Torup

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om tätorten Torup i Hallands län. För slottet Torup i Skåne län, se Torups slott.
Koordinater: 56°57′17″N 13°4′25″Ö / 56.95472°N 13.07361°Ö / 56.95472; 13.07361
Torup
Tätort
Torups Gästgivaregård
Torups Gästgivaregård
Land  Sverige
Landskap Halland
Län Hallands län
Kommun Hylte kommun
Församling Torups församling
Koordinater 56°57′17″N 13°4′25″Ö / 56.95472°N 13.07361°Ö / 56.95472; 13.07361
Area 162,85 hektar
Folkmängd 1 183 (2010)[1]
Befolkningstäthet 7,26 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
Postort Torup
Postnummer 314 XX
Riktnummer 0345
Tätortskod 4116
Torups läge i Hallands län.
Red pog.svg
Torups läge i Hallands län.
SverigesLän2007Halland.svg
Bosgårdsfallet i Torup
Torups kyrka

Torup är en tätort i Hylte kommun i Hallands län och kyrkbyn i Torups socken.

Orten har gamla anor, belägen mellan Sjögårdssjön och den mindre Prästasjön.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Ett gästgiveri verkar ha funnits på Ramnås på 1600-talet. Längs härvägen Nissastigen, en viktig handelsled, fanns gästgiveri och skjutshåll. Gästgivargården Ramnås var den centrala punkten i Torup fram till mitten av 1800-talet. Den var hållplatsen mellan Drareds och Nissaryds gästgivargårdar. I slutet av 1830-talet byggdes Gästgiveriet i Torup (Sjögård) och efter hand överflyttades verksamheten dit från Ramnås.

Ända sedan 1723 har det hållits marknad i Torup, sedan 1856 två gånger årligen. Järnvägen Halmstad-Torup blev färdig 1874 medan sträckan Järnvägslinjen Halmstad-Nässjö i sin helhet blev färdig först 1882. Järnvägen Torup - Rydöbruk öppnade 1898 inför byggandet av Rydöbruks sulfitfabrik. År 1909 invigdes järnvägen Rydöbruk - Hyltebruk.

Bosgårdsfallet (se bild) är ett vattenfall på 14 meter och ligger strax väster om Torup. Här har tidigare varit såg, kvarn och andra småindustrier som drevs av ett mindre kraftverk, ett vattenhjul. År 1912 började man utvinna elektricitet i Bosgård. Detta gjorde det möjligt att 1914 påbörja elektrifiering av Torups kyrkby. På 1910-talet byggdes en lång trätub från dammen ovanför fallet och ner till de turbiner som installerades. Trätubens nedre del byttes senare ut mot en ståltub som ledde vattnet till två turbiner. Den ena turbinen drev med remdrift kvarnen medan den andra turbinen drev en generator. Kvarnhuset innehöll flera verksamheter och en mjölnarbostad. Kvarnverksamheten lades ner omkring 1930. Vissa lämningar finns kvar att se[2].
På 1930- och 1940-talet låg här även Forsparkens dansbana.

Nyebro vid Nissan är inte så nytt som man kan tro. Redan på en karta över "Nissaströmmen" från 1645 finns både namnet och en bro över Nissan markerad. En ny bro byggdes i Nyebro 1848. Strax därefter byggdes där en kvarn driven av fallen i Nissan. Kvarnverksamheten fanns kvar till 1949. Ny kvarn byggdes framme i Torups samhälle. En ramsåg fanns tidigt vid fallen i Nyebro. Sågverk byggdes och drevs fram till 1904. I början av 1900-talet startades där ett snickeri varur både den nu nerlagda Torups Snickerifabrik och dagens Nyebro Snickerifabrik har sitt ursprung. Nuvarande bro vid Nyebro byggdes 1916.

Barnmorska anställdes i Torup 1904. Genom kungligt beslut 1908 inrättades den första tjänsten för provinsialläkare på orten. Apotek inrättades 1924. Den första distriktsskötersketjänsten inrättades 1927. Torups veterinärdistrikt inrättades 1939. Folktandvården etablerades 1941.

Företaget Bårebo-Svensk Skruv flyttade 1946 från Gnosjö till Torup för tillverkning av beslag och skruv. I början av 1980-talet förlade Landstinget Halland sitt Tvätteri till Torup.

