdf?sfvrsn=273c5d35_2. Läst 1 februari 2020. 
  23. ^ Koskelainen, Adam (2 februari 2020). ”Coronasmittad man död i Filippinerna – första dödsfallet utanför Kina” (på svenska). SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/nya-dodsfall-i-kina-over-14-000-smittade. Läst 2 februari 2020. 
  24. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 13”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200202-sitrep-13-ncov-v3.pdf?sfvrsn=195f4010_6. Läst 3 februari 2020. 
  25. ^ En död av coronavirus i Hongkong
  26. ^ American dies of coronavirus in China; five Britons infected in French Alps” (på engelska). Reuters. 9 februari 2020. https://www.reuters.com/article/us-china-health-idUSKBN20003J. Läst 9 februari 2020. 
  27. ^ Chinese tourist in France becomes first to die in Europe of coronavirus” (på engelska). Reuters. 15 februari 2020. https://www.reuters.com/article/us-china-health-toll-idUSKBN20900F. Läst 15 februari 2020. 
  28. ^ Katrin Trysell (13 februari 2020). ”Förändrad diagnosmetod fick coronavirusfall att skena”. Läkartidningen. http://lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2020/02/Forandrad-diagnosmetod-fick-coronavirusfall-att-skena/. Läst 27 februari 2020. 
  29. ^ [a b] ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 24”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200213-sitrep-24-covid-19.pdf?sfvrsn=9a7406a4_4. Läst 14 februari 2020. 
  30. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 36”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200225-sitrep-36-covid-19.pdf?sfvrsn=2791b4e0_2. Läst 25 februari 2020. 
  31. ^ ”Coronavirus disease 2019 (COVID-19) Situation Report - 42”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/20200302-sitrep-42-covid-19.pdf?sfvrsn=d863e045_2. Läst 2 mars 2020. 
  32. ^ ”Coronavirus disease 2019 (COVID-19) Situation Report - 43”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200303-sitrep-43-covid-19.pdf?sfvrsn=2c21c09c_2. Läst 4 mars 2020. 
  33. ^ ”Coronavirus disease 2019 (COVID-19) Situation Report - 53”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200313-sitrep-53-covid-19.pdf?sfvrsn=adb3f72_2. Läst 13 mars 2020. 
  34. ^ ”USA har överlägset flest corona-fall i världen”. Dagen PS. https://www.dagensps.se/nyheter/usa-har-overlagset-flest-corona-fall-i-varlden/. Läst 27 mars 2020. 
  35. ^ [a b] ”Advice for public” (på engelska). www.who.int. WHO. https://www.who.int/emergencies/diseases/novel-coronavirus-2019/advice-for-public. Läst 7 mars 2020. 
  36. ^ [a b c d e f g h] Cohen, Jon; KupferschmidtMar. 18, Kai; 2020; Am, 11:30 (18 mars 2020). ”Mass testing, school closings, lockdowns: Countries pick tactics in ‘war’ against coronavirus” (på en). Science | AAAS. https://www.sciencemag.org/news/2020/03/mass-testing-school-closings-lockdowns-countries-pick-tactics-war-against-coronavirus. Läst 23 mars 2020. 
  37. ^ Sundström, Susanna (13 mars 2020). ”Flera länder i Europa stänger skolorna”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/flera-lander-i-europa-stanger-skolorna. Läst 13 mars 2020. 
  38. ^ ”COVID-19 Educational Disruption and Response” (på engelska). Education Emergencies. UNESCO. 4 mars 2020. https://en.unesco.org/themes/education-emergencies/coronavirus-school-closures. Läst 28 mars 2020. 
  39. ^ ? (3 mars 2020). ”Kan varmare väder stoppa spridningen av coronavirus?”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/klimat/kan-varmare-vader-stoppa-spridningen-av-coronavirus/. Läst 27 mars 2026. 
  40. ^ [a b c] ”African Countries Respond Quickly To Spread Of COVID-19” (på en). NPR.org. https://www.npr.org/sections/goatsandsoda/2020/03/21/818894991/african-countries-respond-quickly-to-spread-of-covid-19. Läst 23 mars 2020. 
  41. ^ ”Coronavirus COVID-19 Global Cases by the Center for Systems Science and Engineering (CSSE) at Johns Hopk”. John Hopkins Medical University. https://coronavirus.jhu.edu/map.html. Läst 27 mars 2020. 
