Vaktel
| Vaktel Status i världen: Livskraftig (lc)[1] Status i Sverige: Livskraftig[2] Status i Finland: Starkt hotad[3] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Hönsfåglar Galliformes |
| Familj | Fasanfåglar Phasianidae |
| Släkte | Coturnix |
| Art | Vaktel C. coturnix |
| Vetenskapligt namn | |
| § Coturnix coturnix | |
| Auktor | Linné, 1758 |
| Utbredning | |
 | |
| Underarter | |
| Se text. | |
Vaktel (Coturnix coturnix) är en liten hönsfågel, endast 16–18 centimeter lång. Till skillnad från de flesta hönsfåglar är den en flyttfågel. Arten är vida spridd i tempererade delar av Europa och Asien, men även i Afrika. Globalt minskar den i antal, men beståndet anses av IUCN ändå vara livskraftigt.
Utseende, fältkännetecken och läte
[redigera | redigera wikitext]Vakteln är päronformad och på ovansidan rostbrun eller rostgrå med svarta fläckar och gulaktiga längdstreck. Den har ett gulaktigt smalt centralt hjässband och ett gulaktigt, något bredare, ögonbrynsstreck. Könen är ganska lika, men honan har ett något mindre utpräglat mönstrat huvud. Den adulta fågeln är endast 16–18 centimeter lång, med ett vingspann på 32–35 centimeter, och den väger 70–135 gram. Vakteln flyger fortare och skickligare än rapphönan.
Vakteln är känd för att vara svår att få syn på, då den dels är liten och ganska oansenlig, dels håller sig i växtlighet nära marken och hellre försiktigt går undan än flyger iväg när den blir skrämd. Ofta lägger man bara märke till hanens spelläte, det så kallade vaktelslaget, som består av en högljudd visslande trestavig fras som oftast upprepas tre till åtta gånger med betoning på första och sista stavelsen och där de två sista stavelserna kommer i tät följd, bytt by- bytt. På engelska efterliknas frasen med wet-my-lips ("fukta mina läppar"), på franska med payes-tes-dettes ("betala dina skulder") och på tyska med Tritt-mik-nich ("trampa inte på mig"). Lätet hörs särskilt i skymningen.
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Vakteln förekommer i större delen av Europas och Asiens tempererade delar och mindre vanlig i Norden. Det finns också häckningspopulationer i de tropiska delarna av östra och södra Afrika och på Madagaskar. Den palearktiska populationen flyttar om vintern till subtropiska och tropiska områden, men även till några få platser i södra Europa, kring Medelhavet, och till södra Tibet. Populationen i tropiska Afrika är stannfåglar eller flyttar norrut om vintern som populationen i Sydafrika som övervintrar i ett område kring Angola.[4]
Underarter
[redigera | redigera wikitext]Vakteln delas upp i fem underarter med följande utbredning:[5][6]
- vanlig vaktel[7] (Coturnix coturnix coturnix) – nominatformen häckar i Europa och Asien så långt österut som till Mongoliet, och söderut till norra Indien och nordvästra Afrika
- Coturnix coturnix conturbans – förekommer på Azorerna
- Coturnix coturnix inopinata – förekommer på Kap Verde
- Coturnix coturnix erlangeri – förekommer i nordöstra och östra Afrika
- Coturnix coturnix africana – förekommer i övriga Afrika söder om Sahara samt på Madagaskar, Komorerna och Mauritius
Förekomst i Sverige
[redigera | redigera wikitext]I Sverige förekommer vakteln främst i de vidsträckta slättbygderna i Götaland och Svealand samt på Öland. Arten återfinns även mer lokalt längs Norrlandskusten med en nordgräns i höjd med Västerbotten.[2]
Fram till 1840-talet uppträdde vakteln sällan i Sverige. Därefter ökade beståndet, för att åter minska i slutet av 1800-talet. Men igen under 1900-talets sista decennier har en ökning skett. Vakteln finns nu årligen i stora delar av södra och mellersta Sverige och delar av Norrland. De nordeuropeiska fåglarna övervintrar i Afrika.
