Storbritanniens belöningssystem

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ordnar, medaljer samt marskalkstav som tillhört fältmarskalk George Stuart White.

Storbritanniens belöningssystem (British honours system) är en samlingsbeteckning för ordnar, medaljer, pärsvärdigheter och andra titlar som delas ut av den brittiska monarken som belöning eller uppskattning för personligt hjältemod, framstående insatser, eller lång och trogen tjänst till Storbritannien och dess översjöiska territorier.

Ordnar som utdelas av monarken på premiärministerns inrådan bereds dessförinnan i Cabinet Office (för brittiska medborgare) och Foreign and Commonwealth Office (för utlänningar). Utnämningar till ordnar eller andra utmärkelser publiceras i den officiella tidningen för England och Wales: The London Gazette.

Baronett[redigera | redigera wikitext]

Värdighetstecken som bärs av alla baronetter utom de skotska.
Huvudartikel: Baronet

Baronet (engelska: Baronet; [a]) är en ärftlig brittisk titel i primogenitur som indikerar innehav av en särskilt instiftad värdighet, ett baronettskap (engelska: Baronetcy).

Upphovet till att titeln instiftades i England och Skottland på 1600-talet var som en belöning åt dem ur samhällsklassen landed gentry som ekonomiskt bidrog till att bekosta koloniseringen av Irland respektive Nova Scotia i Brittiska Amerika.

En baronett står högre i rang än en medlem av en kunglig riddarorden (med undantag av Strumpebandsorden, Tistelorden och Sankt Patriksordens riddare), men lägre i rang än en baron, vilket är den lägsta graden av pärsvärdighet. Baronettvärdighet är dock helt åtskild från pärsvärdighet och ger ingen plats i överhuset. Historiskt har dock baronetter jämförts med vad som i länder på den europeiska kontinenten betecknats som lågadel i avsaknad av en formell sådan i Storbritannien och dess riksdelar.

I likhet med medlemmar av högre grader av kungliga riddarordnar tituleras en baronett med "Sir" följt av förnamnet.

Dekorationer[redigera | redigera wikitext]

Ordnar[redigera | redigera wikitext]

Listade i rangordning:[1]

Lista över ordnar[redigera | redigera wikitext]

Namn Grader (förkortning) Släpspänne Grundad Grundare Motto Utdelas för/av Relaterade utmärkelser Källor
Strumpebandsorden
The Most Noble Order of the Garter
Knight (KG)
Lady (LG)
Order of the Garter UK ribbon.png 23 april 1348 Edvard III Honi soit qui mal y pense Högsta orden i England, Wales och Nordirland
Monarken bestämmer själv (ingen hemställan av premiärministern).
- [2]
Tistelorden
The Most Ancient and Most Noble Order of the Thistle
Knight (KT)
Lady (LT)
Order of the Thistle UK ribbon.svg 29 maj 1687 Jakob VII Nemo me impune lacessit ("Ingen provocerar mig ostraffat") Högsta orden i Skottland. Monarken bestämmer själv (ingen hemställan av premiärministern). -
Bathorden
The Most Honourable Order of the Bath
Knight/Dame Grand Cross (GCB)
Knight/Dame Commander (KCB/DCB)
Companion (CB)
Galó de l'Orde del Bany (UK).svg 18 maj 1725 Georg I Tria iuncta in uno
("Tre förenade i en")
Civila avdelningen: seniora ämbetsmän;
Militära avdelning: flaggmän och generalspersoner. Utdelas av monarken på hemställan av premiärministern.
-
Förtjänstorden
The Order of Merit
Member (OM) Galó de l'Orde del Mèrit (UK).svg 23 juni 1902 Edvard VII For merit Militär, vetenskap, konst, litteratur, kultur. Monarken bestämmer själv (ingen hemställan av premiärministern). Högst 24 ordensledamöter samtidigt. -
Sankt Mikaels och Sankt Georgsorden
The Most Distinguished Order of Saint Michael and Saint George
Knight/Dame Grand Cross (GCMG)
Knight/Dame Commander (KCMG/DCMG)
Companion (CMG)
UK Order St-Michael St-George ribbon.svg 28 april 1818 Georg IV
(prinsregent)
Auspicium melioris ævi
("Tecken på en bättre tid")
Diplomater och kolonialtjänstemän. Utdelas av monarken på hemställan av premiärministern. - [3]
Victoriaorden
The Royal Victorian Order
Knight/Dame Grand Cross (GCVO)
Knight/Dame Commander (KCVO/DCVO)
Commander (CVO)
Lieutenant (LVO)
Member (MVO)
UK Royal Victorian Order ribbon.svg 21 april 1896 Victoria Victoria
("Seger" på latin)
Tjänster åt kronan/monarkin. Monarken bestämmer själv (ingen hemställan av premiärministern). The Royal Victorian Medal
The Royal Victorian Chain
[4]
Brittiska imperieorden
The Most Excellent Order of the British Empire
Knight/Dame Grand Cross (GBE)
Knight/Dame Commander (KBE/DBE)
Commander (CBE)
Officer (OBE)
Member (MBE)
Order BritEmp (civil) rib.PNG
Order BritEmp rib.png
4 juni 1917 Georg V For God and the Empire
("För Gud och Imperiet")
Varierande (finns i olika utföranden för civil och militär). Utdelas av monarken på hemställan av premiärministern. The British Empire Medal
Order of the Companions of Honour Companion (CH) Order of the Companions of Honour Ribbon.gif 4 June 1917 Georg V In action faithful and in honour clear
("I handling trofast och äran klar")
Arts, science, politics, industry, religion. Utdelas av monarken på hemställan av premiärministern. - [5]
Distinguished Service Order Companion (DSO) - plus bars Dso-ribbon.svg 6 september 1886 Victoria - Officerare för ledarskap i aktiv tjänst. Utdelas av monarken på hemställan av premiärministern. -
The Imperial Service Order Companion (ISO) Ribbon Imperial Service Order 100x30.jpg 8 augusti 1902 Edvard VII For faithful service
("För trogen tjänst")
Statstjänsteman i 25 år (i administrativ eller klerikal tjänst) The Imperial Service Medal (ISM)

