Tjänsteman
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2013-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Tjänsteman eller tjänsteperson är en person som tillhör en viss samhällsklass eller yrkeskategori. I offentlig verksamhet är tjänstemän, till skillnad från förtroendevalda, befattningshavare som är anställda hos myndigheten och uppbär lön för sitt arbete.
En tjänsteman skilde sig ursprungligen från en arbetare genom att i sitt yrke producera tjänster i stället för varor. I dag handlar skillnaden snarast om utbildningsform; en tjänsteman har i allmänhet, till skillnad från arbetaren, genomgått gymnasium eller teoretisk gymnasieskola och akademiska studier. Det kan också finnas en skillnad i anställningsförhållandets karaktär, varvid tjänstemän i den offentliga sektorn är anställda i tjänsteförhållande, med tjänsteansvar, i motsats till vanliga anställda i arbetsavtalsförhållande.
Finland
[redigera | redigera wikitext]I finländsk lagstiftning skiljer man mellan anställda i arbetsavtalsförhållande och anställda i tjänsteförhållande till stat, kommun, kommunförbund, evangelisk-lutherska kyrkan, det ortodoxa kyrkosamfundet eller vissa andra offentligrättsliga organisationer. För tjänstemän gäller särskilda bestämmelser om bland annat tjänsteansvar och uppsägningsskydd.[1]
Med tjänsteman kan man alltså i Finland antingen avse innehavaren av en tjänst, i tjänsteförhållande till en offentligrättslig institution (finska: virkamies), eller en person med ett arbete som förutsätter teoretisk utbildning (finska: toimihenkilö), i motsats till arbetare och i likhet med hur ordet numera används i Sverige.
Akademiskt utbildade tjänstemän inom både den offentliga och den privata sektorn organiseras fackligt främst inom Akava, övriga tjänstemän främst inom Tjänstemannacentralorganisationen.
Sverige
[redigera | redigera wikitext]I Sverige organiseras tjänstemän fackligt av TCO- och Saco-förbunden samt Ledarna. Undantaget är tjänstemän inom kooperationen och arbetarrörelsen som organiseras i Handelsanställdas förbund. De svenska tjänstemännens fackliga organisationsgrad är numera högre än arbetarnas, 73 procent respektive 59 procent 2022.[2] En av förklaringarna till den höga organisationsgraden är att de svenska tjänstemännen har egna fackförbund och centralorganisationer.[3]
Tjänsteperson
[redigera | redigera wikitext]Sveriges språkvårdande myndighet Institutet för språk och folkminnen rekommenderar beteckningen tjänsteperson, eftersom den uppfattas som mer könsneutral än tjänsteman. I de fall det inte går att använda ordet tjänsteperson rekommenderas andra språkliga strategier som att skriva handläggare eller anställd.[4]
Under sent 2010-tal och under 2020-talet beslutade ett ökande antal kommuner och organisationer att anamma det könsneutrala ordet tjänsteperson istället för tjänsteman. Till dessa hör paraplyorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner[5], Uppsala kommun[6], Malmö stad[7], Sala kommun[7], Avesta kommun[8], samt Strömstads kommun.[9]
Ett argument mot användningen av tjänsteperson är att tjänsteman över åren har vunnit hävd, samt att ordet tjänsteperson skulle vara opersonligt.[10]
I Finland används termen tjänsteinnehavare synonymt om tjänstemän i kommunal tjänst.[11]
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Tjänstemannaskydd
- Våld mot tjänsteman
- Tjänstemannaansvar
- Tjänstemannavälde
- Tjänstegrad
- Tjänstefolk
- Tjänstesektor
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Se t.ex. Strafflag 19.12.1889/39, 40 kapitlet Om tjänstebrott (Finlex)
- ^ Kjellberg, Anders Den svenska modellen ur ett nordiskt perspektiv; facklig anslutning och nytt huvudavtal, Arena Idé 2023, tabell 36.
- ^ Kjellberg, Anders (1997) "Hur formades de svenska tjänstemännens organisationsmönster?" i Anders L Johansson (red.) Fackliga organisationsstrategier Solna: Arbetslivsinstitutet
- ^ ”Frågelådan”. frageladan.isof.se. https://frageladan.isof.se/visasvar.py?svar=79725. Läst 22 maj 2023.
- ^ Qvarnström, Per; Estrid, Text:. ”S: Ersätt tjänsteman med tjänsteperson”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=128&artikel=6647261. Läst 6 april 2020.
- ^ ”Uppsala avskaffar alla tjänstemän”. www.nsd.se. 8 mars 2017. Arkiverad från originalet den 6 april 2020. https://web.archive.org/web/20200406141025/https://www.nsd.se/nyheter/uppsala-avskaffar-alla-tjansteman-nm4480359.aspx. Läst 6 april 2020.
- ^ [a b] ”Titlar i nya kläder | Akademikern”. akademikern.se. https://akademikern.se/reportage/titlar-i-nya-klader. Läst 6 april 2020.
- ^ ”Tjänsteman blir tjänsteperson – Marias förslag fick gehör”. Dala-Demokraten. 27 juni 2022. https://www.dalademokraten.se/2022-06-27/tjansteman-blir-tjansteperson--marias-forslag-fick-gehor. Läst 22 maj 2023.
- ^ Bergil, Cecilia; 0522-670025 (11 september 2021). ”Ordet tjänsteman byts ut till tjänsteperson – ”blir könsneutralt””. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/tjansteman-byts-till-tjansteperson. Läst 22 maj 2023.
- ^ Karlsson, Anna-Malin (14 februari 2016). ”Känsligt när män ersätts av personer”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/kansligt-nar-man-ersatts-av-personer. Läst 6 april 2020.
- ^ ”tjänsteinnehavare | TEPA: sökträffar i fackspråkliga ordlistor och ordböcker”. termipankki.fi. https://termipankki.fi/tepa/sv/s%C3%B6k/tj%C3%A4nsteinnehavare. Läst 28 januari 2021.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- TAM-Arkiv (Arkiv med dokument och litteratur om tjänstemän, tjänstemannarörelsen och dess historia).
- Statstjänstemannalag 19.8.1994/750