Stormningen av Kapitolium 2021

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Stormningen av Kapitolium 2021
2021 storming of the United States Capitol 09 (cropped).jpg
Kravalldeltagare efter forcering av perimeterkravallstaketet väster om Kapitolium
PlatsWashington, D.C., USA
DatumEftermiddag och tidig kväll den 6 januari 2021
KaraktärUpplopp, kravaller
SyfteHindra kongressens fastställande av elektorsröster i utseende av Joe Biden till USA:s president
ResultatOmkring sex timmars kaos kl 14:00–20:00 Eastern Standard Time
Över 30 miljoner dollar i skador
Fyra polisers självmord
Andra riksrätten mot Donald Trump
Döda5[1]
Skadade56 poliser[2]
Gripna727[3]
Tal av den demokratiske minoritetsledaren i Senaten Chuck Schumer omedelbart efter återupptagandet av kongressens gemensamma session efter stormningen
Jake Angeli, den mest kända av Qanons anhängare, som stormade Kapitolium 6 januari 2021.

Stormningen av Kapitolium var ett upplopp som ägde rum den 6 januari 2021 i Washington D.C. i USA, när anhängare till den då sittande amerikanske presidenten Donald Trump stormade den amerikanska kongressbyggnaden. Upploppet skedde samtidigt som kongressen satt i gemensam session och sammanställde delstaternas elektorsröster för att officiellt och ceremoniellt utse Joe Biden som segrare i presidentvalet i USA 2020.

Protesterna eskalerade efter att Trump hållit ett tal till sina anhängare i vilket han upprepade anklagelser om valfusk och uppmanade till fortsatt kamp. Demonstranterna stormade Kapitolium, slog ut fönster, klättrade in och trängde in i senatens plenisal. Politikerna evakuerades och fördes i säkerhet till icke angivna platser i eller utanför Washington, D.C.[4] Även den sittande vicepresidenten Mike Pence evakuerades av Secret Service.[5][6] Under händelsen avled en kvinnlig demonstrant efter att ha skjutits av polis. I anslutning till händelsen avled ytterligare fyra personer med dödsorsaker som drogöverdos och slaganfall.[7][8] Över 80 personer greps i dagarna efter händelsen,[9] och i november 2021 hade totalt 695 personer gripits.[10]

Förlopp[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Det amerikanska presidentvalet 2020 den 3 november resulterade efter en utdragen rösträkning i en tydlig seger för det demokratiska partiets kandidater Joe Biden och Kamala Harris över det republikanska partiets kandidater Donald Trump och Mike Pence. Räknat i elektorsröster vann Biden och Harris med 306 mot 232 för Trump och Pence. Enligt den formella ordningen att fastställa den officiella utgången av presidentvalet fastställdes elektorsrösterna fram till 19 december officiellt av delstaterna, och certifikat om dessa röster lämnades den 28 december till National Archives and Records Administration.

Efter presidentvalet satte den sittande presidenten Donald Trump och avsevärda delar av det republikanska etablissemanget igång ett antal juridiska och politiska processer där olika delar av valresultatet ifrågasattes. De juridiska framställningar som gjordes till olika domstolar fick dock inget bifall, och olika politiska utspel ledde inte heller till något upphävande av valresultatet.

Den slutgiltiga etappen av valproceduren inleddes i kongressbyggnaden på eftermiddagen den 6 januari 2021 enligt sedvanlig ordning, då ledamöterna av Senaten och Representanthuset påbörjade en gemensam session. Ordföranden, den sittande vicepresidenten Pence, förväntades under denna session, efter att ha fått insända certifikatsbrev angående elektorernas röster upplästa, ceremoniellt godkända och sammanräknade på federal nivå, deklarera Biden och Harris som ny president respektive vicepresident. Normalt är detta enbart en högtidlig ceremoni, men efter 2020 års presidentval hade ett antal republikanska kongressledamöter och ett fåtal republikanska senatorer, uppmanade av Donald Trump, i förväg annonserat att de avsåg att göra invändningar mot certifikatbreven för ett antal ej angivna delstater. Konsekvenserna av detta skulle inte innebära förändring av valutgången, men leda till en förlängning av sessionen och utgöra ytterligare en missnöjesdemonstration över valresultatet.

