Hoppa till innehållet

Wikipedia:Faktafrågor/Arkiv 2

Från Wikipedia

hjälpet om tysk artiklar[redigera | redigera wikitext]

Hej!

Jag är tysk och skriver en tysk artiklar om svensk köket, http://de.wikipedia.org/wiki/Schwedische_Küche. Jag söker människor, som kan läsar tysk och skulle vilja hjälper mig att skriver den artiklar.

Det vore yätte snällt

tack så mycket Stefan

Frågan flyttad hit från bybrunnen

Av min far hörde jag att en gmmal avliden släkting varit dikung. Det skulle innebära att han arrenderat en ladugård och där fött upp köttdjur. Har någon annan hört begreppet? 82.182.26.49 30 mars 2006 kl.20.21 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Fetter i mat[redigera | redigera wikitext]

Kan någon förklara för mig vilka typer av fetter man får i sig via maten? Bara triglycerider/triglycerider och fria fettsyror/triglycerider, fria fettsyror, kolesterol och fosfolipider/vad? Det känns väldigt förvirrat.. /markus

Ett snabbt svar: De vanliga fetterna är triglycerider, d.v.s. estrar av alkoholen propantriol (glycerol) och "valfria" fettsyror. Sedan spjälkas dem i kroppen till monoglycerider och fria fettsyror. --Andreas Rejbrand 6 april 2006 kl.12.42 (CEST)

Femettans signatur[redigera | redigera wikitext]

Hej,

Finns det någon som vet vad signaturmelodin till Femettan hette och vilken grupp som gjorde den? Tacksam för svar. Hannibal 3 april 2006 kl.16.43 (CEST)

You Are a Winner med Earth, Wind & Fire /Pontus 3 april 2006 kl.19.35 (CEST)
Två timmar och femtiotvå minuter tog det att lösa en gåta som jag har funderat på ända sen Femettan gick på TV... Låt det bli en läxa för er som går och funderar på något och inte vågar fråga. Och tack Pontus! //Hannibal 3 april 2006 kl.20.05 (CEST)

multipel skleros[redigera | redigera wikitext]

Jag söker information om vad det är som skiljer gliaceller och schwanns celler åt. De är båda myelinbildande celler men vad jag kan läsa mig till så förekommer gliacellerna innanför schwanns celler, närmst axonet. Tacksam för hjälp. Jennie
213.101.60.242 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Se Glial cell och Schwann cell. Thuresson 5 april 2006 kl.10.09 (CEST)
Kort svar: Gliaceller är en grupp av olika celltyper som har det gemensamt att de utför uppgifter som upprätthåller nervcellernas funktion (myelinproduktion). Olika typer av gliaceller är bland annat astrocyter och schwannceller. Schwannceller finns endast i perifera nervsystemet, medan astrocyter finns i det centrala nervsystemet. /Oxygen 26 april 2006 kl.18.57 (CEST)

Vita Ansgarii eller Vita Anskarii?[redigera | redigera wikitext]

Hej!

Finns det kanske någon spränglärd här som vet vilket av ovanstående som man bör använda, förmodligen alltså vilket som används i själva originaltexten? Problemet uppkom när jag skulle skriva samman två artiklar med respektive namn. Han hette ju visserligen Ansgar, men det innebär ju inte för den skull att namnet stavas så i just Rimberts text. Jag har sökt på internet, men båda förekommer och jag har inte hittat någon bra källa.

--Flinga 5 april 2006 kl.19.24 (CEST)

Hur fungerar bromsarna på ett tåg. Vilka bromssystem används? 62.168.132.35 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Det finns säkert flera system men skivbromsar är nog vanligt. Jag föreslår ett besök hos jarnvag.net. Thuresson 6 april 2006 kl.12.00 (CEST)

Kemiska strukturformler[redigera | redigera wikitext]

Känner någon till något gratis (helst Open Source-) program för att rita kemiska strukturformler, vilka sedan kan sparas i WMF- eller EMF-formatet för att infogas i exv. Microsoft Word? --Andreas Rejbrand 7 april 2006 kl.20.35 (CEST)

På engelska Wikipedias frågelåda fick jag tips om det utmärkta programmet [1], som verkar vara gratis för privat bruk. --Andreas Rejbrand 7 april 2006 kl.21.15 (CEST)
Om du är vill ha något fritt/open source så finns det nåt TeX-baserat system som heter XyMTeX — om du vill leka med det i Wikimiljö så finns det en MediaWiki-plugin som en del av Wiktex-paketet! Den sista länken är en wiki med pluginen installerad, skapa ett konto så kan lattja. —skagedal... 8 april 2006 kl.02.13 (CEST)
Tack för tipset; ska titta på det. --Andreas Rejbrand 8 april 2006 kl.08.35 (CEST)

Vad hette Kapten Krok innan han fick handen avhuggen av Peter Pan? //Tåggas 8 april 2006 kl.01.17 (CEST)

James Matthew, son till lord B. (länk). Thuresson 8 april 2006 kl.01.31 (CEST)

Ursprung till feodalism[redigera | redigera wikitext]

Hallå! Jag håller på med ett arbete om feodalism men tycks inte kunna hitta information om vad som var grunden till feodalismen som politiskt system. Min lärare nämnde att jag skulle titta Västroms fall eftersom det var där det började. Jag har dock svårt att hitta kopplingen från A (Västrom) till C (medeltida feodalism). Var har vi den förenande länken B? Alla tips och råd är mer än välkomna!

