Avesta kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ej att förväxla med Alvesta kommun.
Avesta kommun
Kommun
Avesta kommunhus
Avesta kommunhus
Avesta vapen.svg
Vapensköld för Avestas kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Dalarnas län
Landskap Dalarna
Domkrets Falu domkrets
Läge 60°8′44″N 16°10′6″Ö / 60.14556°N 16.16833°Ö / 60.14556; 16.16833
Centralort Avesta
Areal 669,03 km² (2015-01-01)[1]
155:e största (av 290)
 - land 613,2 km²
 - vatten 55,83 km²
Folkmängd 23 346 (2018-09-30)[2]
112:e största (av 290)
Befolkningstäthet 38,07 invånare/km²[2][1]
116:e högsta (av 290)
Kommunstyrelsens
ordförande
Lars Isacsson (S)
GeoNames 2724230
Kommunkod 2084
Tätortsgrad (%) 83 (2015)[4]
Antal anställda 2 025 ()[3]
Avesta Municipality in Dalarna County.png
Webbplats: www.avesta.se
Lantmäteriets kommunavgränsning

Avesta kommun är en kommun i Dalarnas län. Kommunens centralort är Avesta.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Avesta, By, Folkärna och Grytnäs. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Avesta municipalsamhälle inrättades i Avesta landskommun 28 juni, och upphörde 1907 när landskommunen ombildades till Avesta köping, vilken 1 april 1919 ombildades till Avesta stad. 19 juni 1904 inrättades Krylbo municipalsamhälle i Folkärna landskommun och utbröts 1919 med andra delar av landskommunen och bildades Krylbo köping.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.

1967 inkorporerades i Avesta stad: Krylbo köping samt landskommunerna By, Folkärna och Grytnäs. Avesta kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Avesta stad.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 1 september 2001 i Hedemora domsaga och ingår sen dess i Falu domsaga.[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: En sköld av silver med en bandvis ställd blå ström åtföljd ovan av ett rött järnmärke och nedan av ett kopparmärke av samma färg.

Vapnet fastställdes 1920 för dåvarande Avesta stad. Bilden syftar på Dalälven och ortens industrier. Vid kommunbildningen hade, som ofta i Dalarna, samtliga tidigare enheter egna vapen. Stadsvapnet registrerades dock oförändrat i PRV år 1974.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Avesta kommun 1970–2015[7]
ÅrFolkmängd
1970
  
28 031
1975
  
27 153
1980
  
26 376
1985
  
24 969
1990
  
24 832
1995
  
24 010
2000
  
22 375
2005
  
21 954
2010
  
21 583
2015
  
22 781
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 4 467, eller 19,61 % av befolkningen (hela befolkningen: 22 781 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 2 417, eller 10,84 % av befolkningen (hela befolkningen: 22 296 den 31 december 2002).[8]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Avesta kommun 22 781 personer. Av dessa var 3 752 personer (16,47 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[9]

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Distrikt (socknar) inom Avesta kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna:[10]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det sju tätorter i Avesta kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Avesta &&&&&&&&&&011949.&&&&&011 949
2 Krylbo &&&&&&&&&&&04072.&&&&&04 072
3 Horndal &&&&&&&&&&&01120.&&&&&01 120
4 Fors &&&&&&&&&&&&0772.&&&&&0772
5 Nordanö &&&&&&&&&&&&0426.&&&&&0426
6 Folkärna &&&&&&&&&&&&0268.&&&&&0268
7 Näs bruk &&&&&&&&&&&&0207.&&&&&0207

Centralorten är i fet stil.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Socialdemokraterna har haft en stark ställning i Avesta kommun som största parti i kommunfullmäktige i samtliga val och hade även egen majoritet i kommunfullmäktige från kommunvalet 1970 till och med valet 1985. I kommunvalet 2014 fick socialdemokraterna åter egen majoritet i kommunfullmäktige.[11]

Kommunstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2015–2018
Ordförande
S
Lars Isacsson
Förste vice ordförande
S
Susanne Berger
Andre vice ordförande
M
Johan Thomasson

Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter, varav sju tillhör socialdemokraterna medan centerpartiet, kommunlistan, kristdemokraterna, liberalerna, miljöpartiet, moderaterna, sverigedemokraterna och vänsterpartiet har en ledamot vardera.[12]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Lennart Palm
Förste vice ordförande
S
Laila Borger
Andre vice ordförande
C
Karin Perers

Källa:[13]

Mandatfördelning i valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDNYDAILCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19702271253
2271253
4988,9
44
197332614312
3261432
4991,5
427
197632712313
3271233
4991,0
418
197932810314
3281034
4990,2
3712
198242818215
428825
4991,2
3415
198542627415
4262745
4988,4
3217
198872238324
72238324
4984,3
3316
1991620219326
62029326
4984,0
3415
1994622347214
62234724
4984,3
2920
1998517254125
51725425
4178,64
2516
2002416245325
416245325
4175,97
2219
20063172124219
31722429
4178,90
2021
20102182223219
218222329
4181,62
2516
20142211433115
2214335
4183,95
2516
201821963119
219639
4183,61
2219
  • I valet 1994 användes Ny Demokratis valsedlar av Axel Ingmars Lista - Avestapartiet, eftersom man inte hann trycka egna innan valet. De är således invalda som nydemokrater utan att vara det.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Valresultat i kommunalvalet 2018[redigera | redigera wikitext]

Parti Röstfördelning Mandatfördelning
Antal Andel Antal
+−
Andel
+−
Antal +−
  Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 6941 46,48 -211 -2,57 19 -2
  Moderaterna 3185 21,33 +1304 +8,43 9 +4
  Sverigedemokraterna 2119 14,19 +663 +4,20 6 +2
  Centerpartiet 1003 6,72 -195 -1,50 3 0
  Vänsterpartiet 656 4,39 -47 -0,43 2 0
  Kristdemokraterna 388 2,60 +84 +0,51 1 0
  Liberalerna (tidigare Folkpartiet) 344 2,30 -50 -0,40 1 0
  Miljöpartiet de gröna 252 1,69 -148 -1,06 0 -1
  Feministiskt initiativ 18 0,12 +2 +0,01 0 0
Kommunlistan 0 0,00 -921 -6,32 0 -3
  Övriga anmälda partier 28 0,19 -129 -0,89 0 0
Giltiga röster totalt 14 934 100,00 +352 41 0
Ogiltiga röster - inte anmälda partier 14 0,09 +14 +0,09
Ogiltiga röster - blanka 175 1,16 -3 -0,05
Ogiltiga röster - övriga 6 0,04 0 0
Valdeltagande 15 129 83,61 +363 -0,33
Röstberättigade 18 094 +504

Källa:[14]

Partiers starkaste stöd i kommunalvalet 2018[redigera | redigera wikitext]

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Krylbo 53,57 % 46,48 %
M Folkärna 29,24 % 21,33 %
SD Horndal 18,16 % 14,19 %
C By 18,63 % 6,72 %
V Uppsamlingsdistrikt 11,90 % 4,39 %
KD Fors 4,11 % 2,60 %
L Uppsamlingsdistrikt 3,81 % 2,30 %
MP Uppsamlingsdistrikt 2,86 % 1,69 %
FI Horndal 0,35 % 0,12 %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2018”. Statistiska centralbyrån. 12 november 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-3-2018/. Läst 12 november 2018. 
  3. ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online
  4. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hedemora tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=32b58817-6714-41b0-af53-ab9ecc5f3da2. Läst 30 juli 2016. 
  8. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015 (Läst 30 juli 2016)
  9. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015 (XLS-fil) Läst 30 juli 2016
  10. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  11. ^ Valresultat från Valmyndigheten och Statistiska centralbyrån.
  12. ^ Avesta.se: Kommunstyrelsen Arkiverad 29 juli 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 30 juli 2016.
  13. ^ Avesta.se: Kommunfullmäktige Arkiverad 22 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 30 juli 2016
  14. ^ ”Val till kommunfullmäktige i Avesta - Röster”. Valmyndigheten. https://data.val.se/val/val2018/slutresultat/K/kommun/20/84/index.html. Läst 18 september 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]