Redan på måndagen den 4 januari 2021 pågick diskussioner om och uppmaningar till väpnat motstånd på konservativa sociala medier som Gab, Parler och thedonald.win.[11]

Ett antal Trump-extremister använde Facebook för att planera sina attacker mot Kapitolium, har en vakthundorganisation funnit, vilket motsäger påståenden från Facebooks ledning att sådan planering till stor del gjordes på andra webbplatser. Privata Facebook-grupper tillbringade månader för att ge varandra råd om hur man skulle ”ta ner" den amerikanska regeringen, särskilt efter att Joe Biden valdes till president.[12]

Vid flera punkter var demonstranter inom meter från kongressmedlemmar, åtskilda av endast en liten grupp poliser.  Några demonstranter passerade inom 30 meter från den före detta vicepresidenten Mike Pence, som gömde sig med sin familj på ett kontor nära senatskammaren. Ett stort antal av demonstranterna diskuterade öppet våld, och lagstiftare fruktade för sina liv. När folkmassan närmade sig, ringde kongressmedlemmar som befann sig i kammaren sina nära och kära, och resonerade om att ta bort sina kavajnålar så att demonstranter inte skulle kunna identifiera dem.

Under händelsen var periodvis antalet poliser inne i Kapitolium mindre än antalet demonstranter, och polisen valde därför att inte använda våld. Vissa demonstranter var våldsamma och tvingade sig förbi poliser, i något fall med vapenhot.

Hemligstämplad information kan ha stulits av demonstranter, då vissa av dem tillgrep och tog bilder av dokument. FBI undersöker också om en kvinna i Pennsylvania stal datorutrustning från talaren Nancy Pelosis kontor och avsåg att sälja den till ryska agenter. Flera militärer, aktiva och pensionerade, var en del av mobben.  FBI undersöker Oath Keepers roll, en anti-statlig organisation som till stor del består av tidigare poliser och militära veteraner.[13]

Säkerhetsförberedelser[redigera | redigera wikitext]

Washingtons borgmästare Muriel Bowser begärde den 31 december 2020 förstärkning med trupper ur det District of Columbias nationalgarde inför de förväntade demonstrationerna. Hon begärde obeväpnade stödtrupper för att i första hand hantera folkmassor i tunnelbanan och sköta dirigering av vägtrafik, så att Washingtonpolisen skulle kunna koncentrera sig på allmän ordning och säkerheten. Den tillförordnade försvarsministern Christopher C. Miller godkände begäran den 4 januari 2021.[14]

Donald Trump hade dagarna innan drivit linjen att vicepresidenten Mike Pence som ordförande i kongressens gemensamma sammankomst skulle avvisa elektorsröster för Joe Biden och Kamala Harris, vilket inte ingår i ordförandens befogenheter. Han upprepade uppmaningen i sitt offentliga tal på förmiddagen den 6 januari.[15]

Säkerhetssammanbrottet[redigera | redigera wikitext]

Den 4.000 personer starka United States Capitol Police ansvarade för säkerheten kring sammanträdet, men misslyckades spektakulärt i och med stormningen och ockupationen av Kapitolium.[16] En folkmobb trängde på eftermiddagen snabbt igenom poliskedjan utanför Kongressbyggnaden, varefter några hundra personer omkring klockan 14:00 trängde in genom dörrar och fönster i byggnaden och fritt härjade runt under drygt fyra timmar.[17] De kunde avhysas först efter att förstärkningar anlänt från den lokala Washingtonpolisen, annan federal polis samt delstatspoliser och nationalgardet i Maryland och Virginia.[18][19]

Ockupationen av kongressbyggnaden ledde till att kongresspolischefen Steven Sund samt de båda säkerhetsansvariga i Senaten och i Representanthuset fick avgå med omedelbar verkan.[20][21]

Senare förlopp[redigera | redigera wikitext]

Den 5 och 6 januari 2021 samlades anhängare till USA:s president Donald Trump i Washington, D.C. för att protestera mot resultatet av presidentvalet 2020 och stödja Trumps försök att få vice president Mike Pence och kongressen att ogiltigförklara tillträdande president Joe Bidens seger.[22] På förmiddagen den 6 januari samlades demonstranterna under parollen "Save America" i parken omedelbart söder om Vita huset där Donald Trump klockan 12 höll ett tal på 1 timme och 14 minuter, som slutade med en uppmaning till åhörarna att marschera mot Kapitolium.[23] Också Eric Trump, Donald Trump, Jr. och Rudy Giuliani framträdde på podiet med uppmaningar till handling.

Kongressens sammanträde avbryts.

