Svartstjärtad havsruda

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Svartstjärtad havsruda
Diplodus sargus01.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
ÖverklassBenfiskar
Osteichthyes
KlassStrålfeniga fiskar
Actinopterygii
OrdningAbborrartade fiskar
Perciformes
FamiljHavsrudefiskar
Sparidae
SläkteDiplodus
ArtSvartstjärtad havsruda
D. sargus
Vetenskapligt namn
§ Diplodus sargus
AuktorLinné, 1758
Utbredning
Diplodus sargus sargus mapa.svg
Utbredning (blått)
Synonymer
Sparus sargus (Linné, 1758)[1]
Diplodus sargus 0051.JPG
Hitta fler artiklar om djur med

Svartstjärtad havsruda (Diplodus sargus) är en fisk i familjen havsrudefiskar.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Den svartstjärtade havsrudan har en ryggfena med 11 till 12 taggstrålar, följda av 12 till 15 mjukstrålar. Analfenan har samma principiella uppbyggnad, men med endast 3 taggstrålar och 12 till 14 mjukstrålar. Kroppen är hög med 5 mycket mörka och 4 ljusa tvärband[2] på silvergrå botten. Ungfiskar saknar dock de ljusa tvärbanden. På stjärtspolen har den en svart fläck. Munnen är spetsig, med smala läppar.[3] Den kan bli 45 cm lång och väga 1,87 kg, men är vanligtvis betydligt mindre.[1]

Vanor[redigera | redigera wikitext]

Arten lever i kustnära vatten på ett djup ner till 50 m, helst på klipprev eller i sjögräsbältet.[1] Ungfiskar kan även gå in i brackvatten.[2] Födan utgörs framför allt av musslor, men den tar även andra bottendjur som kräftdjur (i synnerhet räkor men också märlkräftor och gråsuggor), snäckor samt havsborstmaskar. Den äter dessutom fisk och alger. Födointaget tenderar att minska under sommaren.[4] Troligtvis är arten hermafrodit, som först fungerar som hane och därefter som hona.[5] Fisken kan bli upp till 10 år gammal.[1]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Den svartstjärtade havsrudan finns från Biscayabukten via Madeira och Kanarieöarna längs kusten söderut till Sydafrika, Moçambique och Madagaskar. Den går in i Medelhavet och (sällsynt) Svarta havet.[5]

Taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Arten har 7 underarter:

  • D. sargus sargus (Linné, 1758) Medelhavet och Svarta havet.
  • D. sargus ascensionis (Valenciennes, 1830) Kring Ascension.
  • D. sargus cadenati de la Paz, Bauchot & Daget, 1974 Kring Madeira, Kanarieöarna och från Biscayabukten längs Västafrikas kust.
  • D. sargus capensis (Smith, 1846) Söderut från Angola, runt Sydafrika till södra Madagaskar.
  • D. sargus helenae (Sauvage, 1879) Vid Sankta Helena.
  • D. sargus kotschyi (Steindachner, 1876) Persiska viken och Madagaskar.
  • D. sargus lineatus (Valenciennes, 1830) Kap Verdeöarna.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Binohlan, Crispina B. (6 oktober 2010). Diplodus sargus sargus (Linnaeus, 1758) White seabream” (på engelska). Fishbase. http://www.fishbase.org/summary/speciessummary.php?id=1753. Läst 11 april 2011. 
  2. ^ [a b] Muus, Bent J; Nielsen, Jørgen G; Svedberg, Ulf (1999). Havsfisk och fiske i Nordvästeuropa. Stockholm: Prisma. sid. 196. ISBN 91-518-3505-3 
  3. ^ N. Kramm (2008). ”White Seabream (Diplodus sargus sargus)” (på engelska). Archipelagos, Institute of Marine Conservation. Arkiverad från originalet den 20 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130120080340/http://wildlife-archipelago.gr/wordpress/fish/white-seabream/. Läst 11 april 2011. 
  4. ^ Amany M. Osman, Hatem H. Mahmoud (2009). ”Feeding Biology of Diplodus sargus and Diplodus vulgaris (Teleostei, Sparidae) in Egyptian Mediterranean Waters” (på engelska) (PDF (42 kB)). World Journal of Fish and Marine Sciences (IDOSI Publications) 1 (4): sid. 290-296. ISSN 1992-0083. http://www.idosi.org/wjfms/wjfms1(4)09/7.pdf. Läst 9 april 2011. 
  5. ^ [a b] Diplodus sargus (Valenciennes, 1830)” (på engelska). FAO. 2011. http://www.fao.org/fishery/species/2370/en. Läst 11 april 2011.