Stellan Arvidson

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Erik Stellan Åke Arvidson, född 8 november 1902 i Vänersborg, död 8 november 1997 i Stockholm,[1] var en svensk litteraturhistoriker och författare. Arvidson var socialdemokratisk politiker med starka kopplingar till flera frontorganisationer för regimerna i det kommunistiska Östeuropa.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Arvidsons föräldrar var stadsfogden Emil Arvidson och Minona Berg. Han tog studentexamen 1921 och blev fil. mag. 1924 och fil. dr. 1932 i Lund[2] på en avhandling om Thomas Thorilds ungdomstid.[3] Han var där medlem i den socialistiska Clarté-föreningen, och var 1924-27 och 1932-33 redaktör i tidskriften med samma namn.[4] Åren 1930-1933 var han lektor i svenska vid Greifswalds universitet i Tyskland och utvisades efter nazisternas tillträde till makten.[5] Därefter var han 1933-1937 lektor i Visby och från 1937 rektor i Hudiksvall. Från 1939 var han under en period ordförande i stadsfullmäktige i Hudiksvall.[6]

Han ingick 1937 äktenskap med Margit Hedbom och levde senare med skolpolitikern Britta Stenholm.[5]

Litterär verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Allt från tiden för sin avhandling 1932 fram till sin död 1997 sammanställde, redigerade och kommenterade Arvidson Thorilds samlade skrifter, vilket utgavs av Svenska Vitterhetssamfundet. Han utgav även flera böcker om Thorilds diktning. Han har även gett ut ett antal poesi- och prosaböcker.

I ett arbete om Selma Lagerlöfs författarskap 1932 försökte Arvidson visa på hennes inflytande från åttiotalisterna och skrev även 1945 ett litteraturkritiskt arbete om Bo Bergman. Tillsammans med Torsten Bohlin utgav han 1946 Kristendomen: emot - för.[6]

Han var ordförande i Sveriges författareförening 1950-1965, och 1959-70 ordförande i Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd. Han var den drivande kraften för att inrätta statliga livstidsstipendier till författare.

Skolpolitik[redigera | redigera wikitext]

Arvidson var sekreterare i 1946 års skolkommission och ledamot i 1960 års lärarutbildningssakkunniga (SOU 1965:29). Arvidson var 1937-48 rektor för Hudiksvalls högre allmänna läroverk och 1953-1969 för Stockholms folkskoleseminarium. 1957-1968 var han socialdemokratisk riksdagsledamot i andra kammaren.

Politiskt engagemang för kommunistiska regimer[redigera | redigera wikitext]

Från 1969 till 1987 var Arvidson ordförande i det regimtrogna Förbundet Sverige-DDR och mottog flera höga östtyska utmärkelser, bland annat "Folkvänskapens Stora Stjärna" 1977. 1969-1973 var han ordförande i Ständiga Internationella Kommittén för erkännande av DDR. Han var även aktiv i Svenska Kommittén för normalisering av förbindelserna med DDR. Arvidson publicerade flera skrifter om DDR, bland annat som underlag för studiecirklar hos ABF. Han utnämndes även av den östtyska regimen till hedersdoktor i Rostock 1969 och senare till professor vid Greifswalds universitet, och föreläste där under 70- och 80-talet om Thomas Thorilds litteratur.[7]

Arvidson var under lång tid aktiv i Förbundet Sverige-Sovjetunionen. Han var 1972 med om att återuppliva frontorganisationen Svenska Fredskommittén och fungerade sedan som dess ordförande i många år. Dessutom var han aktiv i det av Sovjetunionen styrda Världsfredsrådet. Arvidson höll fast vid DDR även efter regimens kollaps, ända fram till sin död 1997 och ansåg att DDR var den främsta statsbildning som mänskligheten någonsin skapat. I DDR-diktaturen ansåg han att han återfunnit många av sina gamla socialistiska ideal och ansåg att det var en katastrof att DDR upplöstes.[8] När Sovjetunionen invaderade Afghanistan förklarade Arvidson att invasionen "var nödvändig för att förhindra en imperialistisk uppmarsch i landet mot Sovjet och för att försvara regimen i Kabul".[9]

Se även[redigera | redigera wikitext]

2016 utkom en biografi om Stellan Arvidson skriven av Birgitta Almgren, som försöker foga samman olika bilder av Arvidson: ”Många minns honom som grundskolans fader, socialdemokratisk riksdagsman, stridbar antinazist och tillsammans med bland andra Karin Boye en av grundarna till svenska Clarté. Andra ser i honom en okritisk DDR-vän, skolans dödgrävare och en verklighetsfrämmande romantiker.”

