Stellan Arvidson

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Stellan Arvidson
Skolkommissionen överlämnar betänkande om lärarhögskolorna 1952-06-12.jpg
Stellan Arvidson tredje från höger.
FöddErik Stellan Åke Arvidson
8 november 1902[1]
Vänersborgs församlingSverige[2]
Död8 november 1997 (95 år)
MedborgarskapSverige[3]
Utbildad vidLunds universitet[2] Arbcom ru editing.svg
SysselsättningFörfattare, politiker, rektor[1]
Befattning
Stockholms folkskoleseminariums rektor (1953–1969)
Andrakammarledamot (1957–1968)
ArbetsgivareGreifswalds universitet
Politiskt partiSocialdemokraterna
Redigera Wikidata

Erik Stellan Åke Arvidson, född 8 november 1902 i Vänersborg, död 8 november 1997 i Stockholm,[4] var en svensk litteraturhistoriker och författare. Arvidson var socialdemokratisk politiker med starka kopplingar till flera frontorganisationer för regimerna i det kommunistiska Östeuropa.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Arvidsons föräldrar var stadsfogden Emil Arvidson och Minona Berg. Han tog studentexamen 1921 och blev fil. mag. 1924 och fil. dr. 1932 i Lund[5] på en avhandling om Thomas Thorilds ungdomstid.[6] Han var där medlem i den socialistiska Clarté-föreningen, och var 1924-27 och 1932-33 redaktör i tidskriften med samma namn.[7] Åren 1930-1933 var han lektor i svenska vid Greifswalds universitet i Tyskland och utvisades efter nazisternas tillträde till makten.[8] Därefter var han 1933-1937 lektor i Visby och från 1937 rektor i Hudiksvall. Från 1939 var han under en period ordförande i stadsfullmäktige i Hudiksvall.[9]

Han ingick 1937 äktenskap med Margit Hedbom och levde senare med skolpolitikern Britta Stenholm.[8]

Litterär verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Allt från tiden för sin avhandling 1932 fram till sin död 1997 sammanställde, redigerade och kommenterade Arvidson Thorilds samlade skrifter, vilket utgavs av Svenska Vitterhetssamfundet. Han utgav även flera böcker om Thorilds diktning. Han har även gett ut ett antal poesi- och prosaböcker.

I ett arbete om Selma Lagerlöfs författarskap 1932 försökte Arvidson visa på hennes inflytande från åttiotalisterna och skrev även 1945 ett litteraturkritiskt arbete om Bo Bergman. Tillsammans med Torsten Bohlin utgav han 1946 Kristendomen: emot - för.[9]

Han var ordförande i Sveriges författareförening 1950-1965, och 1959-70 ordförande i Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd. Han var den drivande kraften för att inrätta statliga livstidsstipendier till författare.

Skolpolitik[redigera | redigera wikitext]

Arvidson var sekreterare i 1946 års skolkommission och ledamot i 1960 års lärarutbildningssakkunniga (SOU 1965:29). Arvidson var 1937-48 rektor för Hudiksvalls högre allmänna läroverk och 1953-1969 för Stockholms folkskoleseminarium. 1957-1968 var han socialdemokratisk riksdagsledamot i andra kammaren.

Politiskt engagemang för kommunistiska regimer[redigera | redigera wikitext]

Från 1969 till 1987 var Arvidson ordförande i det regimtrogna Förbundet Sverige-DDR och mottog flera höga östtyska utmärkelser, bland annat "Folkvänskapens Stora Stjärna" 1977. 1969-1973 var han ordförande i Ständiga Internationella Kommittén för erkännande av DDR. Han var även aktiv i Svenska Kommittén för normalisering av förbindelserna med DDR. Arvidson publicerade flera skrifter om DDR, bland annat som underlag för studiecirklar hos ABF. Han utnämndes även av den östtyska regimen till hedersdoktor i Rostock 1969 och senare till professor vid Greifswalds universitet, och föreläste där under 1970- och 80-talen om Thomas Thorilds litteratur.[10]

Arvidson var under lång tid aktiv i Förbundet Sverige–Sovjetunionen. Han var 1972 med om att återuppliva frontorganisationen Svenska Fredskommittén och fungerade sedan som dess ordförande i många år. Dessutom var han aktiv i det av Sovjetunionen styrda Världsfredsrådet. Arvidson höll fast vid DDR även efter regimens kollaps, ända fram till sin död i november 1997 och ansåg att DDR var den främsta statsbildning som mänskligheten någonsin skapat. I DDR-diktaturen ansåg han att han återfunnit många av sina gamla socialistiska ideal och ansåg att det var en katastrof att DDR upplöstes.[11] När Sovjetunionen invaderade Afghanistan förklarade Arvidson att invasionen "var nödvändig för att förhindra en imperialistisk uppmarsch i landet mot Sovjet och för att försvara regimen i Kabul".[12]

Se även[redigera | redigera wikitext]

2016 utkom en biografi om Stellan Arvidson skriven av Birgitta Almgren, som försöker foga samman olika bilder av Arvidson: ”Många minns honom som grundskolans fader, socialdemokratisk riksdagsman, stridbar antinazist och tillsammans med bland andra Karin Boye en av grundarna till svenska Clarté. Andra ser i honom en okritisk DDR-vän, skolans dödgrävare och en verklighetsfrämmande romantiker.”