  42. ^ Coronavirus latest: First infection detected in Africa” (på engelska). Nature. 2020-02-17. doi:10.1038/d41586-020-00154-w. https://www.nature.com/articles/d41586-020-00154-w. Läst 17 februari 2020. 
  43. ^ TT (8 mars 2020). ”Egyptenturist Afrikas första virusdödsfall”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2020-03-08/egyptenturist-afrikas-forsta-virusdodsfall. Läst 14 mars 2020. 
  44. ^ ”Algerian health minister confirms first COVID-19 case”. Africa Times. https://africatimes.com/2020/02/25/algerian-health-minister-confirms-first-covid-19-case/. Läst 6 mars 2020. 
  45. ^ Nigeria confirms first coronavirus case” (på en-GB). BBC News. 28 februari 2020. https://www.bbc.com/news/world-africa-51671834. Läst 1 mars 2020. 
  46. ^ ”Minister Zweli Mkhize reports first case of Covid-19 Coronavirus”. Sydafrikanska regeringen. https://www.gov.za/speeches/health-reports-first-case-covid-19-coronavirus-5-mar-2020-0000. Läst 6 mars 2020. 
  47. ^ [a b] ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 25”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200214-sitrep-25-covid-19.pdf?sfvrsn=61dda7d_2. Läst 15 februari 2020. 
  48. ^ Baker, Sinéad. ”China's unprecedented quarantine of 11 million people in Wuhan is 3 weeks old. Here's what it's like in the isolated city.”. Business Insider. https://www.businessinsider.com/wuhan-coronavirus-what-life-like-inside-quarantined-city-china-2020-2. Läst 7 mars 2020. 
  49. ^ Baker, Sinéad. ”China's unprecedented quarantine of 11 million people in Wuhan is 3 weeks old. Here's what it's like in the isolated city.”. Business Insider. https://www.businessinsider.com/wuhan-coronavirus-what-life-like-inside-quarantined-city-china-2020-2. Läst 7 mars 2020. 
  50. ^ Koskelainen, Adam (2 februari 2020). ”Coronasmittad man död i Filippinerna – första dödsfallet utanför Kina”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/nya-dodsfall-i-kina-over-14-000-smittade. Läst 2 februari 2020. 
  51. ^ ”Philippines reports world's 1st virus death outside China”. AP NEWS. 2 februari 2020. https://apnews.com/a493556d829f1d5689793dba4d81aa99. Läst 3 februari 2020. 
  52. ^ ”Southeast Asian Nations Tighten Restrictions To Help Contain Spread Of Coronavirus” (på en). NPR.org. https://www.npr.org/sections/coronavirus-live-updates/2020/03/22/819768639/southeast-asian-nations-tighten-restrictions-to-help-contain-spread-of-coronavir. Läst 23 mars 2020. 
  53. ^ [a b] Bakhtiari, Marjaneh (15 mars 2020). ”Iran: Corona avfärdades som propaganda från väst”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/iran-corona-avfardades-som-propaganda-fran-vast. Läst 23 mars 2020. 
  54. ^ [a b] Johan MIkaelsson (21 mars 2020). ”Tiotusentals afghaner strömmar ur Iran till Afghanistan”. Sydasien. https://sydasien.se/analys/tiotusentals-afghaner-strommar-ur-iran-till-afghanistan/?fbclid=IwAR02VjO6vaxDbKX2cJKXIlTNbtpkVoun_4U6QxkejXps4j3s7KjAbhIuYaU. Läst 22 mars 2020. 
  55. ^ TT (18 mars 2020). ”Tiotusentals fångar släppta”. Upsala Nya Tidning: s. 18. 
  56. ^ South Korea seeks coronavirus murder charges, over 3,000 dead worldwide” (på en). Reuters. 2 mars 2020. https://www.reuters.com/article/us-health-coronavirus-idUSKBN20P1LO. Läst 2 mars 2020. 
  57. ^ Sonn, Jung Won. ”Coronavirus: South Korea’s success in controlling disease is due to its acceptance of surveillance” (på en). The Conversation. http://theconversation.com/coronavirus-south-koreas-success-in-controlling-disease-is-due-to-its-acceptance-of-surveillance-134068. Läst 26 mars 2020. 
