Hoppa till innehållet

Hultsfred

Hultsfred
Tätort
Centralort
Kommunhuset vid Stora torget
Kommunhuset vid Stora torget
Land Sverige Sverige
Landskap Småland
Län Kalmar län
Kommun Hultsfreds kommun
Distrikt Hultsfreds distrikt,
Vena distrikt
Koordinater 57°29′47″N 15°50′31″Ö / 57.49639°N 15.84194°Ö / 57.49639; 15.84194
Area
 - tätort 552 hektar (2020)[4]
 - kommun 1 187,01 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 5 675 (2020)[3][4]
 - kommun 13 716 (2024)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 10,3 inv./hektar
 - kommun 12 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Riktnummer 0495
Tätortskod T2260[5]
Beb.områdeskod 0860TC101 (1960–)[6]
Geonames 2704398
Ortens läge i Kalmar län
Ortens läge i Kalmar län
Ortens läge i Kalmar län
Wikimedia Commons: Hultsfred
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Hultsfred uttal är en tätort och centralort i Hultsfreds kommun i Kalmar län.

Hultsfred bestod av tre hemman (nr 1, Gästgivaregården, 1½ till 7/8 mantal förmedlat kronoskatte; nr 2, Mellangården, 1 till ½ mantal förmedlat kronoskatte; samt nr 3, Östergården, 1 till ½ mantal förmedlat kronoskatte).

Ortnamnet skrevs tidigare Hulingsryd och är dokumenterat sedan 1320 (bona ista...Huluszrydh[7] och “Huluszfarahult”[8] ), då Birgitta Birgersdotter (Finsta-ätten) (Heliga Birgitta) ärvde jord i Hulingsryd efter sin mor, Ingeborg Benktsdotter (Folkungaättens lagmansgren). Gården kom härigenom så småningom i Vadstena klosters ägo. Sjön Hulingen ligger vid Hultsfred. Det gamla ortnamnet Hulingsryd, är sammansatt av sjönamnet Hulingen och ryd – röjning alltså röjning vid sjön Hulingen. Bynamnet har utvecklats till vår tids Hulingsryd. Parallellt har uttalsformen Hullsre kommit med folk utifrån och genom de kända orden hult och fred utvecklats till Hultsfred.[9]

Redan 1630 mönstrades delar av Kalmar regemente i Hulingsryd och det första stora regementsmötet hölls på platsen 1685, men därefter hölls mötena t.o.m. 1782 vid Staby gästgivaregård i Högsby socken och därefter under några år vid Mariannelund i Hässleby socken. Sedan regementschefen, friherre Carl Mörner af Tuna, träffat överenskommelser med byns jordägare bestämdes 14 mars i ett kungligt blev Hultsfreds slätt ordinarie mötesplats, vilket den var t.o.m. 1918, då regementet lades i garnison i Eksjö.[10]

Tågtrafiken

[redigera | redigera wikitext]

Gästgivaregården och mötesplatsen gjorde Hultsfred till en knutpunkt, dit järnvägen (Nässjö-Oskarshamns järnväg 1874, banan Hultsfred-Vimmerby 1876[11], banan Hultsfred-Västervik 1879[12]) drogs och kring vilken ett stationssamhälle växte upp.

Bockabanan mellan Hultsfred - Nässjö trafikerades från 1874 till 2014 då den lades ner. Kustpilen trafikerade Hultsfred på Stångådalsbanan till Linköping, Oskarshamn och Kalmar från 1995 till 2021. Den tolfte december 2021 lade Kustpilen ner och ersattes med Krösatågen på samtliga linjer.

Administrativa tillhörigheter

[redigera | redigera wikitext]

Hultsfred var en ort i Vena socken och efter kommunreformen 1862 låg den i Vena landskommun. 1927 bildades Hultsfreds köping för Hultsfred och dess närområde. Köpingen utökades 1969 med fler områden innan den 1971 ombildades till Hultsfreds kommun med Hultsfred som centralort.[13]

I kyrkligt hänseende hörde köpingen före 1955 till Vena församling och hör därefter till Hultsfreds församling.[14]

Orten ingick före 1936 i Sevede tingslag, därefter till 1969 i Sevede och Tunaläns domsagas tingslag för att sedan till 1971 ingå i Oskarshamns domsagas tingslag. Från 1971 till 2005 ingick Hultsfred i Oskarshamns domsaga och orten ingår sedan 2005 i Kalmar domsaga.[15]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Hultsfred 1900–2020[16]

[17][18]

År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
668
1960
  
4 378
1965
  
4 768
1970
  
5 417
1975
  
5 763
1980
  
5 776
1990
  
5 783 595
1995
  
5 848 595
2000
  
5 386 595
2005
  
5 305 595
2010
  
5 143 609
2015
  
5 510 552
2020
  
5 675 552

 † Som köpingsliknande samhälle 1900.

Hultsfred har drabbats hårt av nedläggningar, batterifabriken Varta (f.d. Noack) 1999[19] och vid årsskiftet 2008/2009 Finndomos hustillverkning (tidigare Hultsfredshus).[20][21] I januari 2017 meddelades att husfabriken skulle startas upp igen.[22][23]

IKEA Industri Group (före detta Swedwood) är det största företaget i kommunen. I övrigt är det mest mindre företag med olika branschinriktningar, som finns etablerade i kommunen. Emåmejeriet har sin produktion i Hultsfred. Lönnebergaskinkan producerades på hultsfredsföretaget Delikatess Skinkor fram till att tillverkningen flyttades av Atria till Malmö 2007.[24] Plannja är baserat i Järnforsen och många i byn jobbar på fabriken

I Hultsfred finns H-City i centrum, samt Handelsområde Knekten i utkanten nära campus och rv23/34.

