Wikipedia:Faktafrågor/Arkiv 2020

K, KF, DKF eller C?

Se: Diskussion:Konservative Folkeparti! 62 osv (diskussion) 18 december 2019 kl. 13.04 (CET)

C är den bokstav som partiet är listad under på danska valsedlar. Alla partier listas på samma valsedel i Danmark där respektive parti listas under ett av alfabetets bokstäver och denna listning har i grunden ingenting att göra med hur partinamnen förkortas. Förkortningen DKF har jag aldrig sett användas. Och som jag minns det brukar svensk media använda sig av förkortningen K när inte hela partinamnet skrivs ut. Gujo (diskussion) 22 december 2019 kl. 21.24 (CET)

Arbetsfordon på räls

Jag har några bilder på ett tågfordon (i Sverige, på "vanlig" järnväg) och undrar vad det, mer exakt, är för något. Kanske det till och med är två hopkopplade. I ena änden står det iallafall bland annat "Strukton rail", "SPR 9022" och "Unimat 8". I andra änden "08-475-4S". Är detta till någon hjälp? // Zquid (diskussion) 21 december 2019 kl. 14.10 (CET)

SPR är en spårriktare. Modellen på din bild är mer specifikt en växelriktare. Se [1] --北山 Kitayama (diskussion) 21 december 2019 kl. 14.16 (CET)

@Kitayama: Tack så mycket för hjälpen! :-) // Zquid (diskussion) 28 december 2019 kl. 12.41 (CET)

Hängbjörk, vårtbjörk och annan björk...

Jag förstår inte riktigt hur man ser skillnad på vårtbjörk och varianten hängbjörk, som enligt artikeln har "med betydligt mer hängande, "slokande" grenar". Jag har en bild (som ska in på Commons) med en grenslokande björk, stammen har horisontella tjockare band (ej som pennstreck, se artikeln om hängbjörk) - är det detta jag ska gå efter? Dvs björken är en vårtbjörk och ej hängbjörk? // Zquid (diskussion) 21 december 2019 kl. 13.42 (CET)

Jag har egentligen inget riktigt svar, men konstaterar att hängbjörk är en parkträdsvariant, framtagen på 1800-talet. Sedan är det ju lite bökigt att namnet hängbjörk även används som vårtbjörkar med trädkronor med mer hängande grenar.FBQ (diskussion) 22 december 2019 kl. 20.56 (CET)

@FBQ: Hmmm... det verkar vara ett knepigt ämne. Jag har tänkt (i den mån jag tänkt på saken) att det finns hängbjörk (vårtbjörk), "annan björk" (glasbjörk), dvärgbjörk och så ornäsbjörk. Men man kan lära sig nya saker på Wikipedia hela tiden! :-) Sätter nog trädet på fotot i den allmänna Betula-kategorin på Commons. // Zquid (diskussion) 28 december 2019 kl. 12.39 (CET)

Glömde tacka för hjälpen... // Zquid (diskussion) 28 december 2019 kl. 12.42 (CET)

Inget att tack för, jag kunde ju inte riktigt svara. Hängbjörken blir ju lägre än vårtbjörken, men det går ju inte att säga utifrån en enskild björks höjd vilken variant den tillhör. Den skall ha klarare vit stam, men det har ju ofta även unga vårtbjörkar. Hängande trädkronor är ett annat kännetecken som ju också kan förekomma hos vårtbjörkar. Men någon som är bättre på träd kan kanske kan avgöra.FBQ (diskussion) 30 december 2019 kl. 17.22 (CET)

Sällskapet för uppmuntran av öm och sedlig modersvård

Vilket år upphörde Sällskapet för uppmuntran av öm och sedlig modersvård? Det är lite svårt att reda ut, men kanske kan någon hitta uppgiften? Det viktiga är åtminstone att veta när själva föreningen upphörde och tex omvandlades till en stiftelse. --Aciram (diskussion) 29 december 2019 kl. 16.07 (CET)

På den här sidan kan man bland annat läsa följande:

”

Vid årskiftet 1943/1944 utgjordes Sällskapets tillgångar av 215 155 kr. Vid nämndens sammanträde den 5 maj 1943 utdelades 5 330 kr till 80 mödrar med 328 hemmavarande minderåriga barn. Sällskapet tycks ha upplösts 1944. Det sista protokollet är daterat den 5 maj 1942, räkenskaper finns t o m 1943 och den sista årsberättelsen utkom i mars 1944.

„

--Larske (diskussion) 29 december 2019 kl. 16.28 (CET)

Intressant! Tack! det borde absolut stå i artikeln. Går det att citera? Jag kan inte komma in på den sidan själv.--Aciram (diskussion) 29 december 2019 kl. 17.21 (CET)

@Aciram: Hur långt kommer du? Får du något felmeddelande? Kan du klicka på länken "Visa detaljer" som finns nertill på sidan? Se den här bilden. --Larske (diskussion) 29 december 2019 kl. 17.32 (CET)

Så dumt av mig - jag lade inte märke till den detaljen, tack för att du sade till! Nu ser jag. Men kan det citeras? Jag vet inte hur man ska skriva att man fått informationen därifrån, ska det helt enkelt länkas?--Aciram (diskussion) 29 december 2019 kl. 17.50 (CET)

Jag hade nog länkat (via VisualEditor, som hade valt lämplig mall utifrån url-typ). Lycka till!--Paracel63 (diskussion) 30 december 2019 kl. 02.27 (CET)

Tack för tipset. --Aciram (diskussion) 30 december 2019 kl. 13.57 (CET)

Finländsk militär

Förkortningen JR uttyds tydligen Jalkaväkirykmentti (infanteriregemente), men vad avses med 1. Pr.? Se Caj Toffer. /Annika (diskussion) 5 januari 2020 kl. 13.37 (CET)

Pr. är förkortning för Prikaati (fiwp), så 1. Pr. betyder antagligen Första brigaden som var en enhet under vinterkriget, se till exempel den här sidan. --Larske (diskussion) 5 januari 2020 kl. 14.07 (CET)

Det stämmer. Jag hittade nu denna lista. Det är vanligt med svårtolkade förkortningar i texter om finländska militärer, även om det är på svenska. /Annika (diskussion) 5 januari 2020 kl. 16.59 (CET)

Hjälp?

Hej - Teresa Wennberg, jag har nyligen upptäckt en Wikipediasida om mig själv, vet inte vem som lagt in den (utan min vetskap) och inte hur man tar bort och lägger till viss information på samma sida. Jag vill i första hand lägga till en del viktigare utställningar. Kan någon hjälpa? 83.248.220.169 10 januari 2020 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Den som vill skriva en artikel skriver den, i fallet Teresa Wennberg tydligen Användare:Annika64 (se sidhistoriken). Vi brukar inte be om lov. Förutom praktiska orsaker skulle det göra det svårare att skriva neutrala artiklar om man var tvungen att hållas på god fot med biograferade.

Ovanför själva artikeltexten finns ett antal länkar; med endera av "redigera" och "redigera wikitext" kommer man åt att ändra artikelns innehåll. Det kanske ändå är bättre att klicka på "diskussion" först och redigera den sidan istället, på samma sätt som du gjorde här, och diskutera artikelns utformning där, för att undvika intressekonflikter som lätt uppstår då man skriver om sig själv.