Innan talen var helt över, marscherade demonstranter västerifrån mot kongressen och stormade därefter byggnaden.[24] Kongressen var samlad och hade klockan 13:00 inlett sin session för att genomförda rösträkningen under ordförandeskap av Mike Pence för elektorskollegiet. Senator Ted Cruz från Texas och kongressledamoten Paul Gosar från Arizona invände mot att elektorskollegiet godkände elektorsrösterna från Arizona ungefär samtidigt som upploppsmakarna tog sig förbi avspärrningar och poliskedjor för att komma in i Kapitoliumbyggnaden.[25][26] Beväpnad polis spärrade ingången till sammanträdessalen och en kvinna som deltog i stormningen sköts ihjäl av polisen.[27] Minst en improviserad explosiv anordning rapporterades ha hittats på marken, och en annan bara några kvarter bort från republikanska partiets huvudkontor. Bomben neutraliserades av polisen med hjälp av en kontrollerad detonation.[28][29] Polisen använde i begränsad omfattning tårgas för att skingra demonstranterna.[4][30] Nationalgardet kallades in för att bistå polisen och 1800 soldater sades ha mobiliserats.[31] Under natten inkallades hela Washington D.C.:s nationalgarde för att bevaka stadens gator.[32] Trump uppmanade inte förrän efter flera timmar demonstranterna att gå hem, med tillägget att han älskade dem. [33]

Samtidigt som vicepresidenten Mike Pence fördes till säkerhet i Kapitolium av Secret Service och mobben skränade att Pence borde hängas, twittrade Donald Trump klockan 14:24 att Pence "inte ha haft modet att göra vad som borde ha gjorts för att försvara vårt land och vår grundlag".[5] I övrigt var han mer eller mindre onåbar under teve-tittande också för sina närmaste medarbetare, vilka bland annat mottog telefonsamtal med begäran om hjälp från republikanska politiker som den republikanska minoritetsledaren i Representanthuset Kevin McCarthy och senatorn Lindsey Graham i en hotfull situation i Kapitolium.[5]

Efterspel[redigera | redigera wikitext]

Återupptagande av kongressens gemensamma session[redigera | redigera wikitext]

Certifikaten för delstaternas elektorsröster räddades undan från senatssalen av kongressanställda i väntan på att det formella bekräftningsförfarandet skulle återupptas.

Kongressbyggnaden var ockuperad från strax före klockan 14:00 och var bedömdes vara säkrad från upprorsmakare och bomber ungefär klockan 20:00.[5] Efter det att kongressbyggnadens inre hade tömts på inkräktare, började polisen under tidig kväll sakta driva folkhoparna bort från området nära Kapitolium. Den lokala polisen var då förstärkt av polisstyrkorna från Virginia och med nationalgarde från Washington DC. och Maryland. Kongressens gemensamma session återupptogs strax efter kl 20:00 lokal tid, två timmar efter det att långtgående utegångsförbud börjat gälla.

Under denna session fortsatte de republikanska fördröjningsaktionerna, men av färre ledamöter än tidigare. Drygt etthundra republikanska ledamöter av Representanthuset och ett halvt dussin republikanska senator, med Josh Hawley från Missouri i spetsen, röstade för att ogiltigförklara elektorsrösterna i några av de delstater som Trump förlorat.[34] Sessionen slutade i fastställande av valresultatet såsom förväntat, 306–232, tidigt på morgonen lokal tid.

Reaktioner[redigera | redigera wikitext]

Flera utländska politiker tolkade händelserna som en attack mot den amerikanska demokratin och uttryckte oro över händelseförloppet.[35] Storbritanniens premiärminister Boris Johnson kallade händelsen för skamlig, men undvek att peka ut Trump som delaktig.[36] Däremot pekade Kanadas premiärminister Justin Trudeau ut Donald Trump som ansvarig[37]. Sveriges statsminister Stefan Löfven kallade händelsen "ett angrepp på demokratin".[38] NATO:s generalsekreterare Jens Stoltenberg uppmanade den amerikanska befolkningen att respektera valresultatet.[39] Den tillträdande presidenten Joe Biden kallade händelsen ett uppror.[40] Den tidigare republikanske presidenten George W. Bush fördömde händelserna.[41] Senatorn Mitt Romney lade skulden på Donald Trump och benämnde i Senaten händelsen som ett uppror.[42] Representanthusets talman Nancy Pelosi beskrev händelserna som ett beväpnat uppror mot Amerika och tillade att Trump begick en handling som syftade till att uppvigla. Över 170 kongressledamöter har uppmanat Trump att avgå.[43]