  58. ^ [a b c] Jakhar, Pratik (26 februari 2020). ”Could North Korea handle a Covid-19 outbreak?” (på en-GB). BBC News. https://www.bbc.com/news/world-asia-51624624. Läst 29 februari 2020. 
  59. ^ [a b c d] Meredith, Sam (24 februari 2020). ”North Korea reportedly quarantines 380 foreigners in bid to prevent coronavirus outbreak” (på en). CNBC. https://www.cnbc.com/2020/02/24/coronavirus-north-korea-reportedly-quarantines-380-foreigners.html. Läst 29 februari 2020. 
  60. ^ [a b] N Korea quarantines foreigners amid virus fears” (på en-GB). BBC News. 24 februari 2020. https://www.bbc.com/news/world-asia-51609360. Läst 29 februari 2020. 
  61. ^ Ward, Alex (24 mars 2020). ”India’s coronavirus lockdown and its looming crisis, explained” (på en). Vox. https://www.vox.com/2020/3/24/21190868/coronavirus-india-modi-lockdown-kashmir. Läst 26 mars 2020. 
  62. ^ CNN, Mary Ilyushina. ”Why does Russia, population 146 million, have fewer coronavirus cases than Luxembourg?”. CNN. https://www.cnn.com/2020/03/21/europe/putin-coronavirus-russia-intl/index.html. Läst 26 mars 2020. 
  63. ^ ”Worldometer - real time world statistics” (på en). Worldometer. http://www.worldometers.info/. Läst 25 mars 2020. 
  64. ^ ”2019-nCoV outbreak: first cases confirmed in Europe” (på en). www.euro.who.int. 25 januari 2020. http://www.euro.who.int/en/health-topics/health-emergencies/coronavirus-covid-19/news/news/2020/01/2019-ncov-outbreak-first-cases-confirmed-in-europe. Läst 7 mars 2020. 
  65. ^ Chinese tourist in France becomes first to die in Europe of coronavirus” (på engelska). Reuters. 15 februari 2020. https://www.reuters.com/article/us-china-health-toll-idUSKBN20900F. Läst 15 februari 2020. 
  66. ^ ”COVID-19 Italia - Monitoraggio della situazione”. Dipartimento della Protezione Civile. http://opendatadpc.maps.arcgis.com/apps/opsdashboard/index.html#/b0c68bce2cce478eaac82fe38d4138b1. Läst 18 mars 2020. 
  67. ^ ”Här sprider sig coronaviruset” (på se). SVT Nyheter. https://www.svt.se/datajournalistik/har-sprider-sig-coronaviruset/. Läst 14 mars 2020. 
  68. ^ SPIEGEL, Julia Merlot, DER. ”Coronavirus: Why Are There So Many Cases in Italy? - DER SPIEGEL - International” (på en). www.spiegel.de. https://www.spiegel.de/international/world/coronavirus-why-are-there-so-many-cases-in-italy-a-00459ce0-bea7-482e-8a77-efe618f3b06b. Läst 14 mars 2020. 
  69. ^ ”Fall av covid-19 i Sverige 23 Mars 2020 (kl. 14.00)”. Folkhälsomyndigheten. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/aktuellt-epidemiologiskt-lage/. Läst 23 mars 2020. 
  70. ^ ”Tegnell: Fler än 100 000 svenskar kan ha smittats”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/tegnell-mer-an-100-000-svenskar-kan-ha-smittats. Läst 19 mars 2020. 
  71. ^ Ulfvarson, Daniel (31 januari 2020). ”Konstaterade fall i Storbritannien och Ryssland” (på svenska). SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/dodligaste-dagen-hittills-i-kina. Läst 2 februari 2020. 
  72. ^ American dies of coronavirus in China; five Britons infected in French Alps” (på engelska). Reuters. 9 februari 2020. https://www.reuters.com/article/us-china-health-idUSKBN20003J. Läst 9 februari 2020. 
  73. ^ Washington state man becomes first U.S. coronavirus fatality” (på engelska). Reuters. 1 mars 2020. https://www.reuters.com/article/us-china-health-usa-idUSKBN20N0UA. Läst 1 mars 2020. 
  74. ^ ”Trump i sitt tal i natt: Alla resor från Europa stoppas”. Omni. https://omni.se/trump-i-sitt-tal-i-natt-alla-resor-fran-europa-stoppas/a/qLdelz. Läst 12 mars 2020. 