--LPfi (diskussion) 10 januari 2020 kl. 17.10 (CET)

Det är viktigt att det finns källor till det som läggs till, om du har en modernare källa än den som använts till artikeln får du gärna ange den, kanske någon kan hjälpa ifall själva redigerandet skulle vara svårt.FBQ (diskussion) 10 januari 2020 kl. 17.41 (CET)

Jag skapade artikeln i höstas då jag gjorde en satsning på att öka antalet artiklar om svenska kvinnliga konstnärer på Wikipedia. Det är ingen som tillfrågas först om de önskar en artikel här; om man är en väletablerad konstnär får man räkna med att en sådan kan komma att skapas. Den aktuella artikeln är självfallet i behov av utökning och det har alla användare möjlighet att hjälpa till med, men det är som tidigare påpekats viktigt med källhänvisningar. /Annika (diskussion) 10 januari 2020 kl. 18.18 (CET)

Hej Teresa! Om du vill diskutera innehållet, anmärka på något i artikeln eller lägga till något är det bästa att ta upp det på artikelns diskussionssida här. Låt dig inte avskräckas av att sidan är tom. Det är bara att skapa ett nytt ämne. Då kan andra svara dig och hjälpa dig där. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 11 januari 2020 kl. 16.44 (CET)

SMS

Detta är kanske inte rätt ställe, men men… Om man skickar ett SMS inom Sverige behövs ju inte något landsnummer. Om personen ändå skulle befinna sig utomlands, kommer mitt SMS fram trots att jag inte har angett något landsnummer? 193.14.192.122 4 januari 2020 kl. 14.04 (CET)

Ja. Du skickar till numret, som är kopplat till ett abonnemang eller ett kontantkort hos en telefonioperatör. Mottagarens operatör skickar sedan (eventuellt) meddelandet vidare till sin kund.

Om du däremot befinner dig utomlands och skickar till låt säga 070-345678 kommer det sannolikt att tolkas som ett abonnemang i det landets telefoninät och inte komma fram. - Tournesol (diskussion) 4 januari 2020 kl. 14.15 (CET)

Hej! Jag kan tillägga att är det någonstans på Wikipedia där man kan ställa frågor om nästan vad som helst är det just här i Faktafrågor. Ofta får man ganska snabba svar också. Däremot är det inte säkert att det alltid finns fackmän och experter inom ämnet här. Om du har mobilrelaterade frågor kan du även höra av dig till en mobiloperatör. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 16 januari 2020 kl. 14.39 (CET)

Hur får jag kontakt med en person här?

Jag förstår inte varför min sida Maya de Vesque inte får ha den information som. är mig till hjälp utan hela tiden blir raderad samt att det inte går att kontakta någon? Disskussionssidan är ju offentlig så den vill jag inte skriva på --Maya de Vesque (diskussion) 15 januari 2020 kl. 19.16 (CET)

Artikelsubjekten bestämmer inte över "sina" Wikipedia artiklar. - Tournesol (diskussion) 15 januari 2020 kl. 19.29 (CET)

Hej Maya de Vesque! Wikipedia är en encyklopedi som styrs av policyer och riktlinjer. Alla redigeringar och diskussioner är offentliga. Även om nästan vem som helst har möjlighet att skapa artiklar och redigera är det alltså ingen anslagstavla eller blogg där man får skriva om allt som är sant eller som man själv tycker är intressant och viktigt. Det är meningen att man ska föra diskussioner just på diskussionssidor. Det finns heller ingen som kan bestämma mer än någon annan, så när någon har raderat en artikel behöver man inte nödvändigtvis kontakta just den användaren som raderade den. Vill du kunna skriva mer fritt är det bättre att skaffa en personlig blogg istället. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 16 januari 2020 kl. 14.27 (CET)

Mr. Julius F. Stone

[2] [3] Någon som kan hitta någon koppling mellan "Mr. Julius F. Stone" och något annat på Wikipedia/Wikidata? Den koppling jag känner till finns i 440 Theodora och 445 Edna. Men i övrigt? 62 osv (diskussion) 16 januari 2020 kl. 20.34 (CET)

Djurakovac i forna Jugoslavien?

Någon som har en aning om vad detta kan vara för ort? Det är Skattemyndigheten som står för stavningen. Vi har robotartikeln Durakovac som är namnet på en källa och ett berg i Bosnien-Hercegovina. Googlar man så får man många träffar på personer i Sverige som har Djurakovac som efternamn. Första förslag på en ort är Gjurakoc i Kosovo, men som enligt kartan inte är identisk med vår artikel om byn Gjurkoci i Komuna e Shtimes. Serbokroatiska wp har artikeln sh:Đurakovac som är det serbokroatiska namnet och som på albanska anges som Gurrakoc, en by i en kommun med samma namn (om jag förstår Google översätt rätt) - en kommun som vi inte har någon artikel om. Men enligt albanska wp heter byn sq:Gjurakoci och ligger i kommunen Burimi (som vi inte heller har någon artikel om). På kartan är orterna på serbokroatiska och albanska wp identiska och de har iw till varandra. Den albanska kommunartikeln sq:Burimi (qytet) (qytet betyder stad) har iw till vår artikel om staden Istok. Kan det bli rörigare? /Ascilto (diskussion) 18 januari 2020 kl. 20.12 (CET)

Citat från Svenska kyrkans gudstjänstordning

Jag vet att jag läst det här någonstans, förmodligen i någon Wikipediartikel. Det jag söker är några fraser som upprepas vid alla gudstjänster i Svenska kyrkan och som påminner om missionsbefallningen i Markusevangeliets version: "Den som tror och blir döpt skall bli frälst, men den som inte tror skall bli fördömd" (Markus 16:15-18). Jag tror alltså att frasen skall innehålla ordet fördömd eller något liknande. Någon som kan hjälpa mig? /Ascilto (diskussion) 6 januari 2020 kl. 13.50 (CET)

@Ascilto: Jag tror inte ens att senaste utgåvan av Kyrkohandboken innehåller ordet "fördömd" men jag kan givetvis ha fel. Kan det vara så att du avser en del av dopgudstjänsten (som handlar om att göra alla till lärjungar) eller sändningsordet i mässans avslutning? @Tostarpadius: för fackkunskapen. Riggwelter (diskussion) 18 januari 2020 kl. 20.41 (CET)

Jag har försökt tänka igenom vad Ascilto syftar på, men inte kommit på det. Riggwelters förmodan att nuvarande handbok inte innehåller ordet "fördömd" stämmer, så vitt jag minns, och det gäller även om den närmast föregående från 1986. Går vi längre tillbaka, till 1942, var det måhända annorlunda, men redan då valde man gärna andra uttryck. Det närmaste man kommer är nog den moderniserade versionen av Olavus Petris syndabekännelse, där det numera (sedan 1942) heter: "Jag är värd att förkastas från ditt ansikte, om du skulle döma mig som mina synder har förtjänat". 1917 och tidigare talades det i det sammanhanget om den eviga fördömelsen. Men denna bön om förlåtelse används sedan minst ett halvsekel tillbaka långtifrån i alla gudstjänster i Svenska kyrkan. Tostarpadius (diskussion) 19 januari 2020 kl. 05.31 (CET)

Stort tack till er båda, för svar på en vag fråga! /Ascilto (diskussion) 19 januari 2020 kl. 09.28 (CET)

Feodor Dietz - Gustav Adolf

König Gustav Adolf auf dem Totenbette

• Är detta bilden från Lützen som Dietz är känd för, eller finns det en "actionbild"?
• Var och när är det tänkt att den "utspelas"?
• Totenbette är det samma som dödsbädd? Kungen dog väl redan på slagfältet.

