Vireo

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Vireo
BellsvireoF1.jpg
Sumpvireo (Vireo bellii)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljVireor
Vireonidae
SläkteVireo
Vetenskapligt namn
§ Vireo
AuktorVieillot, 1808
Hitta fler artiklar om fåglar med

Vireo är ett släkte med små tättingar som förekommer i Amerika.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Släktet Vireo ingår i familjen vireor (Vireonidae). Förutom Vireo delas familjen, kanske felaktigt, upp i de övriga släktena Hylophilus, Cyclarhis och Vireolanius. Preliminära genetiska studier, av Johnson et al. 1988, visar på stora genetiska avstånd mellan olika klader av arter inom släktena Vireo och Hylophilus av liknande storleksskillnader som resulterat i uppdelningen av släktena Cyclarhis och Vireolanius. Vidare kan några arter som nu förs till Vireo och Hylophilus vara närmare släkt med Vireolanius än till övriga arter i det egna släktet. En mer ingående studie kan visa på att den familjen Vireonidae är betydligt mer komplicerad på både släkt- och artnivå.[1]

Se nedan för en lista över de arter som idag placeras i släktet Vireo.

Utbredning och biotop[redigera | redigera wikitext]

De flesta arterna lever i Mellanamerika och norra Sydamerika. Tretton arter av Vireo häckar längre norrut, i USA och Kanada och av alla dessa arter är det bara Huttons vireo som inte är flyttfågel. Vireor flyger sällan långa sträckor förutom under flyttningen.[2]. Deras häckningsbiotop utgörs av olika typer av skogsmiljöer, där olika arter föredrar olika habit som trädkronor, undervegetation eller mangroveträsk.[3]

De arter som är stannfåglar uppträder i par eller familjegrupper som försvarar sitt revir hela livet, förutom Huttons vireo som sällar sig till blandflockar under vintern. De flesta flyttfåglarna försvarar vinterreviret mot artfränder. Undantagen är komplexet bestående av rödögd vireo, gulgrön vireo, mustaschvireo och yucatanvireo som istället övervintrar i mindre omkringflygande flockar utan specifikt revir.[2]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

De har vanligtvis matt grönfärgad fjäderdräkt (därav namnet, från latinets virere, "att vara grön"), men några är bruna eller grå på ryggen och några har ljust gula underdelar. De liknar grönsångare men med större kroppsstorlek och kraftigare näbb[4], som hos de flesta arter har en väldigt liten böj på spetsen.[2] Benen är kraftiga.[4]

Hos arterna förekommer det två olika typer av fjäderdräkter - de med vingband och gul, eller vit, orbitalring, och de som saknar vingband och har tygelstreck över ögat. Undantaget är chocóvireo som har vingband och tygel.[2]Könen är lika förutom hos svarthuvad vireo, där hjässan är svart på hanen och grå på honan.[2]

Merparten av arternas hanar är ihärdiga sångare. Sången är vanligtvis ganska enkel och monoton medan sången hos exempelvis Chocóvireo (Vireo masteri) är mycket komplexa och välljudande.[2] Lätena inkluderar ofta skällande babbel och jamande.[4]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Föda[redigera | redigera wikitext]

Huvudfödan utgörs av insekter och andra leddjur men de äter även frukt.[2]. Ett vanligt exempel är leddjur på sommaren och frukt på vintern.[4] De tar även djur från löv och grenverk och fångar insekter i luften (flugsnappar), och grå vireo tar fem procent av sitt byte från marken.[2]

Häckning[redigera | redigera wikitext]

De arter vars häckningsbeteende är kända bygger skålformade bon som hänger från grenverket. Den yttre fasaden utgörs av grova blad och bark eller av mossa, beroende på art. I varje fall binds materialet samman med spindelväv och äggkapslar. Fodringen görs av fint gräs som hänger prydligt i cirklar runt nästet. Hos de flesta arter samarbetar båda könen i arbetet med att bygga boet, men honan fodrar. Hos några arter hjälper dock inte hannen till utan sjunger och roar honan medan hon bygger.[2]

Äggen är vita och alla, förutom hos svarthuvad vireo och dvärgvireo, har glesa fina bruna eller rödbruna prickar på den bredare delen av ägget.[4][2] Tropiska arter lägger två ägg, medan arter i den tempererade zonen lägger fyra eller fem. Ruvningen varar i 11 till 13 dagar, och de unga är fjäderklädda efter ungefär lika lång tid. Båda föräldrarna matar fågelungarna med leddjur och varje flygfärdig fågel matas av en förälder (aldrig båda) i upp till 20 dagar.[2]

Arter i taxonomisk ordning[redigera | redigera wikitext]

Enligt Clements et al. 2011.[5]

Släkte Vireo

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 13 februari 2009.
  1. ^ Johnson, N. K., Zink, R. M., & Marten, J. A. (1988) Genetic evidence for relationships in the avian family Vireonidae., Condor, vol.90 sid:428-446.
  2. ^ [a b c d e f g h i j k] Salaman, Paul; Barlow, Jon C. (2003). "Vireos". in Christopher Perrins, ed. The Firefly Encyclopedia of Birds. Firefly Books. pp. pp. 478–479. ISBN 1-55297-777-3.
  3. ^ Forshaw & Parkes 1991
  4. ^ [a b c d e] Howell, Stephen N. G.; Webb, Sophie (1995). A Guide to the Birds of Mexico and Northern Central America. Oxford University Press. pp. p. 614. ISBN 0-19-854012-4.
  5. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, B.L. Sullivan, C. L. Wood, and D. Roberson. (2011) The Clements checklist of birds of the world, Version 6.6 (xls) Arkiverad 16 november 2012 hämtat från the Wayback Machine., <www.birds.cornell.edu/clementschecklist>, läst 2012-07-19

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]