Tromsø kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Tromsø
Tromsø
Kommun
Tromso Tromsø Norway tunliweb 02.jpg
Tromsø komm.svg
Land Norge Norge
Fylke Troms
Höjdläge 20 m ö.h.
Koordinater 69°40′N 18°56′Ö / 69.667°N 18.933°Ö / 69.667; 18.933
Centralort Tromsø
Area 5 287,93 km²[4]
 - land 2 473,7 km²
 - vatten 2 814,22 km²
Folkmängd 76 649 (2019)[5]
Befolkningstäthet 31 invånare/km²
Grundad 1252[1]
 - Ersätter Hillesøy (1964)[2]
Tromsøysund (1964)[2]
Ullsfjord (1964)[2]
Politik  
 - Kommunstyrelsens
ordförande
Gunnar Wilhelmsen (2019–) (Ap)[3]
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Kommunkod 1902
GeoNames 6453316
Översiktskarta
Översiktskarta
Wikimedia Commons: Tromsø
Webbplats: http://www.tromso.kommune.no/
Redigera Wikidata

Tromsø kommun (norska: Tromsø kommune) eller Tromsö kommun på svenska, är en kommun i Troms fylke i norra Norge. Kommunen omfattar Tromsøya, Kvaløya, södra delen av de två stora öarna Ringvassøya och Rebbenesøya, samt många av de små öarna utanför. Kommunen gränsar till Karlsøy kommun i nordväst. På fastlandet omfattar kommunen nordöstra delen av halvön Malangen, det mest av halvön mellan Balsfjorden och Ullsfjorden, samt Lyngsalpan på sydöstra sidan av den samme fjorden, Ullsfjorden. Man gränsar här till kommunerna Lenvik i sydväst, Balsfjord i söder, Lyngen i öster och Storfjord i sydost.[6]

Centrum i kommunen är staden Tromsø, med stadsdelarna Tromsø, Kvaløysletta och, på fastlandet, Tromsdalen. Tromsø hör till Troms polisområde, Nord-Troms tingrätt och Hålogaland hovrätt. Kommunen är med i Tromsø-områdets regionråd tillsammans med Balsfjord och Karlsøy. I Den Norske Kirke motsvarar Tromsø kommun de nio soknena Domkirken, Elverhøy, Grønnåsen, Hillesøy, Kroken, Kvaløy, Sandnessund, Tromsøysund och Ullsfjord i Tromsø domprosti (Nord-Hålogaland bispedømme).

Tromsø har en rad offentliga förvaltningsorgan, bland annat Fylkesmannen och kommunen. Staden har också stort utbud i utbildning, forskning med mera, och är ett kulturellt och kommersiellt centrum för Nord-Norge. Man har universitet och universitetssjukhus.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Man kan se att det har bott folk i området från 1200-talet. År 1794 blev Tromsø stad. År 1807 bodde det knappt 100 personer i Tromsø. År 1830 hade antalet invånare växt till 1200. På mitten av 1800-talet började båttrafiken komma igång, både lokalt men också trafik till staden Trondheim. Så började Hurtigruten att gå efter kysten och landsdelen fick bättre kontakt med resten av landet. Tromsø blev stadskommun 1837, då med 1400 invånare.

Kommunen har genomlevt flera gränsjusteringar.

  • 1861 överförs ett område med 110 invånare från Tromsøysunds kommun.
  • 1873 överförs ett obebott område från Tromsøysund.
  • 1915 överförs ett område med 512 invånare från Tromsøysund.
  • 1955 överförs ett område med 1 583 invånare från Tromsøysund.
  • 1964 slås kommunen samman med Tromsøysund, större delen av Ullsfjord och halva Hillesøy kommun.[7]
  • 2008 Karlsøy kommun övertar södra delen av Reinøya, nordväst om Tromsø.[6]

Natur[redigera | redigera wikitext]