Bankväsende

[redigera | redigera wikitext]

Kalmar enskilda bank etablerade den 18 september 1903 ett expeditionskontor i Hultsfred.[25][26] Denna bank kom sedermera att uppgå i Handelsbanken, som stängde kontoret i Hultsfred den 29 april 2021.[27]

Efter att Handelsbanken stängde finns Swedbank kvar i Hultsfred. En fristående sparbank, Lönneberga-Tuna-Vena sparbank, är verksam i närbelägna Vena och Silverdalen.

Kommunikationer

[redigera | redigera wikitext]
Hultsfreds järnvägsstation. Till höger ett krösatåg. I nederkanten perrongen för smalspåret. Se även plåtskylten till vänster.

Hultsfred är en järnvägsknut. Daglig persontrafik finns längs Stångådalsbanan mot Vimmerby, Linköping C och Kalmar C. Hultsfred har också förbindelse med Oskarshamn via Berga. Till och med 13 december 2014 fanns även persontrafik på Bockabanan till Nässjö.

Hultsfred är ändstation för den byggnadsminnesförklarade smalspårsjärnvägen Hultsfred-Västervik. Den 1984 nedlagda (och yngre) smalspårsjärnvägen mot Växjö finns kvar till Åseda men trafikeras inte från Hultsfred (annat än genom dressinuthyrning).

Riksväg 34 och 23 mot Linköping, Växjö och Kalmar passerar väster om samhället.

Fyra kilometer norr om samhället ligger Hultsfreds flygplats. Nordöstra Smålands Flygklubb (segel- och motorflyg, utbildning) har sin verksamhet förlagd dit. Modellflygklubben har sitt fält och sin flygverksamhet där. Dock förekommer ingen reguljär linjetrafik och ej heller några meteorologiska rapporteringar där.

Skolor och förskolor

[redigera | redigera wikitext]
  • Hultsfreds gymnasium
  • Albäcksskolan, 7-9 skola
  • Lindblomskolan, F-6
  • Råsebäckskolan (riven 2014. På platsen finns numer Råsebäcks förskola)
  • Stålhagens förskola
  • Oredans förskola
  • Silverslättens förskola
  • Förskolan Växthuset

Kultur och fritid

[redigera | redigera wikitext]

Hultsfred är känt för kultur, speciellt Hultsfredsfestivalen som arrangerades 1986–2009 och 2011–2012, samt This is Hultsfred som arrangerades 2013-2016.

Sista lördagen i augusti har Hultsfred en stor traditionell marknad och flera hundra knallar finnes då på plats. Marknaden brukar dra cirka 30–60 000 besökande till hembygdsparken.

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, SCB, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 25 oktober 2013.[källa från Wikidata]
  6. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ DS 2260, se Det medeltida Sverige 4:4, s. 99f.
  8. ^ ”Kommunens historia | Hultsfreds kommun”. hultsfred.se. 8 januari 2019. https://www.hultsfred.se/artikel/kommunens-historia/. Läst 27 juni 2023. 
  9. ^ Hultsfreds kommun (2004). Historisk beskrivning över delar av Hultsfreds tätort. sid. 1. Läst 27 juni 2023 
  10. ^ Knutz, Hembygdsbok, s. 46-49; Rudelius, Kalmar regementes personhistoria, s. 427
  11. ^ Se Stångådalsbanan
  12. ^ Se Smalspårsjärnvägen Hultsfred-Västervik
  13. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  14. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  15. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Oskarshamns tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  16. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  17. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  18. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  19. ^ https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/tolv-ar-sedan-batterifabriken-lades-ner-startar-upprop-for-att-fa-sanering SVT 23 april 2011
  20. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171018190729/http://www.vimmerbytidning.se/nyheter/hultsfred/finndomo-stanger-fabriken-i-hultsfred-20080929/. Läst 18 oktober 2017.  Vimmerby Tidning 29 september 2008
  21. ^ ”HultsfredsHus museum”. http://hultsfredshusmuseum.blogspot.se/. Läst 8 januari 2015. 
  22. ^ https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/hultsfredsfabriken-startar-upp-igen-hundratals-nya-jobb SVT 9 januari 2017
  23. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171019003421/http://www.vimmerbytidning.se/nyheter/hultsfred/extra--hundratals-nya-jobb-till-hultsfred-20170109/. Läst 18 oktober 2017.  Vimmerby Tidning 9 januari 2017
  24. ^ ”Lönnebergaskinkans historia”. Arkiverad från originalet den 9 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150109032118/http://www.lonnebergaskinka.se/sv/Om-Lonneberga/Var-historia/. Läst 8 januari 2015. 
  25. ^ 1901-1905 Kalmar län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 10. Åren 1901-1905. Kalmar län, s. 32
  26. ^ Annons Arkiverad 25 mars 2021 hämtat från the Wayback Machine., Hultsfreds-Posten, 4 september 1903
  27. ^ Handelsbanken stänger tre kontor i länet – länschefen förklarar varför, Dagens Hultsfred, 4 mars 2021

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Det medeltida Sverige, del 4:4, Småland: Aspeland, Sevede, Tuna län, Stockholm 1999 ISBN 91-7209-158-4
  • Frode, Rune: Hultsfred från by till storkommun, Hultsfred 1994
  • Hultsfreds köping. Minnesskrift till 20-årsjubileet 1 januari 1947, Hultsfred 1946
  • Knutz, Anders: Hembygdsbok. En bok om Vena och Hultsfred, Vimmerby 1960
  • Rudelius, Folke: Kalmar regementes personhistoria 1623-1927, I-II, Norrköping 1952-1955