MVH Catrine 9 april 2006 kl.12.54 (CEST)

Feodalism är ett stort ämne och har sett olika ut i olika områden. Förenklat kan man svara såhär: Romarriket var inte ett feodalt samhälle. De romerska provinserna styrdes några år i taget av en guvernör som var utsedd av Rom. Genom en välskött infrastruktur (vägar, post) kunde kejsaren/senaten i Rom kontrollera hur guvernörerna skötte sig. Efter Romarrikets fall blev det mycket svårare att kommunicera över längre avstånd, vägnätet förföll och postväsendet försvann. Ekonomiskt ersattes det ekonomiska systemet med en högre grad av naturahushållning. När det alltså blev svårare att kontrollera provinser på längre avstånd knöts alltså dessa genom trohetsed mellan vasallen och hans herre. Det fanns också en skillnad i synen på staten: under Roms klassiska period ansågs den vara till för medborgarna medan den under den feodala perioden ansågs vara kungens privata egendom att dela ut efter behag. Feodalismen började inte med Västroms fall utan uppkom i Frankrike på 700-talet. Thuresson 9 april 2006 kl.19.50 (CEST)


Tackar! Catrine 10 april 2006 kl.11.28 (CEST)

Hej igen! Här kommer en liten fråga som jag undrat över ett tag. I en öppen diskussion om feodalism omnämndes det som antingen politisk eller samhällsekonomiskt system. Jag har aldrig funderat över sådant tidigare utan trott att feodalism är feodalism...Vad jag undrar är vilka skillnaderna är (om det finns några dvs.). Vad utgör t ex grunden för politisk feodalism i jämförelse med samhällsekonomisk?

Mvh Catrine 21 april 2006 kl.20.01 (CEST)

Det här svaret kommer sent men ändå. I ekonomisk mening är feodalism ett system som kännetecknas av att det man behöver produceras lokalt. Både i Romarriket och i det efterföljande kapitalistiska systemet var ju internationell handel viktig. I politisk mening är feodalism ett system där samhället är organiserat vertikalt och där makten går uppifrån och ned från kungen och ned till den enkle bonden. Thuresson 13 maj 2006 kl.01.58 (CEST)

vapensköld=emblem?[redigera | redigera wikitext]

Är en vapensköld ett emblem? Wolfmann 10 april 2006 kl.09.34 (CEST)

Enligt NE är ett emblem "bild eller tecken som utgör symbol för tillhörighet eller samhörighet, makt eller värdighet e.d.; i form av märke, insignier m.m.". Svaret är alltså ja. Thuresson 10 april 2006 kl.20.18 (CEST)
Alla vapensköldar är emblem, men emblem kan också vara andra saker. Image:CIA seal.jpg är t.ex. CIA:s emblem, men är ingen vapensköld (notera dock att en vapensköld ingår i emblemet). Vapensköldar är en del av heraldiken, medan emblem kan vara allt möjligt. Eller? Fred Chess 21 april 2006 kl.20.09 (CEST)

Tack Wolfmann 21 april 2006 kl.21.35 (CEST)

är det någon som vet något om uppfinnignar från el salvador?

I en förteckning över en fastighet från början av 1900 talet fanns ordet "Prudettrum", avseende avträdet. Var kommer det ifrån? Har aldrig sett det förr eller senare. IBS.

Jag är inte riktigt säker, men en snabb Google-sökning presenterade följande "Försök med kvalitetssäkrad kompost "PRUDETT" pågår.", på den här sidan, så ordet har uppenbarligen med avfall och återvinning att göra och märket tog säkert namnet därför. Med vänlig hälsning, Hannibal 12 april 2006 kl.11.39 (CEST)

Skriftställare[redigera | redigera wikitext]

På vad sätt skiljer sig en skriftställare från en journalist och från en författare?--Ericus Rex 18 april 2006 kl.21.37 (CEST)

SAOB definierar skriftställare som "person som (mer l. mindre yrkesmässigt) skriver l. publicerar (l. översätter) skrifter l. artiklar i tidskrifter o. d.; litteratör; författare (se d. o. 1 b); numera företrädesvis om icke (enbart) skönlitterär författare". "Skriftställare" är nog en synonym till "journalist", en person som i första hand skriver i tidningar, magasin, journaler etc. medan "författare" främst avser en person som skriver prosa av större litterär tyngd. Thuresson 20 april 2006 kl.21.18 (CEST)
Varmt tack för ditt svar!--Ericus Rex 20 april 2006 kl.21.47 (CEST)
På tyska är ju "Schriftsteller" exakt det vi kallar författare, så det är väl kanske inte helt omöjligt att det är ett ord som användes som synonym till detta förr i tiden, när svenskan var mycket mer tyskinspirerad? Det är också den uppfattning som SAOB har om ordet. Dessutom finns på länken en massa intressant information om tänkbara betydelser i flera olika sammanhang (och tyvärr är det kanske inte riktigt entydigt definierat - det kan nog tänkas innebära journalist också). TERdON 21 april 2006 kl.02.33 (CEST)