Tack på förhand -- KlasHass (diskussion) 2 februari 2020 kl. 13.27 (CET)

Detta är, mig veterligt, inte den bild vid Lützen som Dietz är känd för.
"König Gustav Adolf auf dem Totenbette": Totenbett torde i det här fallet betyda den bädd som kungen låg på vid sin lit de parade. Målningen är gjord 1857 av Feodor Dietz och avser enligt Siegfrid Müller: [4] det tillfälle då kungens lik hade förts till Weißenfels för vidare färd till Sverige. På tavlan syns bl a kungens gemål drottning Maria Eleonora och den sexåriga dottern Kristina.-Wvs (diskussion) 2 februari 2020 kl. 20.08 (CET)

Jag är osäker på vilken bild ursprungsfrågan gäller, då jag inte hittar några fungerande länkar till någon bild. På commons finns dock commons:File:Feodor_Dietz_-_König_Gustav_Adolf_auf_dem_Totenbette.jpg, vilket verkar vara bilden i Müllers beskrivning.

Edit: Nu har Wvs redigerat in bilden. När jag började skriva mitt svar fanns där ingen bild.

andejons (diskussion) 2 februari 2020 kl. 20.28 (CET)

Ledsen, jag hade tydligen fumlat bort bilden när jag redigerade.Wvs (diskussion) 2 februari 2020 kl. 20.41 (CET)

Svenskamerikaners medborgarskap

Hur var det med svenska utvandrare som blev amerikanska medborgare, förlorade de då automatiskt sitt svenska medborgarskap? (Och gör de det fortfarande?) Såg i en dödbok 1933 att en återflyttad person stod som amerikansk undersåte. Och hur gör man då på Wikidata? Medborgarskapet vid födelse eller död, eller båda? -- KlasHass (diskussion) 7 februari 2020 kl. 16.07 (CET)

Det var alla fall ännu på 1920-talet så att den som under tio år vistats utomlands och inte gjort några ansträngningar för att behålla sitt svenska statsborgarskap förlorade detsamma. Som jag tidigare påpekat så används hela den här kategorin lite hur som helst på wikidata så jag ser nog faktiskt ingen poäng föedjupa sig i sådana här detaljer.FBQ (diskussion) 7 februari 2020 kl. 19.12 (CET)

Émile Zola translated into only ONE language for Sweden, Denmark and Norway?

Good morning dear answerers from the north of Europe. I'm French and I'm reading a biography of Émile Zola in which they say that in 1901 the Swedish editor Karl Bonnier published the novel "Arbete" for THREE countries: Sweden, Norway and Denmark (in Émile Zola it reads : "1901 - Travail - Arbete (översättning Ernst Lundquist, Bonnier, 1901)"). Which brings me several questions :
Q1) Was it exactly the same text, the same translation for the 3 countries? or did it have minor modifications? as it can be found nowadays between US English and British English?
Q2) Does it mean that in 1900 these 3 scandinavian countries shared a relatively common WRITTEN language? Danish people told me that now it'is not always easy to speak between Scandinavian people.
Q3) I extend my question to other Scandinavian languages; could the people of Iceland and the Feroe Islands read this "common" translation? I thank you for your patience.--Jojodesbatignoles (diskussion) 16 februari 2020 kl. 12.01 (CET)

@Jojodesbatignoles: I know that in the late 19th and early 20th Century, there were published books and magazines in a mixture of written Danish and Norwegian. I do not know how it looked or what the language was called, but I am aware they existed. Especially written Riksmål and Danish are related, since Norway was administrated in Danish for several centuries.

I have never heard of a mixture of Danish, Norwegian and Swedish. But I can imagine that you can write a text in such a way it can easily be read by all three groups. You have to avoid words that can be misunderstood and prefer words that can be understood by all of us. For example the Swedish word kasse is what I use on a daily basis. But it is alien for Norwegian, and there means something different. When I speak to a Norwegian, I therefor use the word påse instead. It means almost the same and is understood by both of us.

For a Swede it is easier to understand written Danish than spoken Danish. Spoken Norwegian is sometimes easy to understand and sometimes impossible. It depends on where they come from and how much effort they use to be understood by an foreigner. Many Scandinavians are used to speaking with their neighbours. If we put some effort to it, we can normally make ourselves understood. When I speak with Scandinavian foreigners I try to speak slow and not use regional words.

I read a study that claimed that the difference between the Scandinavian languages are bigger than that between Dutch and Afrikaans. But while Dutch and Afrikaans never are exposed to each others language, they never learn to understand each other. On the other hand Scandinavians are exposed to each other, and have therefor learned to understand each other. Swedish speakers in Finland are less exposed to Danish and Norwegian and are more exposed to Finnish, so they struggle more with understanding our western neighbours.

Since both Iceland and the Feroe Islands were heavily exposed to Danish, it is possible they understood it since they in many cases understood Danish. But I strongly doubt they could understand it only based on their knowledge in a West-Scandinavian language. 62 osv (diskussion) 16 februari 2020 kl. 14.35 (CET)

It is almost trivial to make a translation between Norwegian and Swedish and between Norwegian och Danish, somewhat harder between Danish and Swedish. So if Bonnier wanted to publish the novel in all three languages, it would make sense to do it in a coordinated translation effort, it would be less costly than to make three independent translations.Yger (diskussion) 16 februari 2020 kl. 14.46 (CET)

And on your question about if the Scandinavian languages shared a common written language. As I said above, Norwegian and Danish sometimes shared a common written language, but the orthography and vocaulary of Danish and Swedish split apart already in 1526. Then the first printed version of the New Testament in Swedish was published. Since we then recently had been in a war against Denmark (one of many) there were deliberate attempts to replace Danish loanwords with others from Plattdüütsch. Even Æ and Ø were replaced with what later became Ä and Ö. Spellings that looked "Danish" were rejected in favor of other alternatives. Yes, all of this was done on purpose, sometimes only to annoy the Danes! 62 osv (diskussion) 17 februari 2020 kl. 09.49 (CET)

At the time of the mentioned publication, Danish, Norwegian and Swedish were more or less expected to be understood in all three countries. Today, however, I notice that at least young Danes and Swedes have difficulties understanding each other's native tongue and often resort to English. /JohanahoJ (diskussion) 17 februari 2020 kl. 11.07 (CET)