  75. ^ ”USA har nu flest fall av coronasmittade i världen”. Dagens ps. https://www.dagensps.se/nyheter/usa-har-overlagset-flest-corona-fall-i-varlden/. Läst 27 mars 2020. 
  76. ^ ”Coronavirus Update (Live): 256,879 Cases and 10,540 Deaths from COVID-19 Virus Outbreak - Worldometer” (på en). www.worldometers.info. https://www.worldometers.info/coronavirus/#countries. Läst 20 mars 2020. 
  77. ^ ”"Brasil confirma primeiro caso da doença"”. www.saude.gov.br. https://www.saude.gov.br/noticias/agencia-saude/46435-brasil-confirma-primeiro-caso-de-novo-coronavirus. Läst 20 mars 2020. 
  78. ^ De 2020, 7 De Marzo. ”Primera muerte por coronavirus en Argentina: era un hombre que había viajado a Francia y estaba internado en el Argerich” (på es-ES). Infobae. https://www.infobae.com/sociedad/2020/03/07/confirman-la-primera-muerte-por-coronavirus-en-argentina/. Läst 20 mars 2020. 
  79. ^ ”Protocolo de seguimiento a viajeros de países y zonas con transmisión sostenida de COVID-19”. Salud Responde. 9 mars 2020. https://saludresponde.minsal.cl/protocolo-de-seguimiento-a-viajeros-de-paises-y-zonas-con-transmision-sostenida-de-covid-19/. Läst 20 mars 2020. 
  80. ^ ”Peru”. Sweden Abroad. https://www.swedenabroad.se/sv/om-utlandet-för-svenska-medborgare/peru/. Läst 20 mars 2020. 
  81. ^ TT, Ola Westerberg / (26 mars 2020). ”Linde: UD försöker få hem fler svenskar”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/sas-flyger-hem-svenskar-om-ud-bestaller. Läst 26 mars 2020. 
  82. ^ ”Bolsonaro vill upphäva virusåtgärder: Inte farligare än en snuva”. DN.SE. 25 mars 2020. https://www.dn.se/nyheter/varlden/bolsonaro-vill-upphava-virusatgarder-inte-farligare-an-en-snuva/. Läst 26 mars 2020. 
  83. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 2 22 JANUARY 2020”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200122-sitrep-2-2019-ncov.pdf?sfvrsn=4d5bcbca_2. Läst 27 januari 2020. 
  84. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 3 23 JANUARY 2020”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200123-sitrep-3-2019-ncov.pdf?sfvrsn=d6d23643_4. Läst 27 januari 2020. 
  85. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 4 24 JANUARY 2020”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200124-sitrep-4-2019-ncov.pdf?sfvrsn=9272d086_2. Läst 25 januari 2020. 
  86. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 5 25 JANUARY 2020”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200125-sitrep-5-2019-ncov.pdf?sfvrsn=429b143d_4. Läst 27 januari 2020. 
  87. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 6 26 JANUARY 2020”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200126-sitrep-6-2019--ncov.pdf?sfvrsn=beaeee0c_4. Läst 27 januari 2020. 
  88. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 7 27 JANUARY 2020”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200127-sitrep-7-2019--ncov.pdf. Läst 31 januari 2020. 
  89. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 8 28 JANUARY 2020”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200128-sitrep-8-ncov-cleared.pdf. Läst 31 januari 2020. 
  90. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 9 29 JANUARY 2020”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200129-sitrep-9-ncov-v2.pdf. Läst 31 januari 2020. 
  91. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 10 30 JANUARY 2020”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200130-sitrep-10-ncov.pdf. Läst 31 januari 2020. 
  92. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 11 31 JANUARY 2020”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200131-sitrep-11-ncov.pdf. Läst 1 februari 2020. 
  93. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 12”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200201-sitrep-12-ncov.pdf?sfvrsn=273c5d35_2. Läst 1 februari 2020. 
  94. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 13”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200202-sitrep-13-ncov-v3.pdf?sfvrsn=195f4010_6. Läst 3 februari 2020. 
  95. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 14”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200203-sitrep-14-ncov.pdf?sfvrsn=f7347413_2. Läst 3 februari 2020. 
  96. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 15”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200204-sitrep-15-ncov.pdf. Läst 6 februari 2020. 
  97. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 16”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200205-sitrep-16-ncov.pdf. Läst 6 februari 2020. 