Sveriges ekonomi[redigera | redigera wikitext]

VARFÖR HAR VÅRT LAND SÅ DÅLIG EKONOMI SOM T.EX DANMARK. VI HAR JU INTE VARIT MED ETT ÖDELÄGGANDE KRIG. DANMARK HAR AVBETALAT SIN STATSSKULD, VI HAR VÅR KVAR, VAD ÄR DET SOM SKILJER OCH VAD BEROR VÅR DÅLIGA EKONMI PÅ. TACKSAM FÖR RELEVANTA FÖRKLARINGAR. VIKING

Wikipedia är inget politisk debatt forum. Frågan är intressant men finns debatt sidor diskutera politik på dom flesta ungdomsförbund har detta gå in där får d vet vad dom tycker om. VI har en dålig ekonomi eller bra. Vad man ska gör för få den bättre.Wolfmann 19 april 2006 kl.20.17 (CEST)


Danmarks statsskuld uppgår 2006 till 31,7 procent av BNP eller 500-600 miljarder danska kronor. (källa Exportrådet. Den svenska statsskulden är över 1 300 miljarder svenska kronor (källa regeringen.se. Thuresson 20 april 2006 kl.21.10 (CEST)

Språktrassel - en/ett[redigera | redigera wikitext]

Jag kan inte den rätta terminologin, men jag ska försöka framföra min fråga som ett exempel:

En rädd hare
Ett ? Lejon

Kan man ens sätta in en böjning av 'rädd' för att passa in med "ett-ordet" 'lejon'? Jag tycker det säger sig självt att 'räddt' inte är ett riktigt ord, så måste man byta ut ordet mot en synonym som till exempel 'skräckslaget', eller finns det regler för fallgropar som denna i Svenska språket? Obli 21 april 2006 kl.22.50 (CEST)

Rädd och t-genus är ett klassiskt problem. Det enklaste är, som du säger, att välja ett synonymt adjektiv. (Ska man vara riktigt noga, hör förresten frågor som denna hemma i Wikipedia:Frågelådan. --Andreas Rejbrand 21 april 2006 kl.22.53 (CEST)
flyttad :) Obli 21 april 2006 kl.22.59 (CEST)

Instämmer i lämnade svar. Funderar ändå på om det inte trots allt vore bättre att med tiden börja fylla igen fallgroparna. I så fall: ett räddt eller rädt lejon, liksom (en annan fallgrop) den oransja färgen.--Ericus Rex 23 april 2006 kl.21.34 (CEST)

Jag föreslår en titt hos Svenska språknämnden. De har något de kallar "Frågelådan" (sic) och man kan också eposta frågor till någon av deras experter. Thuresson 23 april 2006 kl.21.39 (CEST)
Skulle precis skriva att de menar att man kan skriva "ett rätt lejon", men att man brukar inte göra det utan istället välja ett annat ord, t.ex skrämt. [2] / Elinnea 23 april 2006 kl.21.46 (CEST)
Enligt Fredrik Lindström heter det "ett rätt lejon". Se loggen av en chat på http://www.aftonbladet.se/vss/noje/story/utskrift/0,3258,272179,00.html
Fred Chess 24 april 2006 kl.20.20 (CEST)
Jag skulle nog också byta till ett annat ord, som DN:s avdelning för språkfrågot föreslår. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1637&a=360152&viewAll=true
Heldum 4 maj 2006 kl.13.29 (CEST)
Som sagt ett klassiskt problem och det enkla svaret är att lejon är så modiga att de aldrig blir rädda. :-)
Vad gäller "oransja"/"oransjt" så är brandgula/brandgult snyggare i text. --NerdBoy 4 maj 2006 kl.13.33 (CEST)
Språknämnden svarar i sin "frågelåda" just på den frågan, och svarar att man teoretiskt korrekt kan böja rädd till rätt efter ett t-ord, men att man i praktiken aldrig gör det. Man omformulerar sig eller använder ett annat ord, exempelvis skrämd/skrämt, men det är inte formellt fel att skriva rätt. /Dodde 18 maj 2006 kl.04.46 (CEST)
Man kan ju använda ordet räddhågset även om det inte är så modernt. /Jsdo1980 1 juni 2006 kl.23.57 (CEST)

Fusion mellan Trygg Hansa och SEB[redigera | redigera wikitext]

Vilket datum 1997 köpte SEB försäkringsbolaget Trygg Hansa

Kontakta Trygg-Hansas pressjour, www.trygghansa.se. Thuresson 24 april 2006 kl.16.51 (CEST)

Vad betyder ordet "sympatisk"? 80.75.16.131 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Den vanligaste betydelsen är trevlig, tilltalande, angenäm, behaglig, älskvärd. Det finns också speciella begrepp som innehåller ordet "sympatisk", t.ex. det sympatiska nervsystemet. --Andreas Rejbrand 24 april 2006 kl.20.20 (CEST)

Hur lång tid tar det solljuset att nå jorden?[redigera | redigera wikitext]

Hur lång tid tar det för solstrålarna att nå jorden. Fick en uppgift på en miljon år? Kan det stämma??

