Vetenskapsåret 1994
| Vetenskapsåret 1994 | |
 | |
| 1993 · 1994 · 1995 | |
| Humaniora och kultur | |
|---|---|
| Datorspel · Film · Konst · Litteratur · Musik · Radio · Serier · Teater · TV | |
| Samhällsvetenskap och samhälle | |
| Ekonomi · Krig · Politik · Sport | |
| Teknik och vetenskap | |
| Meteorologi · Teknik · Vetenskap |
Händelser
[redigera | redigera wikitext]- 3 februari - Då Sergej Krikaljov får följa med Discovery, som startar från Kennedy Space Center, blir han första ryska kosmonaut att få åka med en amerikansk rymdfärja.[1]
- 25 maj - En partiell månförmörkelse inträffar [2].
- 16-29 juli - Explosiva fragment från sönderslitna kometen Shoemaker–Levy 9 träffar Jupiter.[1]
- 20 juli - 25-årsminnet av USA:s landstigning på Månen uppmärksammas.[1]
- 21 juli – R. Ibata, M. Irwin och G. Gilmore upptäcker Sagittarius Dwarf Elliptical Galaxy, en satellitgalax till Vintergatan. Den anses vara den galax som ligger närmast Vintergatan fram till 2003.[3]
- 23 juli - Amerikanska rymdfärjan Columbia återvänder efter 14 dagar, 17 timmar och 55 minuter i rymden, och har därmed noterat sitt andra långflygningsrekord för rymdfärjor.[1]
- 3 november - En total solförmörkelse är från Jorden synlig i Peru, Brasilien och Sydatlanten [2].
- Okänt datum - 8C 1435+63 upptäcks och blir med z=4.25 den från Jorden mest avlägsna galax människan känner till.[4][5]
- Okänt datum - Hubbleteleskopet ger bilder från av Plutos och Charons yta.
- 10 september - Wollemitall ('Wollemia'), tidigare bara känt från fossiler, upptäcks i den avlägsna regnskogens ravins i Wollemi nationalpark i New South Wales av David Noble.[6]
- Okänt datum - Dingiso eller trädkängurer på Västra Nya Guinea syns för första gången av vetenskapsmän.[7]
- Okänt datum - Andrew Wiles bevisar Fermats stora sats.
- 27 augusti - En vit kvinna i Tottenham rapporteras ha fött ett tvillingpar bestående av en svart pojke och en vit dotter.[1]
- Oktober – Den första demonstrationen av Cochranedatabasen görs.[8]
- 17 oktober - Svensk patent Klickgolv (patent-nr SE 501014),[9] Välinge Innovation AB
Pristagare
[redigera | redigera wikitext]- Copleymedaljen: Charles Frank
- Darwinmedaljen: Peter Lawrence
- Davymedaljen: John Meurig Thomas
- Fieldsmedaljen: Jefim Isaakovitj Zelmanov, Pierre-Louis Lions, Jean Bourgain och Jean-Christophe Yoccoz
- Göran Gustafssonpriset:
- Molekylär biologi: Klas Kärre
- Fysik: Antti Niemi
- Kemi: Håkan Wennerström
- Matematik: Torsten Ekedahl
- Medicin: Rikard Holmdahl
- Ingenjörsvetenskapsakademien utdelar Stora guldmedaljen till Torsten Hägerstrand, Lennart Johansson och Carl Nyrén
- Nobelpriset:[10]
- Steelepriset: Louis de Branges, Ingrid Daubechies och Louis Nirenberg
- Sylvestermedaljen: Peter Whittle
- Turingpriset: Edward Feigenbaum och Raj Reddy
- Wollastonmedaljen: William Jason Morgan [11]
- Fernströmpriset: Anders Bill[1]
Avlidna
[redigera | redigera wikitext]- 9 februari – Howard M. Temin, amerikansk genetiker, nobelpristagare.
- 17 april – Roger W. Sperry, amerikansk neurolog, nobelpristagare.
- 29 juni – Dorothy Crowfoot Hodgkin, brittisk kemist, nobelpristagare.
- 16 juli – Julian Schwinger, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
- 18 augusti – Richard Synge, brittisk biokemist, nobelpristagare.
- 19 augusti – Linus Pauling, amerikansk kemist, nobelpristagare.[1]
- 30 september – André Lwoff, fransk mikrobiolog, nobelpristagare.
- 7 oktober – Niels K. Jerne, dansk immunolog, nobelpristagare.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 5 6 7 Horisont 1994. Bertmarks
- 1 2 Så funkar universum, James Muirden
- ↑
- ↑ http://adsabs.harvard.edu/full/1994MNRAS.271..504L
- ↑ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 10 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190810093030/https://arxiv.org/PS_cache/astro-ph/pdf/9411/9411007v1.pdf. Läst 10 april 2011.
- ↑ Woodford, James (2002). The Wollemi Pine: the incredible discovery of a living fossil from the age of the dinosaurs (rev.). Text Publishing Co. ISBN 1-876485-74-4
- ↑ Flannery, T. F.; Boeadi; Szalay, A. L. (20 mars 1995). ”A new tree-kangaroo (Dendrolagus: Marsupialia) from Irian Jaya, Indonesia, with notes on ethnography and the evolution of tree-kangaroos”. Mammalia "59" (1): ss. 65-84.
- ↑ ”About the Cochrane Library”. The Cochrane Library. Arkiverad från originalet den 5 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110105124021/http://www.thecochranelibrary.com/view/0/AboutTheCochraneLibrary.html#ABOUT. Läst 25 januari 2011.
- ↑ patent SE501014, Svensk Patentdatabas /PRV.se (läst 25 april 2025)
- ↑ ”Nobelpriset”. http://nobelprize.org/nobel_prizes/lists/all/index.html. Läst 10 april 2011.
- ↑ ”Geological Society”. Arkiverad från originalet den 5 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110605102217/http://www.geolsoc.org.uk/gsl/society/history/page750.html. Läst 14 april 2011.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Vetenskapsåret 1994.