Dessutom finns ett antal ordnar som är vilande: Sankt Patriksorden (irländsk motsvarighet till Strumpebandsorden och Tistelorden), Indiska stjärnorden samt Kejsardömet Indiens orden (de senare två relaterade till Brittiska Indien).

Lista över nivåer på ordnar[redigera | redigera wikitext]

Det fetmarkerade förkortningarna är de nivåer i respektive orden som ger en brittisk innehavare rätten att bära titel sir eller dame framför sitt förnamn, såvida inte innehavaren redan innehar ett baronettskap, Knight Bachelor eller en högre titel såsom pärskap alternativt omedelbart släktskap till en sådan eller en kunglig titel.

Ordens namn Släpspänne 1[6] 2[6] 3[6] 4[6] 5[6] 6[6]
Strumpebandsorden Order of the Garter UK ribbon.png KG
LG
- - - - -
Tistelorden Order of the Thistle UK ribbon.svg KT
LT
- - - - -
Bathorden Galó de l'Orde del Bany (UK).svg GCB[7] KCB[7]
DCB
[7]
CB - - -
Förtjänstorden Galó de l'Orde del Mèrit (UK).svg OM - - - - -
Sankt Mikaels och Sankt Georgsorden UK Order St-Michael St-George ribbon.svg GCMG[7] KCMG[7]
DCMG
[7]
CMG - - -
Victoriaorden UK Royal Victorian Order ribbon.svg GCVO[7] KCVO[7]
DCVO
[7]
CVO LVO MVO RVM
Brittiska imperieorden Order BritEmp (civil) rib.PNG
Order BritEmp rib.png
GBE[7] KBE[7]
DBE
[7]
CBE OBE MBE BEM
Order of the Companions of Honour Order of the Companions of Honour Ribbon.gif CH - - - - -
Distinguished Service Order Dso-ribbon.svg - - DSO - - -
Imperial Service Order Ribbon Imperial Service Order 100x30.jpg - - ISO - - ISM

Medaljer[redigera | redigera wikitext]

Ett stort antal medaljer finns däribland Victoriakorset som ges till militär personal för hjältemod och tapperhet i strid, samt Georgskorset som är den civila motsvarigheten.

Pärsvärdighet[redigera | redigera wikitext]

Överhusets kammare i Westminsterpalatset.

Pärernas roll är att besätta platserna i överhuset och är därför ej valbara till underhuset. Rätten för ärftliga pärer till en plats i överhuset har successivt begränsats genom unionsbildningarna mellan England, Skottland och Irland samt av politiska reformer med just detta syfte. Irländska pärer var inte förhindrade att ställa upp till val i underhuset, vilket förklarar hur Lord Palmerston (Henry John Temple, 3:e viscount Palmerston) kunde samtidigt inneha en pärsvärdighet och samtidigt vara vald ledamot av underhuset.[8]

Den senaste stora reformen skedde under Tony Blairs tid som premiärminister med House of Lords Act 1999.[9] Enligt den kompromiss som godtogs kvarstår 90 ärftliga pärer, varav två är de som uppbär de ärftliga ämbetena som Earl Marshal och Lord Great Chamberlain. När någon av de 90 pärerna avlider eller frivilligt avgår hålls det fyllnadsval för vakant plats. Vilka som är röstberättigade i fyllnadsval beror på vilken valgrupp som platsen tillhörde och som syftar till att avspegla fördelningen i överhuset innan House of Lords Act 1999 trädde i kraft.[10]

Av tradition har samtliga pärer haft tre privilegier: för det första, rätten att i straffrättsliga mål dömas av sina jämlikar (avskaffat genom lag 1948); för det andra, rätten att få begära audiens hos monarken; samt slutligen, rätten att inte kunna hållas i arrest för civilrättsligt mål (ytterst ovanligt).[11]

Ärftligt pärskap[redigera | redigera wikitext]

Skrud för en viscount i överhuset med 2 och ½ galoner.