Twitter beslöt att först stänga Donald Trumps twitterkonto i tolv timmar för att sedan stänga det permanent på grund av risk för fler våldsuppmaningar. Facebook och Instagram spärrade Donald Trumps profil för obestämd tid och Youtube raderade några av hans inlägg.[44][45][46][47] Twitter stängde dagen efter ned Trumps konto permanent efter vad företaget ansåg vara förnyade övertramp av Twitters regelsystem.[48]

Dödsfall[redigera | redigera wikitext]

Capitol Police sköt ihjäl Ashli Elizabeth Babbitt, en 35-årig flygvapenveteran. Babbitt försökte tränga in i en sessionssal där bland annat ledamöter av Representanthuset befann sig under skydd av beväpnade livvakter.[49] Rosanne Boyland, 34, dog av en överdos av amfetamin under upploppet.[50] Kevin Greeson, 55, dog av en hjärtinfarkt[51] och Benjamin Philips, 50, dog av en stroke.[52]

Brian Sicknick, en 42-årig polis deltog under upploppet. Nästa dag drabbades han av stroke och dog.[53][54] Det spreds först uppgifter i media om att han hade dött på grund av att han utsatts för våld, men obduktionen visade senare att han avlidit av naturliga orsaker.[55]

Moralen bland Capitol Police sjönk efter upploppet, och flera incidenter rapporterades där anställda hotade att skada sig själva.[56] Fyra poliser som försvarade Kapitolium under attacken begick självmord under dagarna och månaderna som följde.[57][58]

Kostnad[redigera | redigera wikitext]

I februari 2021 bedömde J. Brett Blanton, innehavare av ämbetet Architect of the Capitol, att reparationer och säkerhetsåtgärder efter stormningen kostat över 30 miljoner amerikanska dollar.[59]

Riksrätt mot Donald Trump[redigera | redigera wikitext]

Representanthuset begärde den 13 januari med röstetal 223–205, helt efter partilinjerna, att vicepresidenten skulle ta initiativ att använda det 25:e tillägget till USA:s konstitution för att med omedelbar verkan överta presidentämbetet.[60] Mike Pence hade dessförinnan förklarat att han inte avsåg att göra detta.[61] Därefter röstade Representanthuset den 13 januari med rösterna 232 mot 197 att en riksrättsprocess skulle inledas mot Donald Trump för "anstiftan till uppror".[62] Av rösterna för, avlades tio av republikanska ledamöter,[63] bland andra Liz Cheney från Wyoming.[64][65]

Denna innebar att Trump blev den första amerikanske president som åtalats två gånger i riksrätt, efter det första riksrättsåtalet mot Trump från december 2019.[65]

Relaterade händelser[redigera | redigera wikitext]

Till följd av händelserna valde den tidigare stabschefen Mick Mulvaney att lämna presidentens administration genom att avgå från sin post som särskilt sändebud i Nordirland. Även första damen Melania Trumps stabschef Stephanie Grisham valde att avgå.[66] USA:s transportminister Elaine Chao och utbildningsministern Betsy DeVos meddelade sina avgångar och nämnde stormningen som anledning.[67][68]