Hälsningar Lars Lindgren

Ja om man räknar från solens centrum till dess yta, sedan når de jorden på åtta minuter --RomanNose 25 april 2006 kl.14.56 (CEST)

Vanligtvis menar man färdtiden mellan himlakropparna, så det "vanliga" svaret är åtta minuter. Av den anledningen säger man f.ö. ofta att avståndet mellan jorden och solen är 8 ljusminuter --Andreas Rejbrand 25 april 2006 kl.15.11 (CEST)

Biologi, båge eller cirkel av svamp, förr berodde på övernaturliga fenomen[redigera | redigera wikitext]

Vad kallas en cirkel eller båge av svampar som man förr trodde berodde på övernaturliga fenomen?

HOVA 2006-04-26 Med vänlig hälsning

Birgitta Sharma Danielson Långatan 16 548 32 HOVA

E-mail: birgittasharmadanielson@hotmail.com


Fenomenet att vissa svampar växer i ringformation kallas häxring, älvring eller älvdans --RomanNose 26 april 2006 kl.16.09 (CEST)

Reaktionsformeln för mandelsyra och vatten, och fördelningskoefficidenten mellan mandelsyra i eter / mandelsyra i vatten om mandelsyra i vattenfasen har koncentrationen 0.526 mol / dm3 ? Mvh Katarina

Katarina, det här är inte en plats där folk gör dina läxor åt dig. /Oxygen 26 april 2006 kl.23.10 (CEST)

När dog Jesus[redigera | redigera wikitext]

Vilken veckodag dog jesus på? 27 april 2006 kl.10.52 (CEST)~

Se artikeln Långfredagen. / Elinnea 27 april 2006 kl.11.05 (CEST)

jag menar vilken dog han på riktigt? Långfredagen fanns inte då, tror knappast dom hade den typen av veckokalender som vi har heller. 212.112.190.35 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

På engelska Wikipedia står det så här under rubriken "Jesus' possible death date" i artikeln om långfredagen:
As a matter of historical fact, the date of Christ's death is unknown and cannot be calculated from the information in the Gospels. The Gospels indicate he died on the afternoon of 17 Nisan (the day of the Passover) - or, alternatively, on the day before; but no year is given, except that it was during the reign of Tiberius Caesar. According to all four Gospels (Matthew 27:62; Mark 15:42; Luke 23:54; John 19:31) Jesus died on Preparation Day (the day before the Sabbath), which would make it a Friday.
Thus, the question is fully relegated to theological speculation, under which it is believed the Crucifixion occurred on a Friday in April. Perhaps the most probable date is
3 April AD 33. A :partial lunar eclipse also took place on this date.
In Western Christianity the earliest possible date for Good Friday is March 20 and the latest possible date is April 23. The latest possible date for Great Friday in Eastern Orthodoxy is May 7.
Det vill säga: enligt de fyra testamenten dog Jesus på eftermiddagen den sjuttonde (eller sextonde eller trettonde, beroende på källa) Abib, en månad som infaller under den judiska vårhögtiden pesach. Eftersom det var dagen innan sabbaten, förberedelsedagen, var det en fredag. Räcker det?//Hannibal 27 april 2006 kl.11.37 (CEST)
Jag vill poängtera det som berörs i svaren ovan i en kommentar till frågeställarens ifrågasättande av sjudagarsveckans ålder: eftersom sabbaten vid Jesu tid var sedan länge etablerad hos Israels folk så har alltså sjudagarsveckan varit i bruk långt innan Jesu födelse. Som kristen tror jag dessutom att den går tillbaka på Guds skapelse av världen, och därmed är lika gammal som mänskligheten, men det kan jag förstås inte föra i bevis. /dcastor 4 maj 2006 kl.13.02 (CEST)
Inte heller Jesus existens går att bevisa så det kan vara så att svaret på frågan är "han dog aldrig". NerdBoy 4 maj 2006 kl.13.21 (CEST)
Frågan om ifall Jesus har funnits är rätt komplex. De flesta historiker menar dock numera att Jesus har funnits. Däremot är hans "förmågor" mer omtvistade. Se t.ex. Jesu historicitet.//Hannibal 4 maj 2006 kl.13.37 (CEST)

träsnidare/skulptör Axel Bernhardsson[redigera | redigera wikitext]

Vem var eller är Axel Bernhardsson som snidade små fina träskulpturer i Döderhultarns anda. Han var verksam runt 1920 talet.

