Svenska Kvinnors Vänsterförbund

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Läkaren Ada Nilsson, här fotograferad 1935, startade Kvinnornas diskussionsklubb 1907 och Frisinnade kvinnor 1914.

Svenska Kvinnors Vänsterförbund (SKV), grundat 1914 under namnet Frisinnade kvinnor, är en partipolitiskt obunden organisation, även öppen för män, som verkar för likställighet mellan könen, internationell solidaritet och fred. Organisationen kom att bli starkt engagerad i kampen mot anskaffande av svenska kärnvapen.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Frisinnade kvinnor grundades 1914 av Ada Nilsson och Julia Kinberg; efter den kvinnliga rösträttens genomförande, från 1922, med namnet Frisinnade kvinnors riksförbund. Organisationens syfte var främst upplysningsverksamhet genom föredrag, skrifter och kurser. Termen frisinnad bör i detta sammanhang tolkas som ”radikalt liberal med krav på samhällsreformer”. Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad bedrev regelbunden kursverksamhet från 1925.

Det nuvarande namnet antogs 1931 samtidigt som organisationen breddades. År 1945 inträdde, med stöd av sin partiledning, många kvinnor tillhörande dåvarande Sveriges Kommunistiska Parti (SKP) i SKV. Organisationen anslöt sig 1946 till Kvinnornas Demokratiska Världsförbund (grundat 1945), en organisation som av många uppfattades som kommunistisk.[1] Många liberala och socialdemokratiska kvinnor lämnade då SKV. Till följd av detta kom denna organisation ofta att sammankopplas med SKP, men några officiella band till detta parti och dess efterföljare har aldrig funnits. Från tiden kring 1970 och framåt har organisationen varit starkt präglad av den nya kvinnorörelsens idéer.

SKV startade 1947 tidskriften Vi kvinnor i demokratiskt världsförbund, vars namn 1959 ändrades till Vi kvinnor och 1969 till Vi Mänskor.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalencyklopedin, Kvinnornas Demokratiska Världsförbund (hämtad 2017-07-29)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Gogman, Lars (2011). ”Från kvinnoklubb till Grupp 8 : Kvinnors särorganisering i den svenska kommunistiska rörelsen”. Arbetarhistoria 2011(35):4(=140),: sid. 28-37 : ill.. ISSN 0281-7446.  Libris 12073631

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]