The novel was published in Danish in 1900 by Politikens Trykkeri. (Link to PDF at Royal Danish Library.) -- KlasHass (diskussion) 19 februari 2020 kl. 13.39 (CET)

Kronofjärdingsman

Har någon koll på skillnaden mellan en vanlig och en kronofjärdingsman? Har läst att den senare arbetade under länets kronofogde och inte under socknen/kommunen, men hade de samma arbetsuppgifter? Och samma distrikt? Kunde det finnas både en kronofjärdingsman och en fjärdingsman på samma plats? -- KlasHass (diskussion) 19 februari 2020 kl. 14.07 (CET)

jag uppfattar inte det är en direkt skillnad. Detsamma gäller länsman/kronolänsman där den senare titeln var den formella. Socknens motsvarighet var sexmanYger (diskussion) 19 februari 2020 kl. 14.36 (CET)

I fråga om fogde men ibland även länsman har det kunnat syfta på andra typer av liknande tjänster, inte nödvändigtvis för kronan/staten utan exempelvis frälseuppsyningsmän. Fjärdingsman har jag dock inte sett förekomma annat än i fråga om kronofjärdingsmän.FBQ (diskussion) 19 februari 2020 kl. 23.58 (CET)

Ugglan uppslgsord 'Kronofjärdingsman' [5] hänvisar vidare till 'Fjärdingsman' [6].-Wvs (diskussion) 20 februari 2020 kl. 10.00 (CET)

Ordvits eller nåt?

Det har startat en ny fransk user group inom Wikimedia. Den är för de som är intresserade av genusfrågor och mångfaldsfrågor inom den franska Wikimediarörelsen. Den skriver sitt namn "Les sans pagEs", med stort E, i näst sista bokstaven. Jag antar att namnet betyder ungefär "de sidlösa" eller "de artikellösa", men vad är poängen med stort E?--LittleGun (diskussion) 21 februari 2020 kl. 07.31 (CET)

fr:Projet:Les_sans_pagEs!

Ett rakt svar är att jag vet inte, men en tumregel jag fick lära mig en gång var att om jag är osäker på ett substantivs genus, titta på sista bokstaven. Är det ett e (utan apostrofer), så är ordet sannolikt feminint. 62 osv (diskussion) 21 februari 2020 kl. 07.41 (CET)

Highlightar man bokstaven "E" för att framhäva feminum tänker du?--LittleGun (diskussion) 21 februari 2020 kl. 10.06 (CET)

Jag har aldrig sett någoN göra deT tidigare, men deT är miN tanke. 62 osv (diskussion) 21 februari 2020 kl. 10.12 (CET)

Samma versalisering finns på deltagarsidan fr:Projet:Les_sans_pagEs/ParticipantEs.

--Larske (diskussion) 21 februari 2020 kl. 10.45 (CET)

62 osv: Intressant tanke, tack för input. Jag fick faktiskt svar från user groupen: Talk:Les sans pagEs. Den tanken var inte med där, men den stora bokstaven framhäver annat, och ordvalet har kopplingar till slagord under franska revolutionen som säkert är självklar för varje fransman. Jag antar att stort E i slutet blivit en del i prjketets "grafiska profil" .--LittleGun (diskussion) 21 februari 2020 kl. 11.02 (CET)

Trots att jag under 90- och 00-talen marinerades rätt grundligt i franska hade jag inte en aning om att capital letter at the end of a ward also traditionnally reflects an inversion of hierarchies.

I fallet participantEs är det en en feminin (plural-) form av ett adjektiv (egentligen substantifierat adjektiv) medan den maskulina pluralformen skulle vara participants. Ordet page är däremot grundform av ordet och någon maskulinform "pag" finns inte. - Tournesol (diskussion) 21 februari 2020 kl. 11.14 (CET)

@LittleGun: Fick du veta vilket slagord det rör sig om? /Ascilto (diskussion) 21 februari 2020 kl. 11.25 (CET)

'E' kanske hänsyftar på égalité (jämlikhet) eller equilibre (jämna ut) vilket ju är syftet med projektet.-Wvs (diskussion) 21 februari 2020 kl. 12.53 (CET)

Ascilto: Slagordet var: "'les sans culottes' encouraging empowerment of people lacking power in a particular societal or institutional setting". Länk till hela svaret: Talk:Les sans pagEs

Användningen av stor bokstav i slutet, och omvänd hierarki, hänvisas också till den amerikanska medborgarrättsrörelsen och "MalcolmX". Det menar jag är en missuppfattning. Jag har bara sett det skrivas "Malcolm X", och annars skulle det vara en kamelnotation av en sammandragning av två ord, som LittleGun, eftersom X:et inte är en del av Malcolm. Jag har förstått att X:et är en symbol för det borttagna efternamnet, som ofta en gång var slavägarens namn. Kanske användes det också på det andra sättet i andra sammanhang av medborgarrättsrörelsen. Lite mer killgissning: Slang i Frankike kan vara baklängestal/baklängesläsning; "fuck" blir "kyf", som av en händelse är samma som baklänges ordet för "snuten", (le) flic, som också uttalas "kyf" baklänges. Så det verkar finnas en fäbless för baklängesläsning. Eller så är det 30-talsslang av typen "tira kisen".

Men, för åtminstone användaren "Nattes à chat" verkar det vara självklart med omvänd hierarki. Kul med engagemanget, jag trodde frågan skulle bli okommenterad både här och av gruppen.--LittleGun (diskussion) 21 februari 2020 kl. 14.47 (CET)

"Nattes à chat", ungefär kattmatta, förresten. Undrar om det är samma typ av självironi som "den här användaren ägs av en katt".--LittleGun (diskussion) 21 februari 2020 kl. 14.51 (CET)

Vi har en artikel om Sans-culottes. /Ascilto (diskussion) 21 februari 2020 kl. 15.04 (CET)

Hur tänker de?

Blev lite knas när jag startade upp datorn idag. Den tog inte emot mitt lösenord och systemet (Windows 10) började fråga efter min mejladress så skulle de släppa in mig i datorn via mejl.

Alltså hur tänker de? Utan datorn kommer jag inte in i mejlen. Och utan mejl skulle jag alltså inte in bli insläppt i min egen dator. På något vis lyckades jag kringgå det hela, men det hela var inte så lite irriterande. Hade jag inte lyckats backa, så hade jag i princip tvingats vänta till tisdag då biblioteket är öppet för att komma in i min egen dator! En dator som står fastmonterat på mitt eget skrivbord i min egen lägenhet. Jag har en nyckel till min säkerhetsklassade ytterdörr som säkrar datorn. Varför behöver det då finnas ett lösenord över huvud taget bara för att starta datorn? 62 osv (diskussion) 22 februari 2020 kl. 10.01 (CET)

Ärftlighet av ögon färg

Det står i er Artikel att Sverige har 0% blå ögda människor men Finland och Estland har 89%

I vilken artikel? Jag tittade i ögonfärg hos människan men hittade inget sådant och heller ingen aktuell återställning i den. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 23 februari 2020 kl. 22.30 (CET)