Vilken webbläsare är egentligen bäst? IE, Opera, Mozilla, Mozilla Firefox, Safari eller Netscape? Och varför funkar inte min IRC-anslutning (har Internet Explorer). Beror det på webbläsaren eller är det något man kan ställa in? /Pralin 1 maj 2006 kl.21.13 (CEST)

Min personliga åsikt är att Opera är bäst till det jag använder webläsare till. En fördel är att den har en inbyggd irc-klient som dock inte har så många finesser men å andra sidan är enkel att använda. Internet Explorer har mig veterligen inte någon inbyggd ircklient så om du ska använda IE så måste du skaffa dig någon ircklient.--Kruosio 1 maj 2006 kl.22.32 (CEST)
Internet Explorer har kritiserats för att ha bristande stöd för CSS, vilket dock har förbättrats i nya versionen 7 (vilket jag själv kan intyga då jag kör beta 2 av IE7). En kompetent gissning är vidare att Firefox har bäst förmåga att rendera webbsidor; programmet är vidare gratis och det finns en hel del gratis tillägg att ladda ner - bland annat en IRC-klient, vill jag minnas. På Engelska Wikipedia finns emellertid en lista över externa IRC-klienter, om du vill använda IE. Även jag använder dock Opera till IRC. --Andreas Rejbrand 1 maj 2006 kl.23.55 (CEST)
Alla tre ledande webläsare, det vill säga IE, Firefox och Opera, är gratis. Hur det är med Safari vet jag dock inte. Alla tre webläsare har ju sina för- och nackdelar, men Internet Explorer placerar jag längst ner främst på grund av att man inte kan använda sig av flikar, vilket gör exempelvis wikiredigerandet otroligt frustrerande. Firefox är en bra webläsare, men vill man ha allt i ett bör man nog skaffa Opera. /Grillo 2 maj 2006 kl.17.02 (CEST)
Internet Explorer 7 har (i betaversionen)/kommer att ha stöd för flikar. Vad jag menade med att Firefox är gratis är att det finns för flera plattformar och är Open Source; jag uttryckte mig kanske lite felaktigt. --Andreas Rejbrand 2 maj 2006 kl.17.23 (CEST)
Vet inte varför redigerandet skulle vara "oerhört frustrerande" om man har IE. /Pralin 2 maj 2006 kl.17.32 (CEST)
Safari är gratis, det ingår i Mac-datorer. Safari fungerar dock endast på Mac. //aktalo* 2 maj 2006 kl.17.43 (CEST)
Om du väl börjat redigera, framför allt klotterbekämpa, i Opera eller Firefox så blir det "oerhört frustrerande" att använda IE eftersom det saknar förmågan att använda tabar (Jag har dock inte provat den senaste betan av ie).--Kruosio 3 maj 2006 kl.09.50 (CEST)
Även om det snart är historia, så kan man köra flera IE parallellt och klicka fram (alternativt alt+tab) rätt fönster i aktivitetsfältet --RomanNose 29 maj 2006 kl.09.05 (CEST)
Framför allt är det i Opera synnerligen praktiskt att ha IRC-klienten inbyggd i webbläsaren i en egen flik. --Andreas Rejbrand 3 maj 2006 kl.10.44 (CEST)

Stavningsfråga[redigera | redigera wikitext]

Heter det spektret eller spektrat? Ungefär lika många träffar på båda här på wp. //Bananwiki 3 maj 2006 kl.09.01 (CEST)

Enligt Nationalencyklopedins ordbok heter det spektret i bestämd form. torvindus 3 maj 2006 kl.09.03 (CEST)
Spektret, helt klart. Jag återställde din redigering på Aspergers syndrom. --Andreas Rejbrand 3 maj 2006 kl.10.42 (CEST)
Okaj, lägger till det på LÖVS. //Bananwiki 3 maj 2006 kl.16.39 (CEST)

Ett spektrum, det spektrumet/spektret, flera spektrum/spektra, de spektrumen/spektran. Jämför centrum. /Grillo 3 maj 2006 kl.16.57 (CEST)

Hej:9 jag skulle vilja veta mr om hårfönen,uppfinnare,fakta mm (Håller på med teknikuppsats)

Artikeln på svenska om Hårtork är ju rätt innehållslös. Den artikeln som engelska wikipedia har om en:Blowdryer är lite längre men även den är rätt tunn men det nämns att den uppfanns i slutet av 1800-talet. I den tyska artikeln de:Haartrockner nämns att ordet fön kommer från. Om du kan spanska kan du läsa es:Secador de pelo.--Kruosio 3 maj 2006 kl.18.37 (CEST)
"nämns att ordet fön kommer från." Jaså? Från vad? //Bananwiki 4 maj 2006 kl.09.50 (CEST)
Varumärke, står det i tyska artikeln, om jag inte gissar helt fel.//Hannibal 4 maj 2006 kl.11.45 (CEST)
Den tyska artikeln anger att ordet fön kommer från varumärkesnamnet föhn (från AEG), som i sin tur är taget från ordet föhn, som beskriver en varm, torr vind i anslutning till bergsbygder. /dcastor 4 maj 2006 kl.13.11 (CEST)

dödens barn[redigera | redigera wikitext]

hej. Jag undrar om någon vet vad dödens barn heter. Den ena heter skuld men vad heter det andra barnet?