  98. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 17”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200206-sitrep-17-ncov.pdf. Läst 8 februari 2020. 
  99. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 18”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200207-sitrep-18-ncov.pdf. Läst 8 februari 2020. 
  100. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 19”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200208-sitrep-19-ncov.pdf. Läst 8 februari 2020. 
  101. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 20”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200209-sitrep-20-ncov.pdf. Läst 10 februari 2020. 
  102. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 21”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200210-sitrep-21-ncov.pdf. Läst 10 februari 2020. 
  103. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 22”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200211-sitrep-22-ncov.pdf. Läst 11 februari 2020. 
  104. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 23”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200212-sitrep-23-ncov.pdf. Läst 12 februari 2020. 
  105. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 24”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200213-sitrep-24-covid-19.pdf?sfvrsn=9a7406a4_4. Läst 14 februari 2020. 
  106. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 26”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200215-sitrep-26-covid-19.pdf?sfvrsn=a4cc6787_2. Läst 16 februari 2020. 
  107. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 27”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200216-sitrep-27-covid-19.pdf?sfvrsn=78c0eb78_2. Läst 17 februari 2020. 
  108. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 28”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200217-sitrep-28-covid-19.pdf?sfvrsn=a19cf2ad_2. Läst 18 februari 2020. 
  109. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 29”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200218-sitrep-29-covid-19.pdf?sfvrsn=6262de9e_2. Läst 18 februari 2020. 
  110. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 30”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200219-sitrep-30-covid-19.pdf?sfvrsn=6e50645_2. Läst 19 februari 2020. 
  111. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 31”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200220-sitrep-31-covid-19.pdf?sfvrsn=dfd11d24_2. Läst 21 februari 2020. 
  112. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 32”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200221-sitrep-32-covid-19.pdf?sfvrsn=4802d089_2. Läst 21 februari 2020. 
  113. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 33”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200222-sitrep-33-covid-19.pdf?sfvrsn=c9585c8f_2. Läst 22 februari 2020. 
  114. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 34”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200223-sitrep-34-covid-19.pdf?sfvrsn=44ff8fd3_2. Läst 23 februari 2020. 
  115. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 35”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200224-sitrep-35-covid-19.pdf?sfvrsn=1ac4218d_2. Läst 24 februari 2020. 
  116. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 36”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200225-sitrep-36-covid-19.pdf?sfvrsn=2791b4e0_2. Läst 25 februari 2020. 
  117. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 37”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200226-sitrep-37-covid-19.pdf?sfvrsn=6126c0a4_2. Läst 26 februari 2020. 
  118. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 38”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200227-sitrep-38-covid-19.pdf?sfvrsn=47fdaf7_2. Läst 27 februari 2020. 
  119. ^ ”Coronavirus disease 2019 (COVID-19) Situation Report - 40”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200229-sitrep-40-covid-19.pdf?sfvrsn=849d0665_2. Läst 28 februari 2020. 
  120. ^ ”Coronavirus disease 2019 (COVID-19) Situation Report - 41”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200301-sitrep-41-covid-19.pdf?sfvrsn=6768306d_2. Läst 1 mars 2020. 
  121. ^ ”Coronavirus disease 2019 (COVID-19) Situation Report - 42”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/20200302-sitrep-42-covid-19.pdf?sfvrsn=d863e045_2. Läst 2 mars 2020. 
  122. ^ ”Coronavirus disease 2019 (COVID-19) Situation Report - 43”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200303-sitrep-43-covid-19.pdf?sfvrsn=2c21c09c_2. Läst 4 mars 2020. 
  123. ^ ”Coronavirus disease 2019 (COVID-19) Situation Report - 44”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200304-sitrep-44-covid-19.pdf?sfvrsn=783b4c9d_2. Läst 5 mars 2020. 
  124. ^ ”Coronavirus disease 2019 (COVID-19) Situation Report - 45”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200305-sitrep-45-covid-19.pdf?sfvrsn=ed2ba78b_2. Läst 6 mars 2020. 
  125. ^ ”Coronavirus disease 2019 (COVID-19) Situation Report - 46”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200306-sitrep-46-covid-19.pdf?sfvrsn=ed2ba78b_2. Läst 7 mars 2020. 
  126. ^ ”Coronavirus disease 2019 (COVID-19) Situation Report - 47”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200307-sitrep-47-covid-19.pdf?sfvrsn=27c364a4_2. Läst 8 mars 2020. 