Berggrunden består huvudsakligen av kambrosiluriska sedimenter i kommunens fastlandsdel; på öarna dominerar prekambriska bergarter, som gnejs och granit. Bergarterna blev kraftigt omformade under den kaledonska orogenesen för ca 300 miljoner år sedan, och de sedimentära bergarterna består därför huvudsakligen av glimmerskiffer. I de inre delarna finns magmatiska bergarter från den kaledoniska tiden. Dessa bergarter är mycket hårda, och utgör därför de högsta fjällen i kommunen, bl.a. Jiehkkevárri, (1834 m ö.h.) i Lyngsalperna på gränsen till Lyngen i öster, som är Troms fylkes högsta berg. Det finns flera malmförekomster i kommunen; på Kvaløya flera fynd av kopparhaltig svavelkis, och dessutom ett fynd av molybden, på fastlandet flera fynd av järnmalm. I kommunen finns en rad fiskrika sjöar, och Tromsøområdet är också rikt på sjöfågel; bl.a. lunnefågel, skarv, havsörn och fiskgjuse är utbredda i kommunen.[6]

På Ryøya utanför Tromsø, mellan Malangshalvøya och Kvaløya, strövar cirka 20 myskoxar omkring fritt. De är disponerade och förvaltade av Institutet för Arktisk biologi vid universitetet i Tromsø.[8][9]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

I gamla dagar var det i stort sett jordbruk, fiske och fångst. I dag är det är istället helt andra typer av jobb som har ökat kraftigt i Tromsø. 75 procent av kommunens yrkesaktiva är anställda i offentlig och privat serviceverksamhet eller affärsverksamhet. Detta beror först och främst på Tromsøs roll som centrum för handel, undervisning och administration. Stora arbetsgivare är universitetet och sjukhuset, men också kommunen och fylkeskommunen. Andra viktiga sysselsättningsområden är näringsmedelsindustrin, verkstadsindustrin, grafisk industri och yrken som har att göra med kommunikationer.[10]

Transport[redigera | redigera wikitext]

Utanför Tromsø ligger Tromsø flygplats (TOS), Nord-Norges största flygplats med inrikesflyg till bland annat Oslo, Trondheim och Longyearbyen samt charterflyg till bland annat Spanien och Bulgarien och utrikesflyg till bland annat Arkhangelsk och Murmansk i Ryssland, Riga i Lettland samt under säsong Stockholm-Arlanda i Sverige.

Till flygplatsen kan man ta sig enkelt med bil, buss eller taxi.

Inne i Tromsø går det stadsbussar till de flesta områden i eller kring staden och regionbussar finns till de flesta angränsande orter samt långfärdsbussar.

Även Hurtigruten anlöper Tromsø hamn på dess väg till Bergen eller Kirkenes. Både södergående och nordgående anlöper Tromsø varje dag. Det går också snabbare båtar mellan de största platserna i fylket.

70 kilometer utanför Tromsø går Europaväg E6 förbi. Därifrån är det Europaväg E8 som går vidare mot Tromsø.[6]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Bosättningen är i stort sett koncentrerad runt staden Tromsø, med tätorterna Tromsø, på själva Tromsøya, Tromsdalen och Kvaløysletta. Här bor runt 90% av kommunens invånare 2018.[11] Kvaløysletta ligger på Kvaløya, nära Sandnessundbrua, som går över till flygplatsen och Tromsøya.[12] På resten av Kvaløya, som är Norges femte största ö, ligger ytterligare 2 tätorter, Kjosen och Ersfjordbotn.[13] Tromsdalen ligger på fastlandet. Härifrån går både tunnel och bro över till Tromsøya. Tromsdalen har sammanhängande tätortsbebyggelse från Kaldsletta i söder, till Kroken i norr.[14]

Befolkningsutvecklingen i Tromsø kommun 1986–2015[15]
ÅrFolkmängd
1986
  
48 091
1990
  
50 548
1995
  
55 676
2000
  
59 145
2005
  
62 558
2010
  
67 305
2015
  
72 681
Anm:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Inom kommunen fanns den 1 januari 2017 följande tätorter. Observera att Statistisk Sentralbyrå i Norge använder en tätortsdefinition som medför att Nordnorges största stad, Tromsø, består av tre tätorter, Tromsø, Tromsdalen och Kvaløysletta. Invånarantalet för dessa tre, alltså Tromsø stad, var 1 januari 2017 64 448. [16][17]