Pärsvärdighet (engelska: Peerage) en benämning på det system av titlar som anger om innehavaren har adlig värdighet. En commoner är i traditionell brittisk kutym är alla de som varken är en pär (engelska: Peer) själv eller monarken. Ärftlig pärsvärdighet innehas endast av huvudmannen för varje titel (pären), närmsta arvtagaren till en huvudman kan som en artighetsgest ges en av huvudmannens sekundärtitlar (engelska: courtesy title), om sådan finns. Beroende på vilken pärstitel som huvudmannen bär, kan yngre söner och döttrar ges prefix som Lord, Lady eller The Honourable. Pärstitlar ärvs i de flesta fall enbart i agnatisk primogenitur, såvida det utfärdande privilegiebrevet från brittiska monarken inte uttryckligen medger kvinnlig arvsrätt.

Ärftliga pärer kan avsäga sig sitt pärskap under sin livstid under Peerage Act 1963, som tillkom efter att Labour-politikern Tony Benn fråntogs rätten att sitta kvar som folkvald ledamot i underhuset när han ärvde sin fars pärskap.[12]

Ärftliga pärskap har efter 1900-talets mitt med få undantag huvudsakligen getts till manliga medlemmar av kungafamiljen i samband med bröllop.[13]

Livstidspärer[redigera | redigera wikitext]

Livstidspärernas (Life Peers) titel, som alltid är baron, är personlig och går inte i arv. Livtidspärer infördes på 1800-talet för att kunna tillsätta överhusets rättskunniga laglorder, utan att deras efterkommande ättlingar i primogenitur (som kanske inte var juridiskt skolade) skulle ges plats i överhuset. Under 1900-talets mitt har systemet med livstidspärer övergått till ett renodlat politiskt belöningssystem för att kunna ge dessa plats i överhuset.[14][13]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Orders, decorations, and medals of the United Kingdom, tidigare version.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Orders of Wear”. Orders of Wear. http://www.direct.gov.uk/prod_consum_dg/groups/dg_digitalassets/@dg/documents/digitalasset/dg_068133.pdf. Läst 3 februari 2015. 
  2. ^ HM, Government (1814). Statutes of the Most Noble Order of the Garter. T H Coe. https://books.google.com/books?id=yf9BAAAAcAAJ&printsec=frontcover&dq=statutes+of+the+order+of+the+garter&cd=5#v=onepage. Läst 23 maj 2010 
  3. ^ Galloway (2000)
  4. ^ Galloway, Royal Service (1996)
  5. ^ Galloway, Companions of Honour (2002)
  6. ^ [a b c d e f] ”The Orders of Chivalry” (på engelska). honours.gov.uk. genom archive.org. 30 april 2007. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2007. https://web.archive.org/web/20070819024713/http://www.honours.gov.uk/honours/chivalry.aspx. Läst 18 april 2021. 
  7. ^ [a b c d e f g h i j k l] ”Guide to the Honours” (på engelska). BBC. 6 juni 2019. https://www.bbc.com/news/uk-11990088. Läst 18 april 2021. 
  8. ^ Rix, Kathryn (24 april 2013). ”Prime Ministers in the House of Lords” (på engelska). history.blog.gov.uk. https://history.blog.gov.uk/2013/04/24/prime-ministers-in-the-house-of-lords/. Läst 22 januari 2022. ”As an Irish peer, Lord Palmerston did not have an automatic right to sit in the Lords and was MP for Tiverton while Prime Minister.” 
  9. ^ ”Hereditary Peers removed” (på engelska). www.parliament.uk. Storbritanniens parlament. https://www.parliament.uk/about/living-heritage/evolutionofparliament/houseoflords/parliamentacts/overview/hereditarypeersremoved/. Läst 22 januari 2022. 
  10. ^ Scott, Edward (23 november 2021). ”Hereditary By-elections: Results” (på engelska) (Research Briefing). lordslibrary.parliament.uk. House of Lords Library. Arkiverad från originalet den 19 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220119000343/https://lordslibrary.parliament.uk/research-briefings/lln-2018-0129/. Läst 22 januari 2022. 
  11. ^ ”Companion to Standing Orders – Chapter 12” (på engelska). publications.parliament.uk. Storbritanniens parlament. 2010. https://publications.parliament.uk/pa/ld/ldcomp/compso2010/ldctso15.htm. Läst 22 januari 2022. 
  12. ^ ”1963 Peerage Act and former Labour MP Tony Benn” (på engelska). bbc.com. BBC. 20110701. https://www.bbc.com/news/av/uk-politics-13991290. Läst 22 januari 2022. 
  13. ^ [a b] ”RANKS AND PRIVILEGES OF THE PEERAGE” (på engelska). debretts.com. Debrett’s. 2021. https://debretts.com/peerage/ranks-and-privileges-of-the-peerage/. Läst 22 januari 2022. 
  14. ^ ”What is a life peerage?” (på engelska). www.thegazette.co.uk. London Gazette. https://www.thegazette.co.uk/awards-and-accreditation/content/103823#:~:text=A%20life%20peer%20is%20an,)%20or%20Baroness%20(female).. Läst 22 januari 2022. 

Övriga källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]