  127. ^ ”Coronavirus disease 2019 (COVID-19) Situation Report - 48”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200308-sitrep-48-covid-19.pdf?sfvrsn=16f7ccef_4. Läst 8 mars 2020. 
  128. ^ ”Coronavirus disease 2019 (COVID-19) Situation Report - 49”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200309-sitrep-49-covid-19.pdf?sfvrsn=70dabe61_2. Läst 9 mars 2020. 
  129. ^ ”Coronavirus disease 2019 (COVID-19) Situation Report - 52”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/20200312-sitrep-52-covid-19.pdf?sfvrsn=e2bfc9c0_2. Läst 12 mars 2020. 
  130. ^ ”Coronavirus disease 2019 (COVID-19) Situation Report - 53”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200313-sitrep-53-covid-19.pdf?sfvrsn=adb3f72_2. Läst 13 mars 2020. 
  131. ^ ”Coronavirus disease 2019 (COVID-19) Situation Report - 54”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200314-sitrep-54-covid-19.pdf?sfvrsn=dcd46351_2. Läst 15 mars 2020. 
  132. ^ ”Coronavirus disease 2019 (COVID-19) Situation Report - 55”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200315-sitrep-55-covid-19.pdf?sfvrsn=33daa5cb_6. Läst 16 mars 2020. 
  133. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200316-sitrep-56-covid-19.pdf?sfvrsn=9fda7db2_6
  134. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200317-sitrep-57-covid-19.pdf?sfvrsn=a26922f2_4
  135. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200318-sitrep-58-covid-19.pdf?sfvrsn=20876712_2
  136. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200319-sitrep-59-covid-19.pdf?sfvrsn=c3dcdef9_
  137. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200320-sitrep-60-covid-19.pdf?sfvrsn=d2bb4f1f_2
  138. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200321-sitrep-61-covid-19.pdf?sfvrsn=6aa18912_2
  139. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200322-sitrep-62-covid-19.pdf?sfvrsn=f7764c46_2
  140. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200323-sitrep-63-covid-19.pdf?sfvrsn=d97cb6dd_2
  141. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200324-sitrep-64-covid-19.pdf?sfvrsn=703b2c40_2
  142. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200325-sitrep-65-covid-19.pdf?sfvrsn=703b2c40_2
  143. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200326-sitrep-66-covid-19.pdf?sfvrsn=9e5b8b48_2
  144. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200327-sitrep-67-covid-19.pdf?sfvrsn=b65f68eb_4
  145. ^ Real-time data show virus hit to global economic activity”. www.ft.com. 22 March 2020. https://www.ft.com/content/d184fa0a-6904-11ea-800d-da70cff6e4d3. Läst 22 mars 2020. 
  146. ^ Sirletti, Sonia; Remondini, Chiara; Lepido, Daniele (24 February 2020). ”Virus Outbreak Drives Italians to Panic-Buying of Masks and Food”. www.bloomberg.com. https://www.bloomberg.com/news/articles/2020-02-24/virus-outbreak-drives-italians-to-panic-buying-of-masks-and-food. 
  147. ^ ”Viral hysteria: Hong Kong panic buying sparks run on toilet paper” (på en). CNA. https://www.channelnewsasia.com/news/asia/wuhan-coronavirus-hong-kong-panic-buying-shortage-toilet-paper-12400600. 
  148. ^ Rummler, Orion. ”Household basics are scarce in Hong Kong under coronavirus lockdown” (på en). Axios. https://www.axios.com/hongkongers-toilet-paper-coronavirus-b1aab6c1-ab9f-42b2-ad7a-a8e4d6d0c4a2.html. 
  149. ^ ”Bloomberg - Charting the Global Economic Impact of the Coronavirus”. www.bloomberg.com. https://www.bloomberg.com/graphics/2020-global-economic-impact-of-wuhan-novel-coronavirus/. Läst 9 februari 2020. 
  150. ^ ”Bloomberg - Are you a robot?”. bloomberg.com. https://www.bloomberg.com/news/articles/2019-10-09/hong-kong-is-sinking-into-a-recession-with-no-recovery-in-sight. 
  151. ^ ”Commentary: As it stands, the economic impact of the Wuhan virus will be limited” (på en). CNA. https://www.channelnewsasia.com/news/commentary/economic-impact-of-the-wuhan-virus-12365216. 