  • Almgren, Birgitta (2016). Dröm och verklighet: Stellan Arvidson - kärleken, dikten och politiken / Birgitta Almgren. Stockholm: Carlsson. Libris 19373258. ISBN 978-91-7331-787-0 

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Prosa och Poesi[redigera | redigera wikitext]

  • I skorpionens tecken 1927
  • Gränslandet 1929
  • Selma Lagerlöf 1932
  • Jordglans 1933
  • Fredlös 1940
  • Stjärnhavskust 1944
  • Bo Bergman 1945
  • Kristendomen mot - för 1946
  • Havet är nära 1952
  • Spiral 1958
  • Gunnar Gunnarsson 1959
  • Sent men tidigt 1977
  • Linjen - en dikt om liv 1984
  • Under stjärnhimmeln: tankar på en åldrig stenbänk 1996

Om DDR[redigera | redigera wikitext]

  • Om erkännandet av Östtyskland.. Stockholm. 1969. Libris 671118 
  • Brädefors Nils, Arvidson Stellan, red (1971). Erkänn DDR nu!: argument och dokument. Stockholm: Ständiga internationella kommittén för erkännande av DDR. Libris 524476 
  • Arvidson Stellan, red (1974). DDR 25 år. Stockholm: Förb. Sverige-DDR. Libris 1903869 
  • DDR. Stockholm: Brevskolan. 1978. Libris 7429936. ISBN 91-574-0009-1 
  • Arvidson, Stellan; Stenholm Britta (1984). DDR grannland. Stockholm: Förb. Sverige-DDR. Libris 7666628. ISBN 91-7810-055-0 

Om Thomas Thorild[redigera | redigera wikitext]

Thorild - Samlade Skrifter[redigera | redigera wikitext]

Sammanställda av Stellan Arvidson och Casimir Fontaine

  • Samlade skrifter. D. 1, Dikter och prosaoden ; Prosaskrifter 1778-1783. Stockholm: Svenska vitterhetssamf. 1932-1933. Libris 114803 
  • Samlade skrifter. D. 2, Prosaskrifter 1784-1790. Stockholm: Svenska vitterhetssamf. 1934-1934. Libris 114804 
  • Samlade skrifter. D. 3, Prosaskrifter 1791-1793 ; Odaterade prosaskrifter på svenska. Stockholm: Svenska vitterhetssamf. 1936-1944. Libris 114805 
  • Samlade skrifter. D. 4, Prosaskrifter från Tysklandstiden. I. Stockholm: Svenska vitterhetssamf. 1944-1965. Libris 114806 
  • Samlade skrifter. D. 5, Prosaskrifter från Tysklandstiden. II ; Supplement. Stockholm: Svenska vitterhetssamf. 1975. Libris 114814. ISBN 91-7230-005-1 
  • Samlade skrifter. D. 6, Brev. Stockholm: Svenska vitterhetssamf. 1976. Libris 114815. ISBN 91-7230-012-4 
  • Samlade skrifter. D. 6, Brev ; Personregister till del I-IV. Stockholm: Svenska vitterhetssamf. 1976-1980. Libris 114808 

Thorild - Samlade Skrifter - kommentarer (urval)[redigera | redigera wikitext]

Sammanställda av Stellan Arvidson och Casimir Fontaine

  • Samlade skrifter. D. 7, Tillägg till första delen ; Kommentar till första delen s. 1-291. Stockholm: Svenska vitterhetssamf. 1943-1968. Libris 114807 
  • Samlade skrifter. D. 8, Kommentar till första delen (forts.) ; Kommentar till andra delen. Stockholm: Svenska vitterhetssamf. 1971-1982. Libris 114813. ISBN 91-7230-001-9 
  • Samlade skrifter. D. 9, Kommentar till andra delen (fr.o.m. s. 214), till tredje delen (t.o.m. s. 222) samt till engelska texter i femte delen (Supplement). Stockholm: Svenska vitterhetssamf. 1990. Libris 114822. ISBN 91-7230-038-8 
  • Samlade skrifter. D. 10, Kommentar till tredje delen (forts.), kommentar till fjärde delen. Stockholm: Svenska vitterhetssamf. 1996. Libris 114811 
  • Samlade skrifter. D. 12, Kommentar till brev maj 1777 - april 1795. Stockholm: Svenska vitterhetssamf. 1997. Libris 114812 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ Svenskt författarlexikon: biobibliografisk handbok till Sveriges moderna litteratur. [1], 1900-1940. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1942. sid. 42. Libris 113133 
  3. ^ Arvidson, Stellan (1931). Thorild: studier i hans ungdomsutveckling (avhandling). Lund: Borelius. Libris 10069 
  4. ^ ”Libris - Clarté - tidskrift för socialistisk kultur”. Libris. http://libris.kb.se/bib/8261303?vw=full. Läst 22 februari 2018. 
  5. ^ [a b] Mats Hellspong (23 mars 2012). ”Gåtan Stellan Arvidson”. Svensk Tidskrift. Nättidning för politik, ekonomi och kultur. https://www.svensktidskrift.se/gatan-stellan-arvidson/. Läst 21 februari 2018. 
  6. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140725135339/http://svenskuppslagsbok.se/scans/band_unknown_01/0457_0458-0101.jpg. Läst 17 juli 2014. 
  7. ^ Almgren, Birgitta (2009). ”"Hitler tog Greifswald ifrån mig och DDR gav det mig åter": ett livsprojekt i Thorilds fotspår”. Aktuellt om historia 2009:1,: sid. 57-59. 0348-503X. ISSN 0348-503X.  Libris 12451998
  8. ^ Almgren, Birgitta (2009). Inte bara Stasi-: relationer Sverige-DDR 1949-1990. Stockholm: Carlsson. Libris 11418743. ISBN 978-91-7331-253-0 
  9. ^ Johnson, Anders och Käärik, Andres (red.) Husbondens röst. En kritisk granskning av den svenska kommunismen. Stockholm 1981, Akademilitteratur.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]