89 % för Finland och Estland står i diagrammet under Ögonfärg hos människan#Blå ögon, där Sverige och de andra skandinaviska länderna saknas. Detta bör kommenteras i diagrammet. Roufu (diskussion) 24 februari 2020 kl. 00.00 (CET)

Försörjningsskräddare

Hittat i en husförhörslängd (Hedemora 1862) flera försörjningsskräddare samt dito -snickare och -skomakare. Någon som vet vad detta försörjnings- innebär? KlasHass (diskussion) 26 februari 2020 kl. 21.32 (CET)

Det torde sammanhänga med den rättighet till att bedriva hantverk och att sälja produkter av detta, under särskilda skattevillkor, för egen försörjning som infördes genom 1846 års fabriks- och hantverksförordning./Annika (diskussion) 27 februari 2020 kl. 11.10 (CET)

PDF-länk enskild sida

Mitt inlägg ovan länkar till sidan 10 i DKB:s pdf-fil; kan man skriva länken så att bara den sidan visas, utan att maskinen fortsätter och läser in resterande 840 sidor? Man kan ju alltid stoppa själv... -- KlasHass (diskussion) 19 februari 2020 kl. 13.46 (CET)

HTTP har ingen sådan mekanism vad jag vet. En webbadress syftar på en webbsida och en plats på den sidan (markerad med ett "ankare" i HTML). HTTP 1.1 införde i och för sig ett sätt att be om vissa delar av en sida (adresserade som oktett-nummer), men avsikten var att kunna fortsätta en avbruten nedladdning, inte det som här behövs, och mig veterligen finns inget sådant i en URL. Om man vet var i filen någonting finns kan man alltså be om just den biten, men på basen av URL:en vet man varken var i filen det intressanta stället finns eller hur lång bit efter ankaret man är intresserad av (jag vet inte om referenser inom en PDF-fil liknar HTML-ankaren). DKB kunde förstås erbjuda (och kanske erbjuder) PDF:er som innehåller bara vissa sidor eller kapitel. --LPfi (diskussion) 29 februari 2020 kl. 15.07 (CET)

Skede socken – i Eksjö eller Vetlanda?

Jag tillbringar en del tid i närheten av Fagerhultasjön (Skede socken, Småland), och såg häromdagen till att det också finns en (tyvärr på grund av väder ganska dålig) bild på sjön. Det slog mig då att artikelsidan säger Skede socken och Eksjö kommun. Att den ligger i Skede socken låter rimligt, även om det nog är på gränsen till Kråkshults socken. Att den ligger i Eksjö kommun låter också rimligt, även om det nog är på gränsen till Vetlanda kommun. Däremot framgår det av artikeln om Skede socken att den ligger i Vetlanda kommun, och jag kan inte på internet hitta att delar av Skede socken skulle ligga i Eksjö kommun. Är det någon som vet hur man kan gå tillväga för att reda ut gränsproblematiken? I vilken socken och kommun ligger sjön, och finns det något överlapp mellan socken- och kommungränser apropå Skede socken och Vetlanda och Eksjö kommuner? Tanzania (diskussion) 1 mars 2020 kl. 23.12 (CET)

Sjön ligger till hälften i Eksjö kommun, till hälften i Vetlanda kommun. Känns som att uppgifterna om kommun och socken har korsats. --北山 Kitayama (diskussion) 1 mars 2020 kl. 23.25 (CET)

(redigeringskonflikt) Normalt har ju inga socknar delats mellan kommuner eftersom de normalt utgjorde landskommuner och normalt som helhet följde med vi kommunsammanslagningarna under andra hälften av 1900-talet. Sockengränserna kan ju ha ändrats, men vad jag kan se går sockengränsen mellan Kråkhults och Skede socknar rakt igenom sjön. Jag ser att den moderna kommungränsen på Eniros kartor går på samma ställe. Jag har för mig att jag reagerat på det här tidigare men det här är ju en av de botskapade sjöartiklarna, och jag vill minnas att boten räknade fram en mittpunkt för sjön och utifrån dess koordinater bestämde i vilken socken en sjö skulle ligga. Det borde kunna gå att ändra beskrivningen, utifrån mitt ögonmått ligger ungefär hälften av sjön i vardera kommunen, möjligen något större yta i Eksjö kommun.FBQ (diskussion) 1 mars 2020 kl. 23.32 (CET)

Jag missade att uppgifterna om socken verkade ha korsats.FBQ (diskussion) 1 mars 2020 kl. 23.33 (CET)

Tack för svar! Det låter helt rimligt. Jag lägger till Vetlanda i faktaboxen. Tanzania (diskussion) 1 mars 2020 kl. 23.34 (CET)

Innebär det då att sjön också ligger i både Skede och Kråkshults socken? Tanzania (diskussion) 1 mars 2020 kl. 23.35 (CET)

Såg att Kitayama ändrade i enlighet med det. Tack igen för hjälp att reda ut! Innebär det att namnet på artikeln borde ändras? Tanzania (diskussion) 1 mars 2020 kl. 23.36 (CET)

Det finns flera Fagerhultasjön så en särskiljning behövs. Den kan då heta som den gör, det räcker ju för att förstå vilken det är. En särskiljning behöver inte vara heltäckande. --北山 Kitayama (diskussion) 1 mars 2020 kl. 23.38 (CET)

Oscar eller Oskar?

Jag har fått läaa mig att döda kungligheters namn skrivs med normaliserad stavning på svenska. Svenskspråkiga Wikipedia skriver Karl XIV Johan och Karl XV men har sedan Oscar I och Oscar II, Gustav IV Adolf men Gustaf V och Gustaf VI Adolf. Fins det några principer bakom dessa val? Roufu (diskussion) 1 mars 2020 kl. 16.26 (CET)

Det brukar sägas att det är kopplat till om kungarna är i livet eller inte, men är egentligen helt kopplat till praxis. I äldre tid var det vanliga att namnen stavade såsom samtida praxis och mode föreskrev. Under 1900-talet har det i stället blivit praxis att man skall respektera personens egen stavning och följa den. För historiska välkända personer har man dock tyckt att det inte varit lämpligt då de haft ett välkänt och allmänt brukat namn och då har man hållit fast vid den stavning som hunnit bli praxis efter deras död. För kungarna fram till Karl XV brukar det genomgående anses att praxis är att namnen moderniseras, men efter det är bruket mer vacklande. Även Oskar II brukar moderniseras, men med senare kungar brukar man inte göra det.FBQ (diskussion) 1 mars 2020 kl. 22.01 (CET)

Det har ju med återgivande av äldre namn över huvud taget. Medeltidsnamn, men även 1500-talsnamn, där har man normalt som praxis att modernisera namnen till modern stavning. För 1600- och 1700-talsnamn är praxis vacklande. I början av 1900-talet ansågs att allt borde moderniseras till en standardvariant, senare har man alltmer övergått till att acceptera samtidens stavning, men någon enhetlighet i hur man brukar göra finns inte riktigt. Former som Eriich eller Anderss brukar dock ses som för långt från modern svenska för att inte moderniseras.FBQ (diskussion) 1 mars 2020 kl. 22.12 (CET)