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Biotop och föda
[redigera | redigera wikitext]Vaktelns ursprungliga biotoper utgjordes av lågörtängar och grässtäpp, men i dag förekommer arten främst i öppna odlingslandskap.[8] Den föredrar miljöer som åkermark och slåtterängar med högt fältskikt på torr eller frisk mark.[8] Den påträffas ofta i slättbygder, i områden med småkullig terräng. Den undviker fuktiga trakter. Födan består av olika sorters frön, gräs, späda bladdelar och insekter.[8]
Häckning
[redigera | redigera wikitext]
Äggen, oftast åtta till tolv stycken men ibland fler, är gröngula med bruna och svarta fläckar. De läggs i en liten håla på åkern. Ungarna blir flygga efter ungefär 17–19 dagar. Det moderna intensiva och mekaniserade jordbruket försvårar häckningen, eftersom ruvande honor och ägg nere i säden kan krossas av jordbruksmaskiner. Insektsbekämpningen gör det också svårare för fåglarna att finna föda till de ungar som kläcks.
Vakteln och människan
[redigera | redigera wikitext]Status och hot
[redigera | redigera wikitext]Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till mellan 15 och 35 miljoner vuxna individer.[1]
Status i Sverige
[redigera | redigera wikitext]Artens hotstatus i Sverige ändrades 2025 från nära hotad (NT) till livskraftig (LC). Beståndet uppvisar betydande årliga variationer, men har under den senaste tioårsperioden legat stabilt över gränsvärdena för rödlistning. Populationen bedöms för närvarande vara ökande, och antalet reproduktiva individer uppskattas till cirka 2 800, inom ett totalintervall på 1 520–4 000).[2]
Fångst och uppfödning av vaktlar
[redigera | redigera wikitext]Ett hot mot vakteln är den fångst under flyttningstiden som tidigare bedrevs i mycket stor skala och fortfarande förekommer i Medelhavsländerna. Vaktelns kött anses nämligen välsmakande och även dess ägg brukar omtalas som en delikatess. De vaktlar som föds upp och hålls i bur för äggens och köttets skull är ofta av arten japansk vaktel (Coturnix japonica) och ett problem för vaktelbeståndet är att buruppfödda vaktlar kan rymma och hybridisera med den inhemska vakteln.
Namn
[redigera | redigera wikitext]Ett äldre namn för vaktel är lilla rapphönan.[9]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Texten baseras bland annat på översättningar av Common Quail i engelskspråkiga Wikipedia, Wachtel (Art) i tyskspråkiga Wikipedia och Koturno i esperantospråkiga Wikipedia, lästa 8 augusti 2005
Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 BirdLife International 2012 Coturnix coturnix Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
- 1 2 3 Svensson, M., Grahn, J., Green, M., Lignell, N., Nilsson, J. & Tjernberg, M. (2023-2025). Rödlista 2025 – expertkommittén för fåglar, Uppsala: SLU Artdatabanken, läst 2026-04-11
- ↑ Jari Valkama (2019). ”Finsk rödlistning av vaktel – Coturnix coturnix” (på svenska/finska). Finlands Artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.27058. Läst 22 mars 2022.
- ↑ Warwick Tarboton, Birds of Southern Africa, 1994, ISBN 0-947430-50-4
- ↑ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2022. IOC World Bird List (v11.2). doi : 10.14344/IOC.ML.12.1.
- ↑ Clements, J. F., P. C. Rasmussen, T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, A. Spencer, S. M. Billerman, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2023. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2023 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
- ↑ ’’Sverigelistan med underarter’’, BirdLife Sverige, läst 2024-02-18
- 1 2 3 SLU Artdatabanken (2026). Artfakta: vaktel (Coturnix coturnix), läst 2026-04-11
- ↑ Bäckman, J. (1871) Folkskolans Naturlära, 3:e upplagan, Zacharias Hæggströms Förlag, Stockholm, vol.1, sid:166
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D. (1999). Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält. (första upplagan). Stockholm: Albert Bonniers förlag. ISBN 91-34-51038-9
- Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör vaktel.
Wikispecies har information om vaktel.
Wiktionary har ett uppslag om vaktel.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
- Artportalen: Dagens fynd – senaste observationerna – bilder
|