För att förhindra våldsamheter vid Joe Bidens presidentinstallation 20 januari placerades över 20 000 soldater från nationalgardet ut i Washington. Myndigheterna ville även förhindra möjligheten av en insider-attack av Trumpanhängare inom nationalgardet och lät därför FBI göra en bakgrundskontroll på alla i reservstyrkan som ska övervaka installationen. Pentagon meddelade att 12 medlemmar i militärstyrkan har uteslutits från att tjänstgöra vid tillställningen. 2 av medlemmarna hade kopplingar till högerextrema milisgrupper enligt myndigheter.[69][70]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Capitol Police officer who clashed with pro-Trump mob becomes fifth person to die in riots”. The Independent. 8 januari 2021. https://www.independent.co.uk/news/world/americas/us-politics/capitol-police-officer-dead-brian-sicknick-b1784265.html. Läst 8 januari 2021. 
  2. ^ ”4 Dead, Police Injured, Dozens Arrested After Siege At The U.S. Capitol” (på engelska). NPR.org. https://www.npr.org/sections/congress-electoral-college-tally-live-updates/2021/01/07/954333542/four-dead-police-injured-dozens-arrested-after-siege-at-the-u-s-capitol. Läst 7 januari 2021. ”Contee said 56 officers were injured” 
  3. ^ ”702 people have been charged in the Capitol insurrection so far”. Insider. 14 december 2021. https://www.insider.com/all-the-us-capitol-pro-trump-riot-arrests-charges-names-2021-1. Läst 19 december 2021. 
  4. ^ [a b] Silverberg, Josefin (6 januari 2021). ”Demonstranter har tagit sig in i kongressen”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/demonstranter-har-tagit-sig-in-i-kongressen. Läst 6 januari 2021. 
  5. ^ [a b c d] Six hours of parlysis:Imside Trump's failure to act after a mob stormed the Capitol i Washington Post den 1 januari 2021
  6. ^ Uttalande av Karl Racine, Attorney General för Washington D.C. i CNN Breaking News kl 01:47 svensk tid
  7. ^ McEvoy, Jemima. ”Woman Possibly ‘Crushed To Death’: These Are The Five People Who Died Amid Pro-Trump Riots” (på engelska). Forbes. https://www.forbes.com/sites/jemimamcevoy/2021/01/08/woman-possibly-crushed-to-death-these-are-the-five-people-who-died-amid-pro-trump-riots/. Läst 3 augusti 2021. 
  8. ^ ”Medical examiner: Capitol Police officer Sicknick died of stroke; death ruled ‘natural’” (på engelska). WTOP. 19 april 2021. https://wtop.com/dc/2021/04/medical-examiner-capitol-police-officer-sicknick-died-of-stroke-death-ruled-natural/. Läst 3 augusti 2021. 
  9. ^ Capitol riots: The hunt to identify and arrest Capitol rioters” (på brittisk engelska). BBC News. 8 januari 2021. https://www.bbc.com/news/world-us-canada-55578092. Läst 9 januari 2021. 
  10. ^ Snodgrass, Madison Hall, Skye Gould, Rebecca Harrington, Jacob Shamsian, Azmi Haroun, Taylor Ardrey, Erin. ”695 people have been charged in the Capitol insurrection so far. This searchable table shows them all.” (på amerikansk engelska). Insider. https://www.insider.com/all-the-us-capitol-pro-trump-riot-arrests-charges-names-2021-1. Läst 21 november 2021. 
  11. ^ ”Pro-Trump forums erupt with violent threats ahead of Wednesday’s rally against the 2020 election” (på engelska). Washington Post. 5 januari 2021. Arkiverad från originalet den 7 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210107115438/https://www.washingtonpost.com/technology/2021/01/05/parler-telegram-violence-dc-protests/. Läst 7 januari 2021. 
  12. ^ ”Some pro-Trump extremists used Facebook to plan Capitol attack, report finds” (på engelska). NBC News. https://www.nbcnews.com/tech/tech-news/some-pro-trump-extremsists-used-facebook-plan-capitol-attack-report-n1254794. Läst 27 januari 2021. 
  13. ^ Leonhardt, David (19 januari 2021). ”Inside the Capitol Attack” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2021/01/19/briefing/trump-biden-brazil-1776-report.html. Läst 27 januari 2021. 
  14. ^ CNN, Alex Marquardt, Barbara Starr, Alison Main and Devan Cole. ”Pentagon approves DC mayor's request to deploy National Guard for upcoming demonstrations”. CNN. https://www.cnn.com/2021/01/04/politics/muriel-bowser-dc-national-guard-protests/index.html. Läst 6 januari 2021. 
