Stellan Arvidson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Erik Stellan Åke Arvidson, född 8 november 1902 i Vänersborg, död 8 november 1997 i Stockholm,[1] var en svensk litteraturhistoriker och författare. Arvidson var socialdemokratisk politiker med starka kopplingar till flera frontorganisationer för regimerna i det kommunistiska Östeuropa.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Arvidsons föräldrar var stadsfogden Emil Arvidson och Minona Berg. Han tog studentexamen 1921 och blev fil. mag. 1924 och fil. dr. 1932 i Lund,[2] där han var medlem i den socialistiska Clarté-föreningen, och var 1924-27 och 1932-33 redaktör i tidskriften med samma namn. Åren 1930-1933 var han lektor i svenska vid Greifswalds universitet i Tyskland och utvisades efter nazisternas tillträde till makten. Därefter var han 1933-1937 lektor i Visby och från 1937 rektor i Hudiksvall. Från 1939 var han stadsfullmäktige i Hudiksvall.[3]

Han ingick 1937 äktenskap med Margit Hedbom och levde senare med skolpolitikern Britta Stenholm.

Litterär verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Arvidson skrev dikter och prosa, bland annat två böcker om Thomas Thorilds liv och gärning, Thorild. Studier i hans ungdomsutveckling (1931) och Thorild och den franska revolutionen (1938) och redigerade även Thorilds skrifter i svenska vitterhetssamfundets upplaga. I ett arbete om Selma Lagerlöfs författarskap 1932 försökte Arvidson visa på hennes inflytande från 80-talisterna och skrev även 1945 ett litteraturkritiskt arbete om Bo Bergman. Tillsammans med Torsten Bohlin utgav han 1946 Kristendomen: emot - för.[3] Han var ordförande i Sveriges författareförening (nu Sveriges Författarförbund) 1950-1965, och 1959-70 ordförande i Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd. Han var den drivande kraften för att inrätta statliga livstidsstipendier till författare.

Skolpolitik[redigera | redigera wikitext]

Arvidson var sekreterare i 1946 års skolkommission och ledamot i 1960 års lärarutbildningssakkunniga (SOU 1965:29). Arvidson var 1937-48 rektor för Hudiksvalls högre allmänna läroverk och 1953-1969 för Stockholms folkskoleseminarium. 1957-1968 var han socialdemokratisk riksdagsledamot i andra kammaren.

Politiskt engagemang för kommunistiska regimer[redigera | redigera wikitext]

Från 1969 till 1987 var Arvidson ordförande i det regimtrogna Förbundet Sverige-DDR och mottog flera höga östtyska utmärkelser, bland annat "Folkvänskapens Stora Stjärna" 1977. 1969-1973 var han ordförande i Ständiga Internationella Kommittén för erkännande av DDR. Han var även aktiv i Svenska Kommittén för normalisering av förbindelserna med DDR. Arvidson publicerade flera skrifter om DDR, bland annat som underlag för studiecirklar hos ABF. Han utnämndes även av den östtyska regimen till hedersdoktor i Rostock 1969 och senare till professor vid Greifswalds universitet, och föreläste där under 70- och 80-talet om Thomas Thorilds litteratur.

Arvidson var under lång tid aktiv i Förbundet Sverige-Sovjetunionen. Han var 1972 med om att återuppliva frontorganisationen Svenska Fredskommittén och fungerade sedan som dess ordförande i många år. Dessutom var han aktiv i det av Sovjetunionen styrda Världsfredsrådet. Arvidsson höll fast vid DDR även efter regimens kollaps, ända fram till sin död 1997 och ansåg att DDR var den främsta statsbildning som mänskligheten någonsin skapat. I DDR-diktaturen ansåg han att han återfunnit många av sina gamla socialistiska ideal och ansåg att det var en katastrof att DDR upplöstes.[4] När Sovjetunionen invaderade Afghanistan förklarade Arvidson att invasionen "var nödvändig för att förhindra en imperialistisk uppmarsch i landet mot Sovjet och för att försvara regimen i Kabul"[5].

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • I skorpionens tecken 1927
  • Gränslandet 1929
  • Selma Lagerlöf 1932
  • Jordglans 1933
  • Fredlös 1940
  • Stjärnhavskust 1944
  • Bo Bergman 1945
  • Kristendomen mot - för 1946
  • Havet är nära 1952
  • Spiral 1958
  • Gunnar Gunnarsson 1959
  • Sent men tidigt 1977
  • DDR 1978
  • Linjen - en dikt om liv 1984
  • DDR grannland 1984
  • Under stjärnhimmeln 1996

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ Svenskt författarlexikon: biobibliografisk handbok till Sveriges moderna litteratur. [1], 1900-1940. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1942. sid. 42. Libris 113133 
  3. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140725135339/http://svenskuppslagsbok.se/scans/band_unknown_01/0457_0458-0101.jpg. Läst 17 juli 2014. 
  4. ^ Almgren, Birgitta, Inte bara Stasi...Relationer Sverige-DDR 1949-1990
  5. ^ Johnson, Anders och Käärik, Andres (red.) Husbondens röst. En kritisk granskning av den svenska kommunismen. Stockholm 1981, Akademilitteratur.