Urd och Verdandi? 81.224.183.67 4 maj 2006 kl.16.08 (CEST)
Urd, Verdandi och Skuld heter ju de tre nornorna i nordisk mytologi. Men är det Leif Silberskys bok Dödens barn du är ute efter? I så fall vet jag inget svar. /RaSten 4 maj 2006 kl.17.05 (CEST)

Nej inte nornorna. Döden. Jag letade på nätet en gång efter konstverk och hittade en del, men jag hittar dom inte igen. mvh. lilin

jag undrar varför feodalismen uppstod och vad foedalism är? 213.66.183.150 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Nästan exakt denna fråga finns besvarad lite tidigare på denna sida. Se f.ö. artikeln Feodalism samt den engelska versionen. --Andreas Rejbrand 4 maj 2006 kl.21.32 (CEST)

grattis på tyska[redigera | redigera wikitext]

vad heter grattis på tyska 212.181.115.254 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

En möjlig 'översättning' är "Herzlischen Glückwunsch" (hjärtliga lyckönskningar). Det används till exempel för att gratta födelsedagsbarn ("Herzlichen Glückwunsch zum Geburtstag"). \Mike 5 maj 2006 kl.15.44 (CEST)
"Jag gratulerar ..." heter "Ich gratuliere ..." där objektet ska stå i dativ. Till exempel heter "Jag gratulerade honom" på tyska "Ich gratulierte ihm". "Jag gratulerade honom till priset" heter "Ich gratulierte ihm zum Gewinn", så till vida att jag inte misstar mig. --Andreas Rejbrand 5 maj 2006 kl.17.17 (CEST)

Vilka EU-länder har ännu ej fått nobelpris i litteratur? 83.251.27.9 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Se Lista över pristagare av Nobelpriset i litteratur. --Andreas Rejbrand 9 maj 2006 kl.21.51 (CEST)

Vilka är alla EU-länder? 83.251.27.9 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Se artikeln EU. Ett tips är att du tittar på artiklarna innan du ställer en fråga här. --Andreas Rejbrand 9 maj 2006 kl.22.00 (CEST)

Utvinner Sverige uran? Artikeln säger mig inget, men man skulle väl kunna tjäna mycket pengar på det? /Pralin 10 maj 2006 kl.19.33 (CEST)

Senast frågan om sökande och brytning av uran var aktuell i Sverige var i samband med undersökningar av uranfyndigheter vid Björkråmyran i Åsele i Lappland. Dessa avbröts år 1986.

Nu har statliga myndigheten Bergsstaten gett undersökningstillstånd till svenska företaget Geoforum Scandinavia som vill söka efter uranfyndigheter i Sverige. Bakom ansökan står ett kanadensiskt bolag, uppger Sveriges Radios Eko-redaktion.

Endast mätningar av exempelvis magnetfält i berggrunden är tillåtna. Vill företaget provborra eller göra andra "väsentliga" ingrepp krävs nya tillstånd.

Skulle tillstånden leda vidare till en ansökan om att få bryta uran krävs ett regeringsbeslut.

Det finns risker med detta ämne det är ju radioaktivt och inte helt ofarligt.Wolfmann 10 maj 2006 kl.20.02 (CEST)

Riksdagsledamöter[redigera | redigera wikitext]

Vem/vilka av de nuvarande riksdagledamöterna har suttit i riksdagen längst? / Elinnea 16 maj 2006 kl.09.14 (CEST)

Lennart Nilsson? Han verkar ha suttit i 30 år. [3], [4] Mason 17 maj 2006 kl.16.17 (CEST)
Oj, i 30år! Tack för svaret! / Elinnea 17 maj 2006 kl.16.41 (CEST)

Evolution (1)[redigera | redigera wikitext]

Hur kan man förklara att påfågelhannarna har så enormt stora stjärtfjädrar?

För att Gud skulle kunna testa vår hängivenhet för Intelligent Design skulle jag tro :)

Sedan tror jag att det både imponerar på honorna och skrämer livet ur rävarna. Och de som hade större lyckades mera än de som hade mindre, och deras gener fick leva vidare och bland deras avkomma de som hade ännu störrre lyckades ännu bättre Zman 17 maj 2006 kl.16.01 (CEST)

En blänkande fläck är en mycket bra signal för potentiell partner. Den visar att hannen är i god trim och alltså allmänt sett kan förväntas ha goda gener. Endast en individ vid god hälsa klarar att upprätthålla glansen. Ju större fläck, desto mer användar signal. Honorna väljer alltså glänsande hannar för att de kan förväntas ha gener som ger friska barn. Dvs de honor som har gener som gör att de väljer hannar med glänsande fjäderskrud får mer avkomma för att deras avkomma i genomsnitt är friskare. I arter där en del hannar befruktar många honor får detta extra stark effekt. En hanne med 50% större glänsande fläck kanske löper dubbelt så stor risk att tas av rovdjur eftersom den syns bättre. Men den kanske kan befrukta 4 gånger så många honor. Då är detta ändå en evolutionärt framgångsrik strategi. --Ettrig 17 maj 2006 kl.16.24 (CEST)

Evolution (2)[redigera | redigera wikitext]

Flyttad från Wikipedia:Wikipediafrågor

När geparder jagar ett byte har de kapacitet att springa upp emot 100km/h. Hur skulle en vetenskapsman förklara att denna egenskap har utvecklats? Vi antar att gepardens förfäder endast kunde springa upp emot 30km/h.

