Tromsø kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tromsø kommun
Kommun
Tromsø komm.svg
Kommunvapen
Land Norge Norge
Fylke Troms fylke
Centralort Tromsø
Areal 2 520,59 km² (2013-01-01)[1]
 - land 2 473,6 km²
 - vatten 46,99 km²
Folkmängd 73 480 (2016-01-01)[2]
Befolkningstäthet 30 invånare/km²[2][1]
Kommunkod 1902
NO 1902 Tromsø.svg
Webbplats: http://www.tromso.kommune.no www.tromso.kommune.no

Tromsø kommun (norska: Tromsø kommune) är en kommun i Troms fylke i norra Norge

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Tromsø kommun 1986–2015[3]
År Folkmängd
1986
  
48 091
1990
  
50 548
1995
  
55 676
2000
  
59 145
2005
  
62 558
2010
  
67 305
2015
  
72 681
Anm:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Inom kommunen fanns den 1 januari 2016 följande tätorter:[4]

Nr Tätort Folkmängd Areal (km²)
1 Tromsø 34 283 12,05
2 Tromsdalen 16 483 5,15
3 Kvaløysletta 8 556 3,13
4 Hamna 4 054 1,03
5 Ersfjordbotn 490 0,31
6 Movik 379 0,22
6 Kjosen 379 0,19
8 Sommarøy 323 0,35
9 Fagernes 242 0,24

Centralorten är i fet stil

Befolkning i tätort respektive landsbygd[redigera | redigera wikitext]

1 januari 2016 hade Tromsø kommun 73 480 invånare, och av dem bodde 65 189 i tätorter, 7 963 på landsbygden och för 328 personer var det okänt om de bodde i tätort eller landsbygd. Andelen bosatta i tätorter utgjorde då 88,7 %.[5]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Tromsø bystyre beslöt den 19 oktober 2011 att införa parlamentarism som styrmodell för kommunen. Tromsøs första byråd är ett majoritetsbyråd med sex ledamöter, där partierna Høyre, Fremskrittspartiet och Venstre ingår. Bystyret har 43 medlemmar.

Transport[redigera | redigera wikitext]

Utanför Tromsø ligger Tromsø flygplats (TOS), Nord-Norges största flygplats med inrikesflyg till bland annat Oslo, Trondheim och Longyearbyen samt charterflyg till bland annat Spanien och Bulgarien och utrikesflyg till bland annat Arkhangelsk och Murmansk i Ryssland, Riga i Lettland samt under säsong Stockholm-Arlanda i Sverige.

Till flygplatsen kan man ta sig enkelt med bil, buss eller taxi.

Inne i Tromsø går det stadsbussar till de flesta områden i eller kring staden och regionbussar finns till de flesta angränsande orter samt långfärdsbussar.

Även Hurtigruten stannar i Tromsø hamn på dess väg till Bergen eller Kirkenes.

Utanför Tromsø går E6, vilken är en av stadens viktigaste vägar.

Natur[redigera | redigera wikitext]

Berggrunden består huvudsakligen av kambrosiluriska sedimenter i kommunens fastlandsdel; på öarna dominerar prekambriska bergarter, som gnejs och granit. Bergarterna blev kraftigt omformade under den kaledonska orogenesen för ca 300 miljoner år sedan, och de sedimentära bergarterna består därför huvudsakligen av glimmerskiffer. I de inre delarna finns magmatiska bergarter från den kaledoniska tiden. Dessa bergarter är mycket hårda, och utgör därför de högsta fjällen i kommunen, bl.a. Jiehkkevárri, (1834 m ö.h.) i Lyngsalperna på gränsen till Lyngen i öster, som är Troms fylkes högsta berg. Det finns flera malmförekomster i kommunen; på Kvaløya flera fynd av kopparhaltig svavelkis, och dessutom ett fynd av molybden, på fastlandet flera fynd av järnmalm. I kommunen finns en rad fiskrika sjöar, och Tromsøområdet är också rikt på sjöfågel; bl.a. lunnefågel, skarv, havsörn och fiskgjuse är utbredda i kommunen.[6]

På Ryøya utanför Tromsø, mellan Malangshalvøya och Kvaløya, strövar ca 20 myskoxar omkring fritt. De är disponerade och förvaltade av Institutet för Arktisk biologi vid universitetet i Tromsø.[7][8]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Under senare år har många andra typer av jobb ökat kraftigt i Tromsø. 75 procent av kommunens yrkesaktiva är anställda i offentlig och privat serviceverksamhet eller affärsverksamhet. Detta beror först och främst på Tromsös roll som centrum för handel, undervisning och administration. Stora arbetsgivare är, som tidigare nämnts, universitetet och sjukhuset, men också kommunen och fylkeskommunen. Andra viktiga sysselsättningsområden är näringsmedelsindustrin, verkstadsindustrin, grafisk industri och yrken som har att göra med kommunikationer.[9]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Areal av land og ferskvatn, 1. januar 2013”. Statistisk sentralbyrå. 28 maj 2013. https://www.ssb.no/natur-og-miljo/statistikker/arealdekke/aar/2013-05-28. Läst 13 juli 2013. 
  2. ^ [a b] ”Folkemengde og befolkningsendringar, 1. januar 2016”. Statistisk sentralbyrå. 1 januari 2016. https://www.ssb.no/befolkning/statistikker/folkemengde/aar-per-1-januar/2016-02-19?fane=tabell&sort=nummer&tabell=256001. Läst 23 april 2016. 
  3. ^ ”Tabell: 07459: Folkemengde, etter kjønn og ettårig alder. 1. januar (K)” (på norska). Statistikkbanken. Statistisk sentralbyrå. https://www.ssb.no/statistikkbanken/SelectVarVal/Define.asp?subjectcode=al&ProductId=al&MainTable=NY3026&SubTable=Kommun1&PLanguage=0&nvl=True&Qid=0&gruppe1=KommNyeste&gruppe2=Hele&gruppe3=Hele&gruppe4=Hele&aggreg1=NO&VS1=Kommun&VS2=Kjonn&VS3=AlleAldre00B&VS4=&mt=0&KortNavnWeb=folkemengde&CMSSubjectArea=befolkning&StatVariant=&checked=true. Läst 15 maj 2017. 
  4. ^ ”Befolkning og areal i tettsteder, 1. januar 2016” (på norska). Statistisk sentralbyrå. https://www.ssb.no/befolkning/statistikker/beftett/aar/2016-12-06?fane=tabell&sort=nummer&tabell=286024. Läst 15 maj 2017. 
  5. ^ ”Folkemengde i tettbygde og spredtbygde strøk. Kommune. 1. januar.” (på norska). Statistisk sentralbyrå. https://www.ssb.no/befolkning/statistikker/beftett/aar/2016-12-06?fane=tabell&sort=nummer&tabell=285841. Läst 16 maj 2017. 
  6. ^ Store norske leksikon: [1] Tromsø
  7. ^ http://www.nrk.no/nett-tv/klipp/140418/
  8. ^ http://www.williamstorg.com/europe_friends.htm
  9. ^ ”Store Norske Leksikon - Arbete”. https://snl.no/Troms%C3%B8_-_n%C3%A6ringsliv. Läst 25 maj 2017. 

Se även[redigera | redigera wikitext]