Kommunikation[redigera | redigera wikitext]

Orten ligger längs Nissastigen, landsvägen mellan Jönköping och Halmstad, numera en del av riksväg 26[3]. Samhället ligger också längs Järnvägslinjen Halmstad-Nässjö.

Service[redigera | redigera wikitext]

På orten finns förskola, låg- och mellanstadieskola, Torups skola.

I samhället finns en Vårdcentral driven av Region Halland[4] samt Apotek Hjärtat. Vid Sjögårdssjön ligger äldreboendet Sjölunda samt ett LSS-boende.

Det finns dagligvaruaffär, bank, optiker, bilverkstäder, byggvaruhandel, konditori, vandrarhem och flera lunchställen. Torups Gästgivaregård [5] har matservering och rumsuthyrning.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Det tidigare Landstingstvätteriet ägs och drivs numera av Berendsens Tvätteri. Företaget M2 Retail Solutions som designar och tillverkar butiksinredningar med sin bas i det närbelägna Rydöbruk har i Torup byggt en större lagerbyggnad för effektiv logistik. Swedfast[6] tidigare Bårebo Svensk Skruv, utvecklar, tillverkar och marknadsför skruv, gångjärn och beslag till industrin, grossister och järn- och bygghandeln. Jako Tryckeri[7] tillverkar bl.a. konferensmaterial. Vid ortens södra infart ligger Nyebro snickerifabrik[8]. I den närbelägna orten Brännögård finns företaget Smurfit Kappa som tillverkar förpackningar av materialet papp. År 1983 togs ett nybyggt kraftverk i drift, Nyebro kraftverk[9]. Fallhöjden anges till 4,1 meter och produktionen till 7 GWh/år.

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Hultagärdesbacken [10]är till stor glädje på vintern för de som vill åka utför eller prova på längdskidåkning. Torups Pistolklubb [11]har haft flera framgångsrika skyttar. På idrottsplatsen Torulund spelar hemortens fotbollslag, Torup/Rydö FF[12]. På vintern spelar om möjligt Torups bandyklubb[13] sina hemmamatcher på samma arena. Orten har alltid haft ett nära förhållande med Hylte Wolley.

Religion[redigera | redigera wikitext]

Svenska kyrkan representerad av Torups församling i Göteborgs stift. Församlingens kyrkor är Torups kyrka invigd 1872 och Rydöbruks kapell invigd 1958. Vid Torups kyrka ligger församlingshemmet.

Kända personer från Torup[redigera | redigera wikitext]

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Klimat 1961-1990[15]
Månad Jan. Feb. Mar. Apr. Maj Jun. Jul. Aug. Sep. Okt. Nov. Dec. Hela året
Medeltemperatur (°C) -2,6 -2,6 0,4 4,6 10,3 14,1 15,1 14,1 10,7 7,0 2,4 -1,0 6,0
Medelnederbörd (mm) 88 58 68 55 57 75 98 94 110 104 116 100 1 029

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Torup 1960–2010[16]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
547
1965
  
750
1970
  
874
1975
  
974
1980
  
1 126
1990
  
1 331 158
1995
  
1 276 164
2000
  
1 208 164
2005
  
1 239 164
2010
  
1 183 163

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Vår hembygd. Andra Hembygdsboken över Torup-Kinnared-Drängsered, 1970.
  • Hembygden/Min Hembygd Einar Andersson, Håkan Håkansson och Birgitta Wiman, 2006.
  • Boken Johansfors med omnejd, Länstryckeriet 1994, ISBN 91-630-2515-9

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Nissadalen
  3. ^ Inlandsvägen
  4. ^ Vårdcentral i Torup
  5. ^ Torups Gästgivaregård
  6. ^ Swedfast företag
  7. ^ Jako Tryckeri
  8. ^ Nyebro snickerifabrik
  9. ^ Nyebro kraftverk
  10. ^ Hultagärdesbacken Skidåkning
  11. ^ Torups Pistolklubb TPK
  12. ^ Torup/Rydö FF Fotboll
  13. ^ Torups BK Bandy
  14. ^ Per-Olof "Poppen" Pettersson
  15. ^ Kjell Georgson m.fl. (1997). Hallands flora. ISBN 91-972863-0-3 
  16. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]