Liksom det finns människor som springer snabbare än andra, så får man anta att det fanns gepardförfäder som sprang snabbare än andra. De som sprang snabbast, hade större chans att hinna upp bytesdjur, och då det var ont om byten var det de som tog de byten som trots allt fanns - medan de långsamma blev utan och därmed svalt ihjäl. Detta på grund av gepardens jaktmetod som bokstavligen går ut på att springa ifatt bytet. På så vis kan den genomsnittliga löpförmågan (löphastigheten i detta fall) tidvis öka ganska snabbt. Exakt hur det gått till kan vara svårt att säga, frågan ligger då i detaljer som "har gepardens löphastighet ökat lite i taget under långa perioder?" jämfört med "har gepardens löphastighet större delen av tiden varit konstant, och bara ökat under vissa tider, men då väldigt snabbt?" Eller har det varit en kombination? Personligen kan jag inga detaljer om just gepardens utveckling, men grovt taget kan man nog anta att varje språng i utvecklingen kommit sig av att någonting orsakat utdöende av de individer som varit sämst anpassade för den nya miljön. Om sedan miljön under en tid varit någorlunda konstant så har vi djur som varit bra anpassade till denna miljö och kunnat öka i antal, och därmed i genetisk diversitet (dvs djuren har blivit allt mer och mer olika varandra, men alla har klarat sig relativt bra fram till nästa katastrof).
Å andra sidan är det heller inte orimligt att gepardens utveckling gått relativt kontinuerligt mot högre topphastigheter, eftersom det hela tiden varit en tävling mellan geparder och bytesdjur om vem som är snabbast - om geparden i genomsnitt blir snabbare, så ökar antalet fällda bytesdjur: och det är större sannolikhet att ett långsamt djur fällts först. Alltså har vi en utgallring av de gener som ger långsamma djur, och de bytesdjur som finns kvar är snabbare, vilket i sin tur gallrar ut de långsammaste geparderna...
Så min sammanfattning skulle bli att det finns all anledning att tro, att geparder i genomsnitt fått en kontinuerligt, sakta stigande löphastighet (beroende på kontinuerlig tävlan med bytesdjuren), men som vid något eller några tillfällen ökat kraftigt och snabbt beroende på att antalet bytesdjur av en eller annan anledning minskat kraftigt.
Hoppas det var svar på din fråga; även om jag antar att det finns någon här med tillräcklig specialistkompetens som kan avgöra exakt hur det gått till för geparderna under deras utveckling, och fylla på i denna allmänna redogörelse :) \Mike 17 maj 2006 kl.16.14 (CEST)

Evolution (3)[redigera | redigera wikitext]

Hur har uppkomsten av liv förändrat jordens atmosfär?

Jag tror inte det.När den första en celliga varelsen kom skulle d´jurden dramtisk har ändra pågrund av den är inte troligt. I stället har livet fått ändra sig efter miljön de har funnits i.Wolfmann 17 maj 2006 kl.17.30 (CEST)

Svaret är att de ursprungliga organismerna medverkade till den höga syrehalten i jordens atmosfär. Ett syre som sedan blev livsnödvändigt för de efterföljande arterna både i vatten och senare på land. Numera bidrar bl.a. växterna till syreproduktionen genom fotosyntesen. --RomanNose 18 maj 2006 kl.07.48 (CEST)

Tillägg: Några av de första bakterierna var fotosynteserande cyanobakterier, de var de första syrebildande organismerna på jorden (ca 3,3 miljarder år sedan) och spelade en avgörande roll för att syreberika atmosfären vilket innebar att större organismer kunde utvecklas. Mason 21 maj 2006 kl.23.19 (CEST)

Evolution (4)[redigera | redigera wikitext]

Vilka anpassningar har skett i utvecklingen från kräldjur till fåglar? (vad skiljer dem åt?)

De som särskiljer fåglar från alla andra djur är deras fjäderdräkt. Fåglar är jämnvarma äggläggare med vingar som är omvandlade framben(alla fåglar kan inte flyga).Wolfmann 17 maj 2006 kl.17.28 (CEST) krälldjuren är växelvarma har inte vingar och fjäderdräkt.Wolfmann 17 maj 2006 kl.17.28 (CEST)

Fåglar har ihåligt skelett, frambenen omvandlade till vingar och de har fjädrar. Fossila övergångsformer mellan reptiler och fåglar har hittats vilket visar att det fanns reptiler med fjädrar. Mason 21 maj 2006 kl.23.01 (CEST)

Evolution (5)[redigera | redigera wikitext]

Vad skiljer däggdjuren från kräldjuren?


kräldjur är reptiler och är växelvarma och föder inte levande ungar. däggdjur föder levande ungar och är varmblodiga. Det är dom största skillnaderna.Vad jag kan komma på.Wolfmann 17 maj 2006 kl.17.20 (CEST)