Man kan gärna välja en tidigare brytpunkt för normalisering av kunganman. Problemet blir i vilket fall Oscar I och Karl XV, där Wikipedia normaliserar sonens namn men inte faderns. Vad gör Nationalencyklopedin? Roufu (diskussion) 4 mars 2020 kl. 11.54 (CET)

Jag såg att alla fall NE mulitmedia plus från 2000 är inkonsekventa, de skriver just Oscar I och Karl XV. Antagligen har de valt Oscar II som pommf och då tyckt att det blivit väldigt underligt om Oskar I skrivs så. I mitt tycke lite udda val. Man verkar ju helt okej med att skriva Gustaf V men Gustav IV Adolf och Gustav III. FBQ (diskussion) 4 mars 2020 kl. 13.57 (CET)

Jag ser nu att man på nätet har samma upplägg i nuvarande version. I artiklarna Oscar I och II står (Oskar) som alternativ inom parentes. Däremot inte Carl som alternativ i artikeln Karl XV.FBQ (diskussion) 4 mars 2020 kl. 14.00 (CET)

En skillnad mellan "Oscar" och "Carl" och "Gustaf" är att båda Oscarerna stavade just så, och att det fortfarande är en levande stavning. Det kan man inte säga om t.ex. "Carolus" eller "Göstaff".

andejons (diskussion) 4 mars 2020 kl. 14.42 (CET)

Man skulle ju kunna hävda att Oscar är den normaliserade stavningen idag. Den var det inte när normaliseringen infördes för 100+ år sedan, men just i fallet Oscar fick aldrig Oskar samma genomslag. Grundregeln för kungahuset är att de som dött skulle normalisera, undantaget de som nuvarande kungen träffat, de normaliseras inte från "Gustaf till Gustav, Carl till Karl, Carolus till Karl" etc. Kungahuset följer inte detta enhetligt för just oscararna. Det finns diskuterat både på diskussionsidorna till Oscar I och Oscar II. POMMF är ganska tydlig, men den är såklart inte allenarådande, men i det här fallet tycker jag Oscar är solklar POMMF och det stöds av att Kungahuset inte klarar av att vara entydiga mot ur-normalisering och de-som-kungen-träffat-regeln och mediaspråk. Den här tycker jag reder ut det bra och är en tillräcklig auktoritet:[7] och [8].--LittleGun (diskussion) 4 mars 2020 kl. 15.13 (CET)

Brott och påföljd

Jag gör research inför en roman och behöver veta följderna av ett händelseförlopp. Realism är viktigare än dramatik. - En svensk åker till Italien där han lär känna en italienare som tidigare varit dömd för mord. Svensken betalar italienaren för att denne ska utföra ett mord i Sverige. Italienaren får en större summa i kontanter och flygbiljett till Arlanda, samt lovas mer pengar efter att mordet utförts. Italienaren är dock inte alls intresserad av att utföra mordet, och är nöjd med de pengar han redan fått. Så fort han kommer till Arlanda köper han flygbiljett till ett annat land. Men i säkerhetskontrollen upptäcks att han har en misstänkt stor summa kontanter och han frågas ut. Då berättar han hela sanningen. Under tiden har svensken kommit hem till Sverige. Svensken har aldrig förut begått något brott och har grava personlighetsstörningar. Jag vet att svensken gjort sig skyldig till stämpling till mord och att detta brott i teorin kan ge livtids fängelse. Mina frågor: 1. Vilket straff bör svensken realistiskt få? 2. Hur påverkar det att själva stämplingen ägde rum i Italien men det tänkta mordet skulle ske i Sverige? 3. Vilket/vilka brott är italienaren skyldig till och vilket straff bör han få? 4. Får italienaren behålla pengarna? Tacksam för svar, Kristian

Jag vet inte särskilt mycket om svensk lag och rättspraxis, men den finska rättstraditionen grundar sig ju på den svenska, och lagstiftningsarbetet är i många fall koordinerat. I finska strafflagen, 1 kapitlet står:

5 § (16.8.1996/626)

Brott som riktar sig mot finska medborgare

På brott som har begåtts utanför Finland och som riktar sig mot en finsk medborgare, ett finskt samfund, en finsk stiftelse eller någon annan finsk juridisk person eller en i Finland varaktigt bosatt utlänning tillämpas finsk lag, om på gärningen enligt finsk lag kan följa fängelse i över sex månader.

6 § (16.8.1996/626)

Brott som har begåtts av finsk medborgare

På brott som en finsk medborgare har begått utanför Finland tillämpas finsk lag. Har brottet förövats inom ett område som inte tillhör någon stat, är en förutsättning för straffbarheten att på brottet enligt finsk lag kan följa fängelse i över sex månader.

...

Så eftersom svensken är svensk och brottet (antar jag) är riktat mot svensk medborgare torde det alltså inte ha betydelse att brottet begicks utomlands. Förtjänst genom brott förfaller till staten, så om italienaren befinns ha begått brott (något direkt relaterat till mordplanerna? bedrägeri?), så får han inte behålla pengarna. --LPfi (diskussion) 18 mars 2020 kl. 05.59 (CET)

Så vitt jag vet så spelar medborgarskap mycket liten roll i svensk lagstiftning. 62 osv (diskussion) 18 mars 2020 kl. 07.14 (CET)

I den bortlämnade delen av 6 § jämställdes i Finland fast bosatt samt i vissa fall nordbor med medborgare (jag lämnade bort det eftersom det inte var relevant för frågan).

Drar man i Sverige igång förundersökning och rättegång om en italienare misstänkt för brott mot italienare i Italien, om den misstänkta påträffas i Sverige utan efterlysning från Italien? Hur gör man med en svensk påträffad i Sverige om personen misstänks för brott i Italien?

--LPfi (diskussion) 18 mars 2020 kl. 17.54 (CET)

Det beror nog mest på hur allvarligt brottet är. De terror- och krigsbrottsfällda vi haft i ett par fall här, hade med all säkerhet blivit rannsakade och fällda här även om de inte varit bosatta och/eller medborgare här. Ett krav i de här fallen är nog att de inte tidigare blivit dömda eller friade för de här brotten i ett land med en fungerande rättsapparat.

Det har diskuterats om man i Sverige ska kunna dömas för sexköp utomlands, även när sexköp inte är ett brott i det landet. Jag tror dock inte det har gått i kraft någon sådan lag. 62 osv (diskussion) 18 mars 2020 kl. 18.59 (CET)

Krigsbrotten behandlas i finsk lag i 7 § (16.8.1996/626) "Internationella brott", så de är en annan fråga. Också människohandel, tvångsgifte m.m. hanteras skilt. --LPfi (diskussion) 18 mars 2020 kl. 20.16 (CET)

Är det här ett ärende som skall avhandlas på Wikipedia?-Wvs (diskussion) 18 mars 2020 kl. 20.38 (CET)

Vi är på Wikipedia:Faktafrågor! 62 osv (diskussion) 18 mars 2020 kl. 21.08 (CET

Ja, för frågor rörande Wikipedia.-Wvs (diskussion) 18 mars 2020 kl. 21.46 (CET)

Nej, för frågor rörande vad som helst. Om du har frågor om Wikipedia finns WP:Wikipediafrågor.

andejons (diskussion) 18 mars 2020 kl. 21.53 (CET)

Jag är nog skeptisk till ifall frågan passar här då det egentligen inte är någon faktafråga utan snarare begäran om rådgivning. /ℇsquilo 18 mars 2020 kl. 22.32 (CET)

Rådgivning inför att skriva en roman! 62 osv (diskussion) 19 mars 2020 kl. 07.10 (CET) Hej igen. Nej, det är inte rådgivning jag behöver, dvs detta handlar inte om mig eller vad jag borde göra. Jag behöver fakta om vad som skulle hända i situationen. Tack för alla svar hittills. Någon som kan göra mig klokare vad gäller fråga 1 och 3? /Kristian

Tomatgroddar giftiga?