  15. ^ CNN, Peter Nickeas. ”Pro-Trump supporters have flooded DC to protest president's election loss”. CNN. https://www.cnn.com/2021/01/06/politics/pro-trump-supporters-dc-protest/index.html. Läst 6 januari 2021. 
  16. ^ Behind the Strategic Failure of the Capitol Police på www.politico.com den 8 januari 2021
  17. ^ [After the insurrection i The Economist den 9 januari 2021, sidan 33]
  18. ^ Gov. Northam releases statement on violence at US Capitol på www.wset.com den 7 januari 2021
  19. ^ Governor orders Virginia State Troopers, National Guard to U.S. Capitol på www.wtvr.com den 6 juni 2021
  20. ^ ”US Capitol Police chief to resign after Wednesday's riots”. CNN.com. https://edition.cnn.com/2021/01/07/politics/capitol-police-reaction-details/index.html. 
  21. ^ Beaumont, Peter (8 januari 2021). ”Police chief and two security officials resign over Capitol assault” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/us-news/2021/jan/08/us-capitol-breach-police-chief-steven-sund-two-security-officials-resign-criticism-bungled-efforts. Läst 8 januari 2021. 
  22. ^ ”Trump Supporters Storm U.S. Capitol, Clash With Police” (på engelska). NPR.org. https://www.npr.org/sections/congress-electoral-college-tally-live-updates/2021/01/06/953616207/diehard-trump-supporters-gather-in-the-nations-capital-to-protest-election-resul. Läst 6 januari 2021. 
  23. ^ Nedskrift av viktigare delar av talet: Donald Trump Speech “Save America” Rally Transcript January 6 på www.rev.com
  24. ^ CNN, Ted Barrett, Manu Raju and Peter Nickeas. ”Police clearing pro-Trump mob from US Capitol after rioters stormed halls of Congress”. CNN. https://www.cnn.com/2021/01/06/politics/us-capitol-lockdown/index.html. Läst 6 januari 2021. 
  25. ^ McEvoy, Jemima. ”DC Protests Live Coverage: Capitol On Lockdown As Pro-Trump Mob Occupies Building” (på engelska). Forbes. https://www.forbes.com/sites/jemimamcevoy/2021/01/06/dc-protests-trump-pro-trump-rally-live-coverage/. Läst 6 januari 2021. 
  26. ^ Maddaus, Brent Lang,Cynthia Littleton,Gene; Lang, Brent; Littleton, Cynthia; Maddaus, Gene (6 januari 2021). ”Chaos at U.S. Capitol: Violence Erupts as Pro-Trump Mob Clashes With Police” (på amerikansk engelska). Variety. https://variety.com/2021/tv/news/election-certification-pence-trump-biden-election-1234879411/. Läst 6 januari 2021. 
  27. ^ Mahbubani, Rhea. ”Woman shot dead after armed Trump supporters stormed the Capitol as lawmakers gathered to certify Biden's win”. Business Insider. https://www.businessinsider.com/woman-shot-in-capitol-amid-pro-trump-protest-2021-1. Läst 9 januari 2021. 
  28. ^ ”US Capitol: 'Explosive device found' and one person shot as Donald Trump supporters clash with police” (på engelska). Sky News. https://news.sky.com/story/us-capitol-explosive-device-found-and-one-person-shot-as-donald-trump-supporters-clash-with-police-12181008. Läst 6 januari 2021. 
  29. ^ ”Explosive device ‘discovered and destroyed’ at Republican Party headquarters” (på engelska). The Independent. 6 januari 2021. https://www.independent.co.uk/news/world/americas/us-election-2020/explosive-device-pipe-bomb-washington-dc-rnc-trump-b1783509.html. Läst 6 januari 2021. 
  30. ^ ”Multiple officers injured in the mob violence” (på engelska). CNN. 6 januari 2021. https://edition.cnn.com/politics/live-news/congress-electoral-college-vote-count-2021/h_0984a749da2f02cde25434eaa9507065. Läst 6 januari 2021. 
  31. ^ Shaw, Adam (5 januari 2021). ”Live Updates: Chaos engulfs DC as protesters storm Capitol; one person shot, Trump urges 'peace'” (på amerikansk engelska). Fox News. https://www.foxnews.com/politics/live-updates-pence-has-power-to-block-certification-trump-says. Läst 6 januari 2021. 
  32. ^ Schmitt, Eric (6 januari 2021). ”The entire D.C. National Guard has been mobilized.” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2021/01/06/us/politics/the-entire-dc-national-guard-has-been-mobilized.html. Läst 7 januari 2021. 
  33. ^ Gyllander, Oskar (6 januari 2021). ”Trump till protesterna ni måste gå hem nu”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/trump-till-protesterna-ni-maste-ga-hem-nu. Läst 10 januari 2021. 
  34. ^ The Economist den 9 januari 2021, sidan 5