Nr Tätort Folkmängd Areal (km²)
1 Tromsø 38 980 12,05
2 Tromsdalen 16 787 5,15
3 Kvaløysletta 8 681 3,13
4 Ersfjordbotn 499 0,31
5 Kjosen 382 0,19
6 Movik 381 0,22
7 Sommarøy 321 0,35
8 Fagernes 250 0,24

Centralorten är i fet stil

Befolkning i tätort respektive landsbygd[redigera | redigera wikitext]

1 januari 2017 hade Tromsø kommun 74 541 invånare, och av dem bodde 66 281 i tätorter, 7 940 på landsbygden och för 320 personer var det okänt om de bodde i tätort eller landsbygd. Andelen bosatta i tätorter utgjorde då 88,9 %.[18]

Tidigare tätorter[redigera | redigera wikitext]

Hamna var en egen tätort 2013[19] med 3 938 invånare.[20]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Tromsø bystyre beslöt den 19 oktober 2011 att införa parlamentarism som styrmodell för kommunen. Tromsøs första byråd är ett majoritetsbyråd med sex ledamöter, där partierna Høyre, Fremskrittspartiet och Venstre ingår. Bystyret har 43 medlemmar.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ hämtat från: katalanskspråkiga Wikipedia
  2. ^ [a b c] Dag Juvkam, Historisk oversikt over endringer i kommune- og fylkesinndelingen, Statistisk sentralbyrå, maj 1999, s. 81, ISBN 82-537-4684-9
  3. ^ läs online,
  4. ^ Arealstatistikk for Norge (på norskt bokmål), Statens kartverk, 27 februari 2018
  5. ^ läs online,
  6. ^ [a b c d] SNL - Tromsø
  7. ^ ”Historisk oversikt over endringer i kommune- og fylkesinndelingen” (PDF). Statistisk sentralbyrå. Maj 1999. https://www.ssb.no/a/publikasjoner/pdf/rapp_9913/rapp_9913.pdf. 
  8. ^ http://www.nrk.no/nett-tv/klipp/140418/
  9. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121009040516/http://www.williamstorg.com/europe_friends.htm. Läst 25 juni 2012. 
  10. ^ ”Store Norske Leksikon - Arbete”. https://snl.no/Troms%C3%B8_-_n%C3%A6ringsliv. Läst 25 maj 2017. 
  11. ^ SNL - Befolkning
  12. ^ SNL - Kvaløya
  13. ^ SNL - Kvaløya II
  14. ^ SNL - Fastlandssidan
  15. ^ ”Tabell: 07459: Folkemengde, etter kjønn og ettårig alder. 1. januar (K)” (på norska). Statistikkbanken. Statistisk sentralbyrå. https://www.ssb.no/statistikkbanken/SelectVarVal/Define.asp?subjectcode=al&ProductId=al&MainTable=NY3026&SubTable=Kommun1&PLanguage=0&nvl=True&Qid=0&gruppe1=KommNyeste&gruppe2=Hele&gruppe3=Hele&gruppe4=Hele&aggreg1=NO&VS1=Kommun&VS2=Kjonn&VS3=AlleAldre00B&VS4=&mt=0&KortNavnWeb=folkemengde&CMSSubjectArea=befolkning&StatVariant=&checked=true. Läst 15 maj 2017. 
  16. ^ ”SSB Tabell 4”. Arkiverad från originalet den 18 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180718180342/https://www.ssb.no/befolkning/statistikker/beftett#relatert-tabell-4/. Läst 15 maj 2017. 
  17. ^ SSB Tromsø
  18. ^ ”SSB Tabell 2”. Arkiverad från originalet den 18 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180718180342/https://www.ssb.no/befolkning/statistikker/beftett#relatert-tabell-2/. Läst 15 maj 2017. 
  19. ^ Befolkning og areal i tettsteder, 1. januar 2013. Publicerat den 1 juli 2014. Statistisk sentralbyrå.
  20. ^ Befolkning og areal i tettsteder, 1. januar 2013 - Nye og utgåtte tettsteder. 1.januar 2013. Statistisk sentralbyrå.

Se även[redigera | redigera wikitext]