Ibland när en tomat fått ligga börjar kärnorna att gro. Är dessa groddar giftiga? Tomaten är ju släkt med potatisen och potatisgroddar är ju giftiga liksom hela plantan. /Ascilto (diskussion) 17 mars 2020 kl. 00.17 (CET)

Av den engelska artikeln att döma (med källor), så verkar de gröna växtdelarna att vara åtminstone svagt giftiga. Generellt sett skall tomater emellertid vara mycket mindre giftiga än potatis. / Ternarius_D 17 mars 2020 kl. 01.17 (CET)

Börjar dom gro inuti tomaten? Jag har en som sorgligt nog legat i kylskåpet flera veckor. Borde jag kasta den? -- KlasHass (diskussion) 29 mars 2020 kl. 01.09 (CET)

Du skall ALDRIG förvara tomater i kylskåp! Smaken försvinner och kommer inte tillbaks när du tar ut dem i värmen igen. Om du köper kvisttomater så fortsätter de mogna om de får ligga framme. Så bleka vintertomater blir mycket godare efter några dagar. /Ascilto (diskussion) 29 mars 2020 kl. 12.54 (CEST)

Du lär inte dö om du äter den, men med tanke på att de gröna växtdelarna (till vilka groddarna nog bör räknas) enligt den engelska artikeln och dess källor åtminstone är svagt giftiga, så skulle i alla fall jag inte äta den. Men varför inte försöka plantera den? Det vore väl ett intressant experiment? / Ternarius_D 29 mars 2020 kl. 01.34 (CET)

Sjukhusrotel

I en del konstnärsartiklar nämns Stockholms Social- och Sjukhusrotel som ägare av konstverk. Har på nätet hittat Sjukhusrotel två gånger, i protokoll från Sthlms stad och Riksdagen, 1963 respektive 1964, men inte flera. Intressant om andra vet mera. -- KlasHass (diskussion) 29 mars 2020 kl. 00.57 (CET)

Grundordet är rotel, ett begrepp som enligt artikeln används dels av Polisen, dels av Stockholms kommun. I det senare fallet länkar artikeln till Politik i Stockholms kommun#Rotlar. Detta avsnitt kan gäna vara föråldrat. Hur intressant det är med en historisk översikt över vilka namn Stockholms rotlar haft, kan diskuteras. Men man kan gärna länka Sjuikhusroteln och liknande ord till grundordet rotel. Roufu (diskussion) 29 mars 2020 kl. 15.18 (CEST)

Begreppet används även i Malmö; exempel är finanskommunalrådet kommunalråd för finansroteln./Annika (diskussion) 29 mars 2020 kl. 15.32 (CEST)

skyddsmask

Personal som vårdar personer med sars-cov2 använder bland annat skyddsmask för att undvika att andas in viruset. Jag tycker att vi skulle ha en artikel om sådana skyddsmasker. På engelska kallas de respirator (sic). Den artikeln har ingen svensk länk. Vi har en svensk artikel om skyddsmask. Den länkar till gas mask. Jag tycker mig förstå att gränsdragningen mellan respirator och gas mask är ganska flytande. Munskydd, skyddsmask och gasmask är ju alla någon sorts filter för inandningsluften. Jag skulle vilja översätta den engelska artikeln om respirator och lägga den så att folk som letar efter munskydd och skyddsmask hittar den. Hur bör jag göra? --Ettrig (diskussion) 1 april 2020 kl. 07.31 (CEST)

Andningsskydd = Respirator , Q271779. Munskydd (surgeon mask) är inte till för att skydda bäraren, utan för att hindra bäraren att sprida smittämnen. Skyddsmask är benämningen på gasmask inom militär och polis för att skilja dem från de gasmasker som används av t.ex. lackerare, även om det börjar sprida sig till andra grupper så sakteliga. BP OMowe (diskussion) 5 april 2020 kl. 03.44 (CEST)

Förgård (vestibulum)

Jag har tittat runt i diverse källor under redigeringen av kvinnliga könsorganet, och funnit två olika definitioner: den ena är att förgården utgörs av ytan innanför de inre blygdläpparna, den andra att det är den lilla biten mellan slidmynningen och mödomsvecket. Går det att fastställa att endra är korrekt, eller måste bägge tas med i artikeln? BP OMowe (diskussion) 5 april 2020 kl. 03.50 (CEST)

Vestibulum (vestibulum vaginae) omfattar hela området innanför de inre blygdläpparna, alltså med mynningarna för både slida och urinrör, liksom för vestibulära körtlar. För säkerhets skull kollade jag i bokhyllan och fick det bekräftat av Keith L. Moore, Clinically Oriented Anatomy och Heinz Feneis, Anatomisk bildordbok. /JohanahoJ (diskussion) 5 april 2020 kl. 21.52 (CEST)

Tackar, artikeln Förgård är nu skapad, möjligen kan källhänvisningarna behöva förbättras. BP OMowe (diskussion) 6 april 2020 kl. 15.26 (CEST)

Jag flyttade artikeln till Förgård (anatomi), då förgård kan ha fler betydelser. /JohanahoJ (diskussion) 6 april 2020 kl. 16.46 (CEST)

Provår

Begreppet ingår i otaliga lärarbiografier men lyser rött, när man länkar tilldet. Det var ett år med praktisk lärarutbilning vid utvalda läroverk runt om i landet. Det finns en artikel i NR, som jag inte har tillgång till. Är det någon som vill skriva en kort artikel om företeelsen, som yngre läsare inte kan förväntas att känna till. Roufu (diskussion) 10 april 2020 kl. 00.12 (CEST)

Var avsikten med provåret det samma som med systemet med auskultering som vi har i Finland, med normalskolor (och numera också andra skolor/lärare med rätt att ordna auskultering). Lärarstuderandena får också hålla egna lektioner i något skede, jag är inte säker om det numera innefattas i begreppet. Artiklarna skulle behöva utökas. --LPfi (diskussion) 10 april 2020 kl. 09.28 (CEST)

Jag är inte påläst itan skriver här som jag tror att det var: Under första delen av 1900-talet hade man i Sverige i det som senare blev grundskola och gymnasium (1) småskollärarinnor (2) folkskollärere (manliga och kvinnliga) (3) kvnnliga ämneslärare (4) (läroverks)adjunkter (5) lektorer. Dessutom lärare i övningsämnen som sång, gymnastik, slöjd tecknig etc. Liksom övningslärarna fick de tre första kategorierna ovan fick sin utbildning på seminarier av olika slag och hade någon form för paraktisk lärarutbildningn i sin examen. Adjunkter hade filosofisk ämbetsexamen och examenstiteln filosofie magister. Det var en akademisk examen som gavs av universiteten i Uppsala och Lund samt av högskolorna i Stockholm och Göteborg, som senare också blev universitet. Här ingick ett krav på en teoretisk kurs i pedagogik men ingen praktisk lärarutbildning. I den mån den gavs, var det genom provåret, som krävdes för fast anställning. Lektorer hade samma utbildning i botten men dessutom en högre akademisk utbildning (fil. lic., fil.dr.).