  35. ^ Staff, Reuters (6 januari 2021). ”World stunned by Trump supporters storming U.S. Capitol, attempts to overturn election” (på engelska). Reuters. https://www.reuters.com/article/us-usa-election-international-reaction-f-idUSKBN29B2VS. Läst 7 januari 2021. 
  36. ^ ”Boris Johnson Twitter”. https://twitter.com/BorisJohnson/status/1346926138057220103?s=20. Läst 1 juni 2021. 
  37. ^ Trudeau condemns U.S. Capitol riots ‘incited’ by Trump på globalnews.ca/news den 8 januari 2021
  38. ^ ”Löfven om stormningen: Trump bär stort ansvar”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/WO6WVK. Läst 6 januari 2021. 
  39. ^ Press, Associated (6 januari 2021). ”Reaction from leaders pours in after mob breaks into Capitol” (på engelska). WSLS. https://www.wsls.com/news/politics/2021/01/06/reaction-from-leaders-pours-in-after-mob-breaks-into-capitol/. Läst 7 januari 2021. 
  40. ^ ”Erik Helmerson: Det vi ser i Washington är ett försök till statskupp”. DN.SE. 6 januari 2021. https://www.dn.se/ledare/erik-helmerson-det-vi-ser-i-washington-ar-ett-forsok-till-statskupp/. Läst 6 januari 2021. 
  41. ^ Meg Wagner, Melissa Macaya, Mike Hayes, Melissa Mahtani, Veronica Rocha and Fernando Alfonso III (6 januari 2021). ”President George W. Bush condemns riots: "This is how election results are disputed in a banana republic"” (på engelska). CNN. CNN. https://edition.cnn.com/politics/live-news/congress-electoral-college-vote-count-2021/h_ef362aebb55c7bf4b6676dcd6e1bfb52. Läst 6 januari 2021. 
  42. ^ ”Pro-Trump riot at US Capitol is an ‘insurrection’, says Sen. Mitt Romney”. masslive. 6 januari 2021. https://www.masslive.com/politics/2021/01/sen-mitt-romney-after-trump-supporters-riot-in-dc-this-is-what-the-president-has-caused-this-insurrection.html. Läst 6 januari 2021. 
  43. ^ ”Över 100 kräver Donald Trumps avgång”. DN.SE. 7 januari 2021. https://www.dn.se/varlden/fler-kraver-donald-trumps-avgang/. Läst 9 januari 2021. 
  44. ^ Rodriguez, Salvador (6 januari 2021). ”Twitter locks Trump's account following video addressing Washington rioters” (på engelska). CNBC. https://www.cnbc.com/2021/01/06/twitter-pledges-action-on-any-calls-for-violence-in-capitol-riot.html. Läst 7 januari 2021. 
  45. ^ Silverberg (7 januari 2021). ”Så agerar sociala medier-jättarna mot Trumps video”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/sa-agerar-sociala-medier-jattarna-mot-trumps-video. Läst 7 januari 2021. 
  46. ^ Palmer, Annie (7 januari 2021). ”Facebook will block Trump from posting at least for the remainder of his term” (på engelska). CNBC. https://www.cnbc.com/2021/01/07/facebook-will-block-trump-from-posting-for-the-remainder-of-his-term.html. Läst 7 januari 2021. 
  47. ^ Nordlund, Felicia (9 januari 2021). ”Twitter stänger av Trump permanent: ”Risk för fler våldsuppmaningar””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/twitter-stanger-av-trump-permanent-risk-for-fler-valdsuppmaningar. Läst 9 januari 2021. 
  48. ^ Twitter bans President Trump permanently på CNN Business den 9 januari 2021
  49. ^ ”Woman fatally shot as pro-Trump mob stormed the Capitol identified as Air Force veteran” (på amerikansk engelska). The Mercury News. 7 januari 2021. Arkiverad från originalet den 7 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210107233235/https://www.washingtonpost.com/nation/2021/01/07/ashli-babbitt-dead-capitol-riot/. Läst 8 januari 2021. 
  50. ^ Melendez, Pilar (7 april 2021). ”Capitol Rioter Rosanne Boyland Died From Drug Overdose, Not Trampling” (på engelska). The Daily Beast. https://www.thedailybeast.com/capitol-rioter-rosanne-boyland-died-from-acute-amphetamine-intoxication. Läst 28 oktober 2021. 
  51. ^ Sheets, Connor. ”The Radicalization of Kevin Greeson” (på engelska). ProPublica. https://www.propublica.org/article/the-radicalization-of-kevin-greeson?token=4JpzezGNIrWu73LdGNV7uZ0VUTK6rm11. Läst 28 oktober 2021. 
  52. ^ Terruso, Julia. ”He organized a bus of Trump supporters from Pa. for ‘the first day of the rest of our lives.’ He died in D.C.” (på engelska). https://www.inquirer.com. https://www.inquirer.com/news/pennsylvania/washington-protest-trump-capitol-pennsylvania-ben-philips-20210107.html. Läst 28 oktober 2021. 
