Solros

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Solros
Sunflower sky backdrop.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Asterordningen
Asterales
Familj Korgblommiga växter
Asteraceae
Släkte Solrossläktet
Helianthus
Art Solros
H. annuus
Vetenskapligt namn
§ Helianthus annuus
Auktor Linné
Hitta fler artiklar om växter med

Solros (Helianthus annuus) är en art inom familjen korgblommiga växter. Den har upp till 3 meter höga stänglar, med gula blommor.[a]

Växten, som har sitt ursprung i södra och sydöstra USA, odlas över stora delar av världen som prydnadsväxt eller för kommersiell framställning av solrosolja och solrosfrön. Internationellt är Ukraina och Ryska federationen de största producentländerna.

Etymologi och usprung[redigera | redigera wikitext]

Det vetenskapliga namnet kommer av grekiska helios, solen, ánthos, blomma[1][2] och annuus, ettårig.

Solrosen har sitt ursprung i södra och sydöstra USA.

Biologi[redigera | redigera wikitext]

Växten kan bli upp till 3 meter hög, i vissa fall ända upp till 5 meter, och blomman är gul till färgen.[3] De strålblomstriga blomkorgarna är mycket stora, gula och bruna. Det vi ser som en blomma är i praktiken en samling av två sorters blommor. I mitten finns bruna diskblommor och runt kanterna gula strålblommor.

Blomman och solen[redigera | redigera wikitext]

Innan solrosorna har slagit ut vänder de sig mot solen under dagen, så kallad heliotropism. Efter blomning intar de dock ett fast läge och följer inte längre solen. Om man tittar på blomkorgarna ser man att de har spiraler i varsin riktning och antalet spiraler i ena riktningen är större.[4]

Antalet spiraler i respektive riktning är vanligen antingen 21 och 34, 34 och 55, 55 och 89, eller 89 och 144. De hör alla till Fibonaccis talserie: 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34, 55, 89, 144 och så vidare.[4]

För att optimera utfyllnaden är det nödvändigt för växten att välja det mest passande förhållandet. Förhållandet är exakt gyllene snittet, cirka 1,6180. Motsvarande vinkel, den gyllene vinkeln, är 137,5 grader. Med denna vinkel får man optimal utfyllnad, det vill säga samma utrymme mellan alla fröna. Detta ger en optimal packning av fröna.[4]

Användning[redigera | redigera wikitext]

Frön och kärnor[redigera | redigera wikitext]

Solrosen har små, tillplattade, torra frukter, vilka sitter tätt samman på ovansidan av diskblomman. Frukterna i sitt svarta skal används som fågelfrö vid fågelmatning, då något oegentligt marknadsförda som solrosfrön. Solrosens frön, det vill säga de skalade frukterna, används för mänsklig konsumtion, bland annat blandade i müsli; då marknadsförs de ofta som solroskärnor.[5]

Solrosens tillplattade frukter, ofta marknadsförda som solrosfrön, används gärna som fågelfrö vid fågelmatning, till exempel på fågelbord.

Övrig användning[redigera | redigera wikitext]

Solrosen odlas också för oljeproduktion. Ur fröna kan pressas en blekgul, tunnflytande, mild och fet olja, solrosolja, som torkar in om den befinner sig i kontakt med luften. Den har behaglig smak och lukt och är löslig i eter och etanol. Kemiskt sett består den av olein, palmitin, stearin och linolein (triglyceriderna av oljesyra, palmitinsyra, stearinsyra och linolsyra). Oljan används kallpressad som matolja och varmpressad i fernissa- och tvålfabrikation.

Det som återstår när oljan pressats ur fröna kallas solroskakor eller solrosfrökakor och används som foder till husdjur.[6] De är vanligen mycket tjocka och hårda. Solrosfrökakor som kommer från skalade frön innehåller upp till 30 % smältbart protein, 10 % fett och 20 % smältbara kolhydrater. Kakor som görs av oskalade frön har högre halt av kostfiber.

Solrosen kan även användas som prydnadsblomma i trädgårdar och som snittblomma.[7]

Ukraina är världens största producent av solrosfrön/solroskärnor.

Produktion[redigera | redigera wikitext]

De största producenterna av solosfrön/soloskärnor är Ukraina och Ryska federationen. De tio största producenterna 2013 var följande:[8]

  1. Ukraina – 11,05 miljoner ton
  2. Ryska federationen – 10,3
  3. Argentina – 3,1
  4. Folkrepubliken Kina – 2,42
  5. Rumänien – 2,2
  6. Bulgarien – 1,93
  7. Frankrike – 1,58
  8. Turkiet – 1,52
  9. Ungern – 1,47
  10. Tanzania – 1,08

De tio största producenterna av solrosolja är (beräkning från 2016):[9]

  1. Ukraina – 5,372 miljoner ton
  2. Ryska federationen – 3,738
  3. Europeiska unionen – 3,105
  4. Argentina – 1,180
  5. Turkiet – 0,589
  6. Kina – 0,475
  7. Sydafrika – 0,308
  8. USA – 0,247
  9. Bolivia – 0,151
  10. Serbien – 0,149

Stor produktion av solrosolja sker även i Kazakstan, Burma, Pakistan och Indien.[9]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Blomman" består av bruna diskblommor i mitten och gula strålblommor – "kronbladen" – längs med kanterna.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Behind the name. Läst den 8 januari 2014.
  2. ^ Dictionary.com. Läst den 8 januari 2014.
  3. ^ solros i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 29 juli 2016.
  4. ^ [a b c] "Helianthus annuus, Common Sunflower". flowersinisrael.com. Läst den 8 januari 2014. (engelska)
  5. ^ Persson, Karin (2010-03-18): "Frossa i frön - därför är de så nyttiga för dig!". expressen.se. Läst 29 juli 2016.
  6. ^ "SOL". saob.se. Läst 29 juli 2016.
  7. ^ "Solros". odla.nu. Läst 29 juli 2016.
  8. ^ " Production volume of sunflower seed in major producer countries in 2013 (in million metric tons)". statista.com. Läst 29 juli 2016. (engelska)
  9. ^ [a b] "Sunflowerseed Oil Production by Country in 1000 MT". indexmundi.com. Läst 29 juli 2016. (engelska)

Källförteckning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]