  152. ^ ”Coronavirus: 3 potential economic and financial impacts in Australia”. IG. https://www.ig.com/en-ch/news-and-trade-ideas/the-coronavirus--3-key-economic-and-financial-impacts-200204. 
  153. ^ Miller, Jill Young (7 February 2020). ”WashU Expert: Coronavirus far greater threat than SARS to global supply chain | The Source | Washington University in St. Louis”. The Source. https://source.wustl.edu/2020/02/washu-expert-coronavirus-far-greater-threat-than-sars-to-global-supply-chain/. 
  154. ^ Reed, Stanley (3 February 2020). ”OPEC Scrambles to React to Falling Oil Demand From China”. The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2020/02/03/business/energy-environment/china-oil-opec.html. 
  155. ^ Ekonomen: Botten har gått ur börsen, Aftonbladet. Publicerad och uppdaterad den 28 februari 2020. Läst den 28 februari 2020.
  156. ^ Smith, Elliot (28 February 2020). ”Global stocks head for worst week since the financial crisis amid fears of a possible pandemic”. CNBC. https://www.cnbc.com/2020/02/28/global-stocks-head-for-worst-week-since-financial-crisis-on-coronavirus-fears.html. 
  157. ^ Imbert, Fred; Huang, Eustance (27 February 2020). ”Dow falls 350 points Friday to cap the worst week for Wall Street since the financial crisis”. CNBC. https://www.cnbc.com/2020/02/27/dow-futures-fall-100-points-after-another-massive-rout-amid-coronavirus-fears.html. 
  158. ^ Smith, Elliot (28 February 2020). ”European stocks fall 12% on the week as coronavirus grips markets”. CNBC. https://www.cnbc.com/2020/02/28/europe-markets-coronavirus-hammers-global-stocks.html. 
  159. ^ ”Major Events Cancelled or Postponed Due to Coronavirus”. Major Events Cancelled or Postponed Due to Coronavirus. https://www.businessinsider.com/major-events-cancelled-or-postponed-due-to-the-coronavirus-2020. 
  160. ^ ”Coronavirus is hitting the economy worse than Wall Street thinks, investor Rich Bernstein warns”. CNBC. 16 March 2020. https://www.cnbc.com/2020/03/16/coronavirus-economic-damage-will-surpass-estimates-rich-bernstein.html. Läst 19 mars 2020. 
  161. ^ Olsson, Kenth (7 mars 2020). ”Corona och spanska sjukan”. Kristianstadsbladet. https://www.kristianstadsbladet.se/kristianstad/corona-och-spanska-sjukan/. Läst 21 mars 2020. 
  162. ^ ”Därför är coronaviruset farligare än en vanlig influensa”. Femina. 20 mars 2020. https://www.femina.se/darfor-ar-corona-farligare-an-vanlig-influensa/. Läst 21 mars 2020. 
  163. ^ Thörnqvist, Ingrid (10 mars 2020). ”Årets vanliga influensa mildare än tidigare år”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/arets-vanliga-influensa-mildare-an-tidigare. Läst 21 mars 2020. 
  164. ^ Coronavirus in Europe: Epidemic or 'infodemic'?” (på en-GB). BBC News. 27 februari 2020. https://www.bbc.com/news/world-europe-51658511. Läst 2 mars 2020. 
  165. ^ ”Coronaryktena har blivit en infodemi – därför är den farlig”. DN.SE. 8 februari 2020. https://www.dn.se/nyheter/sverige/coronaryktena-har-blivit-en-infodemi-darfor-ar-den-farlig/. Läst 2 mars 2020. 
  166. ^ TT. ”USA: Rysk fejk-kampanj påstår att CIA ligger bakom coronaviruset”. Ny Teknik. https://www.nyteknik.se/samhalle/usa-rysk-fejk-kampanj-pastar-att-cia-ligger-bakom-coronaviruset-6988521. Läst 2 mars 2020. 
  167. ^ [a b] ”Coronavirus Is a Breeding Ground for Conspiracy Theories” (på en-US). Snopes.com. https://www.snopes.com/news/2020/02/28/coronavirus-is-a-breeding-ground-for-conspiracy-theories/. Läst 2 mars 2020. 
  168. ^ Svensson, Margareta. ”Virusutbrottet leder till rasism mot asiater”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7395035. Läst 2 mars 2020. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]