  53. ^ ”Medical examiner: Capitol Police officer Sicknick died of stroke; death ruled ‘natural’” (på engelska). WTOP. 19 april 2021. https://wtop.com/dc/2021/04/medical-examiner-capitol-police-officer-sicknick-died-of-stroke-death-ruled-natural/. Läst 28 oktober 2021. 
  54. ^ Santora, Marc; Specia, Megan; Baker, Mike (8 januari 2021). ”Capitol Police Officer Dies From Injuries in Pro-Trump Rampage” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2021/01/08/us/brian-sicknick-police-capitol-dies.html. Läst 28 oktober 2021. 
  55. ^ CNN, Katelyn Polantz, Paul LeBlanc and Whitney Wild. ”Officer Sicknick suffered strokes and died of natural causes, DC medical examiner says”. CNN. https://www.cnn.com/2021/04/19/politics/brian-sicknick-death-us-capitol-riot/index.html. Läst 13 februari 2022. 
  56. ^ ”Morale deteriorates among Capitol police after assault on Capitol” (på amerikansk engelska). www.cbsnews.com. https://www.cbsnews.com/news/capitol-police-morale-decline/. Läst 28 oktober 2021. 
  57. ^ Two officers who helped fight the Capitol mob died by suicide. Many more are hurting.” (på amerikansk engelska). Washington Post. ISSN 0190-8286. https://www.washingtonpost.com/local/public-safety/police-officer-suicides-capitol-riot/2021/02/11/94804ee2-665c-11eb-886d-5264d4ceb46d_story.html. Läst 28 oktober 2021. 
  58. ^ CNN, Whitney Wild, Paul LeBlanc and Rashard Rose. ”2 more DC police officers who responded to Capitol insurrection have died by suicide”. CNN. https://www.cnn.com/2021/08/02/politics/dc-metropolitan-police-officer-suicide-january-6-capitol-riot/index.html. Läst 28 oktober 2021. 
  59. ^ ”Architect Of The Capitol Outlines $30 Million In Damages From Pro-Trump Riot : Capitol Insurrection Updates : NPR”. web.archive.org. 19 december 2021. https://web.archive.org/web/20211219214424/https://www.npr.org/sections/insurrection-at-the-capitol/2021/02/24/970977612/architect-of-the-capitol-outlines-30-million-in-damages-from-pro-trump-riot?t=1639950108488. Läst 19 december 2021. 
  60. ^ House Of Representatives votes 223-205 approving resolution for VP Pence to use 25th Amendment på https://wtmj.com den 13 januari 2021.
  61. ^ Pence säger nej till att avsätta Trump på Sveriges Televisions webbplats den 13 januari 2021
  62. ^ Trump impeached again – In bipartisan rebuke, House votes, 232-197, to impeach president a second time, on charge of ‘incitement of insurrection’ på www.washingtonpost.com den 13 januari
  63. ^ These Are the Republicans Who Supported Impeaching Trump på www.nytimes.com den 13 januari 2021
  64. ^ Liz Cheney faces blowback after embracing impeachment på www.politico.com den 13 januari 2021
  65. ^ [a b] House impeaches Trump for the second time, focus shifts to Senate trial i Los Angeles Times den 13 januari 2021
  66. ^ CNN, Kate Bennett. ”First lady's chief of staff and White House social secretary resign after violent protests”. CNN. https://www.cnn.com/2021/01/06/politics/stephanie-grisham-white-house-resign/index.html. Läst 7 januari 2021. 
  67. ^ ”Elaine Chao to resign as transportation secretary in wake of riot”. CNN. https://edition.cnn.com/2021/01/07/politics/elaine-chao-cabinet-resignation-trump/index.html. Läst 7 januari 2021. 
  68. ^ Lynch Baldwin, Sarah; Linton, Caroline; Quinn, Melissa (8 januari 2021). ”Education Secretary Betsy DeVos resigns in wake of Capitol assault”. CBS News. https://www.cbsnews.com/news/betsy-devos-resigns-trump-administration-officials-resigning-today/. Läst 8 januari 2021. 
  69. ^ Carlén, Linnea (19 januari 2021). ”12 personer ur USA:s nationalgarde stoppas från att bevaka Joe Bidens installation”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/tva-man-i-usa-s-nationalgarde-stoppas-fran-att-bevaka-joe-bidens-installation. Läst 20 januari 2021. 
  70. ^ ”Defense officials tell AP they fear possible inside attack at inauguration, will have National Guard troops vetted”. AP NEWS. 18 januari 2021. https://apnews.com/article/military-and-defense-government-and-politics-ap-news-alert-029abd11cbfc8fa82b834136cc2c0b79. Läst 20 januari 2021. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]