  • Almgren, Birgitta (2016). Dröm och verklighet: Stellan Arvidson - kärleken, dikten och politiken / Birgitta Almgren. Stockholm: Carlsson. Libris 19373258. ISBN 978-91-7331-787-0 

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Skönlitteratur[redigera | redigera wikitext]

Varia[redigera | redigera wikitext]

  • Thorild : studier i hans ungdomsutveckling. Lund: Borelius. 1931. Libris 10069  - Akademisk avhandling.
  • Selma Lagerlöf. Stockholm: Bonnier. 1932. Libris 302623 
  • Studier i Thorilds diktning. Uppsala. 1937. Libris 1748587 
  • En dialog i bostadsfrågan. Stockholm: Hyresgästernas riksförb. 1938. Libris 1360986 
  • Thorild och den franska revolutionen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1938. Libris 22180 
  • Benjamin Franklin : ett universalgeni. Stockholm: Natur och kultur. 1943. Libris 31121 
  • Bo Bergman. Stockholm: Bonnier. 1945. Libris 367113 
  • Kristendomen mot - för / Stellan Arvidson, Torsten Bohlin. Stockholm: Natur och kultur. 1946. Libris 830923 
  • Skolreformen : en sammanfattning av 1946 års skolkommissions betänkande. Skrifter / utg. av Sveriges yngre läroverkslärares förening, 99-1866568-8 ; 5. Lund: Gleerups. 1948. Libris 81793 
  • Enhetsskolan : riksdagsbeslutet, kommunal planering, försöksverksamheten. Skolan vi skall få. Lund: Gleerup. 1950. Libris 462014 
  • Hudiksvalls läroverks historia. Hudiksvall: [Lärov]. 1951. Libris 1434108 
  • I kyrkan eller utanför? / Stellan Arvidson, Ansgar Eeg-Olofsson & Ruben Josefson. Stockholm: KF. 1952. Libris 1434110 
  • Vi studerar almanackan : ett intresseområde i astronomi med anknytning till skolans olika ämnen. Ny skola ; 2. Stockholm: Svenska bokförl. 1952. Libris 1444824 
  • Enhetsskolan växer fram / Stellan Arvidson, Ivan Blomberg, Britta Stenholm. Lund: Gleerup. 1953. Libris 506415 
  • Samhällskunskap för skolans avslutningsklasser / Stellan Arvidson, Karl Lindblom. Stockholm. 1953. Libris 2141603 
  • Vi läser : Gösta Berlings saga  : [handledning för folkskolans, realskolans, flickskolans och enhetsskolans högre klasser]. Stockholm: Natur o. kultur. 1953. Libris 1434109 
  • Enhetsskolan förverkligas / Stellan Arvidson, Britta Stenholm & Ivan Blomberg. Stockholm: Tiden. 1958. Libris 505911 
  • Skolan mitt i byn / Stellan Arvidson, Sven Norlin, Britta Stenholm. Stockholm: ABF. 1958. Libris 641535 
  • Praktiska gymnasier : betänkande. Statens offentliga utredningar, 0375-250X ; 1959 :44. Stockholm: Idun. 1959. Libris 13518045. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:sou-614824 
  • Gunnar Gunnarsson, islänningen. Stockholm: LT. 1960. Libris 449050 
  • Om erkännandet av Östtyskland. Stockholm. 1969. Libris 671118 
  • Tjelvars eld. Göteborg: Författarförlaget. 1973. Libris 7595935. ISBN 9170540942 
  • DDR. Stockholm: Brevskolan. 1978. Libris 7429936. ISBN 91-574-0009-1 
  • DDR grannland / i samarbete med Britta Stenholm. Stockholm: Förbundet Sverige-DDR. 1984. Libris 7666628. ISBN 91-7810-055-0 
  • Thorild. Stockholm: Carlsson. 1989-1993. Libris 822021 

Samlade skrifter av Thomas Thorild[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bengt Åhlén (red.), Svenskt författarlexikon: 1. 1900–1940, Rabén & Sjögren, 1942, s. 42, läs onlineläs online, läst: 3 december 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, omnämnd som: Erik Stellan Åke, f. 1902 i Vänersborg Älvsborgs län, läs onlineläs online, läst: 3 december 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ Libris, 26 mars 2018, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  5. ^ Svenskt författarlexikon: biobibliografisk handbok till Sveriges moderna litteratur. [1], 1900-1940. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1942. sid. 42. Libris 113133 
  6. ^ Arvidson, Stellan (1931). Thorild: studier i hans ungdomsutveckling (avhandling). Lund: Borelius. Libris 10069 
  7. ^ ”Libris - Clarté - tidskrift för socialistisk kultur”. Libris. http://libris.kb.se/bib/8261303?vw=full. Läst 22 februari 2018. 
  8. ^ [a b] Mats Hellspong (23 mars 2012). ”Gåtan Stellan Arvidson”. Svensk Tidskrift. Nättidning för politik, ekonomi och kultur. https://www.svensktidskrift.se/gatan-stellan-arvidson/. Läst 21 februari 2018. 
  9. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140725135339/http://svenskuppslagsbok.se/scans/band_unknown_01/0457_0458-0101.jpg. Läst 17 juli 2014. 
  10. ^ Almgren, Birgitta (2009). ”"Hitler tog Greifswald ifrån mig och DDR gav det mig åter": ett livsprojekt i Thorilds fotspår”. Aktuellt om historia 2009:1,: sid. 57-59. 0348-503X. ISSN 0348-503X.  Libris 12451998
  11. ^ Almgren, Birgitta (2009). Inte bara Stasi-: relationer Sverige-DDR 1949-1990. Stockholm: Carlsson. Libris 11418743. ISBN 978-91-7331-253-0 
  12. ^ Johnson, Anders och Käärik, Andres (red.) Husbondens röst. En kritisk granskning av den svenska kommunismen. Stockholm 1981, Akademilitteratur.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]