Alla däggdjur föder inte levande ungar (Kloakdjur lägger ägg.). Dessutom finns det många reptiler som föder levande ungar så äggläggning är inget som specifikt skiljer däggdjur från reptiler. Däggdjur karakteriseras av att ha mjölkkörtlar, dvs de diar sina ungar, de är varmblodiga, många har hår eller päls och deras hjärta är uppdelat i fyra delar (rum). När det gäller idag levande reptiler så är nästan alla kallblodiga (det finns undantag). De flesta lägger ägg. De är täckta av fjäll (inte alla). Deras hjärta har tre rum. Det finns fler skillnader givetvis, se vidare de engelska artiklarna för mer information. Mason 21 maj 2006 kl.22.47 (CEST)
Även fiskar kan föda levande ungar (tex hajar) Zman 29 maj 2006 kl.13.06 (CEST)

kinesiska tecken[redigera | redigera wikitext]

skulle vilja ha hjälp med det kinesiska tecknet för Björn. Fick det skrivet en gång men har tappat bort lappen, någon som kan hjälpa till?

熊 är det tecken som står som rubrik på faktaboxen i den kinesiska wiki-artikeln om björnar. Jag skulle därmed gissa att det är tecknet för björn, men kan ingen kinesiska så säker är jag inte. /dcastor 23 maj 2006 kl.03.10 (CEST)

stort tack dcastor. Inspirerad av detta så skulle jag vilja hitta tecknen för berg och för man för att tatuera mitt namn med kinesiska tecknen, någon som kan hjälpa till

Tecknet för "berg" är, i sin datorstiliserade form, 山 (se vidare den kinesiska wiki-artikeln om berg). För "man" finns flera olika tecken med gradskillnader i betydelse. Ett av dessa bildar, sammansatt med tecknet för berg, betydelsen "odödlig". Ska du tatuera tecknen skulle jag rekommendera att du dubbelkollar noga - testa att skriva till någon institution för östasiatiska eller afroasiatiska språk vid något av våra universitet (lund, Uppsala), Östasiatiska museet eller kanske någon svensk-kinesisk förening. /dcastor 24 maj 2006 kl.14.16 (CEST)

Tack igen dcastor. har fått även detta skrivet av en Taiwanesiska och jag inte för mig att berg så riktigt ut så. Man däremot ser ut som ett upponervänt y. Fast, som du så korrekt skriver, det finns olika för exempelvis bonde, studerad man osv. Svårt mao. Någon annan som har nåt svar?

I Taiwan används traditionell kinesisk skrift, medan det i folkrepubliken används en förenklad uppsättning skrivtecken. Din vän skriver troligen på traditionell kinesiska (språkkod ZT) medan dcastor har sökt på Wikipediaupplagan för förenklad kinesiska (ZH). —CÆSAR 24 maj 2006 kl.21.09 (CEST)
Det stämmer. Jag dubbelkollade dock tecknet för "berg" mot Cecilia Lindqvists bok Tecknens rike, och det är tydligt att det rör sig om samma tecken, även om det i sin traditionella, kaligrafiska, form har mindre räta vinklar och de lodräta linjerna inte är jämnlånga. Den högra går dessutom nedanför den horisontella linjen, som inte är horisontell utan lutar en aning uppåt. /dcastor 25 maj 2006 kl.03.27 (CEST)

I upgifterna om Banja Luka står det att floden Vrbas rinner till Jajce och mynnar it i det kända vattenfallet i Jajce, vilket inte stämmer! Vrbas rinner från Jajce mot Banja Luka Det kända vattenfallet utgör floden Pliva som mynnar i floden Vrbas vid staden Jajce, och det kallas Plivas vattenfall /Plivin vodopad/.

Du är välkommen att ändra i artikeln så det stämmer om du är säker på din sak. Eftersom det verkar var nån som tror att det är som den har skrivit så är det bra om du anger källor så att den som missförstått det inte ändrar tillbaka i tron att den har rätt.--Kruosio 28 maj 2006 kl.01.55 (CEST)

I en artikel om Svenarums kyrka anges att riksantikvarien Johan Hadorph har skänkt en orgel till Svenarums kyrka 1684. Jag kan ej finna denna uppgift i något annat sammanhang. På vilka fakta b6ygger uppgiften?

Du menar artikeln Svenarums kyrka. Du får kolla i litteraturlistan längst ner i artikeln, eller så får du fråga Arne Land som har skrivit artikeln (det kan du göra här).
Mvh Fred Chess 28 maj 2006 kl.21.58 (CEST)

Evolution (06)[redigera | redigera wikitext]

Vilka orsaker finns det till skillnad eller likhet mellan könen hos många djur. Ge exempel!

Men herregud, om du inte orkar göra din egen läxa kan du väll i alla fall förska att förklä frågan. Som typ: "Jag undrar vilka orsaker det finns att det är skillnader mellan könen hos djur?" om du bara kopierar över frågan så kommer du inte få några svar och det är vällförtjänt, gör läxan själv. /Grön 28 maj 2006 kl.21.21 (CEST)
Lite info finns på naturligt urval#Sexuellt urval.--Kruosio 28 maj 2006 kl.22.04 (CEST)

Jag undrar vilka orsaker det finns det till skillnader eller likhet mellan könen hos många djur? Ge exempel