Jag tog studenten 1957 och blev fil.mag. 19961 men fortsatte sedan med forskarutbildning, och lärarbanan blev aldrig aktuell. Vid denna tid startades lärarhögskolor, som sög i sig utbildningarna (1) och (2) också provåret för (4) och (5). Lärarinneseminarierna för (3)) hade avvecklats tidigare. Detta är som jag minns, och inte verifierat för användning i Wikipedia. Men Nationalencyklopedin bör ha säkra uppgifter. Roufu (diskussion) 10 april 2020 kl. 17.46 (CEST)

Så här står det i Nordisk familjebok (1952-1955 års upplaga): "Provår, den praktiska lärarutbildningen för behörighet till ord. lärarbefattning vid allm. lärov. el. seminarium. Denna yrkesutbildning, som i regel omfattar 2 terminer men också kan fullgöras på 1 termin, gäller det el. de ämnen läraraspirantens tjänst avses omfatta. Utbildningen fullgöres vid visst lärov. el. seminarium (provårsläroverk), dit Skolöverstyrelsen hänvisar provkandidaterna. Särskild lärare (handledare) ger provkandidaterna inblick i undervisningsmetodiken, utövar kritik efter deras lektioner och bedömer deras förmåga som lärare. Provkandidaten har dessutom att följa vissa föreläsningsserier, särsk. i pedagogikens teori och praktik. Numera åtnjuta provkandidaterna arvode och ha möjligheter till partiell tjänstgöring. Provår benämnes från 1951 praktisk lärarkurs. 1946 års skolkommission har föreslagit, att provår ersättes med utbildning vid speciella lärarhögsk. och med särskild aspiranttjänstgöring. - K. m:t kan dispensera från provår, när skäl härtill föreligga, ss. lång och väl vitsordad lärartjänst vid lärov. el. i akademisk tjänst el. förut avlagd folkskollärarexamen.- Antalet provårslärov. ha successivt ökat, så att lärarkandidater läsåret 1952/53 hänvisades till 11 lärov. och 4 folkskoleseminarier (i Göteborg, Lund, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala). " -Wvs (diskussion) 10 april 2020 kl. 18.39 (CEST)

Medicin: skillnad på foramen och apertur

Hej, jag bläddrar i boken Medicinsk terminologi och har hittat termerna "foramen" och "apertur". Båda är latin och betyder "öppning". Så min fråga är: finns det någon skillnad och vad är den i så fall? När man använder man det ena och när använder man det andra ordet? Moberg (diskussion) 13 april 2020 kl. 17.12 (CEST)

Enligt Churchill’s Medical Dictionary används foramen när det handlar om en öppning eller ett hål i eller genom en viss struktur eller vävnad, särskilt när det rör benvävnad. /JohanahoJ (diskussion) 13 april 2020 kl. 18.25 (CEST)

Ett exempel på foramen är det hål i nackbenet där bl.a. förlängda märgen (medulla oblongata) passerar, foramen occipitale magnum (stora nackhålet). Exempel på aperturer är bröstkorgens övre och nedre öppningar, apertura thoracis superior resp. inferior. /JohanahoJ (diskussion) 14 april 2020 kl. 09.02 (CEST)

Lungcancer symptom

Hur vet man om man har lungcanser?

Det är inte en fråga som Wikipedia kan svara på. Vi ger inte medicinska råd. Vänd dig till 1177 Vårdguiden. /Ascilto (diskussion) 18 april 2020 kl. 17.03 (CEST)

Bilbränder

Svenska Wikipedia har ännu ingen artikel om företeelsen bilbrand. Dock finns på engelska en:vehicle fire och motsvarande på några andra språk. Dessa artiklar spekulerar lite i hur branden går till, men den engelska artikeln har också lite historik över denna gren av pyromanin. Om man nu skulle skapa en svensk artikel och inte bara översätta den engelska, vilka källor finns då att hänvisa till för svenska (och finländska) förhållanden? Har det förts någon statistik eller gjorts någon utredning av bilbränderna? --LA2 (diskussion) 11 maj 2020 kl. 20.33 (CEST)

MSB:s statistik över bilbränder. Thoasp (diskussion) 11 maj 2020 kl. 20.43 (CEST)

Death Becomes Her

Såg att en film med denna titel skulle visas på TV. Tyckte mig genast känna igen namnet som en klassisk engelsk kriminalroman, men har inte lyckats spåra någon. Låter som ett ännu mera klassiskt citat... Kul ifall någon får några vibbar. KlasHass (diskussion) 15 maj 2020 kl. 19.46 (CEST)

Det är titeln på en amerikansk film från 1992 med Meryl Streep, Goldie Hawn och Bruce Willis, Döden klär henne på svenska. Den engelska artikeln, Death Becomes Her, är litet utförligare. Jag har inte kunnat se att den skulle vara baserad på någon roman, utan verkar ha ett originalmanus. / Ternarius_Disk 15 maj 2020 kl. 20.00 (CEST)

Jo,jag läste det också. Måste vara helt ute och cykla men titeln gav mig absolut andra associationer. KlasHass (diskussion) 15 maj 2020 kl. 20.13 (CEST)

En snabb googling visar att det verkar finnas en bok, eller snarare en del i en serie, med det namnet. Den är skriven av en Michael Anderle och utgiven 2015. Jag vet nästan ingenting om den, men den verkar vara något slags SF-berättelse om vampyrer (?!), så jag tror den kommer mycket långt från någon klassisk brittisk kriminalroman. / Ternarius_Disk 15 maj 2020 kl. 21.03 (CEST)

Robert Oppenheimer säger Now I am become Death, the destroyer of worlds om atombomberna över Hiroshima och Nagasaki. Det kommer från Bhagavadgita. Nirmos (diskussion) 16 maj 2020 kl. 04.18 (CEST)

Vattendrag – Info från VISS

Läste igår på Senaste nytt

Nyheter för VISS-användare 2020-04-27 Läs om ändringar efter senaste uppdateringen den 20 april:

• Vissa vattenförekomster har fått sina ID korrigerade och bytt distrikt.
• SE663675-667761 har tagits bort helt och hållet.

Behöver därmed något ändras för att det inte ska stå fel i wikiartiklar?

Räcker det isf. att ändra i wikidata och existerar det något skript / Bot som kan utföra detta?

--Tvikobb (diskussion) 3 juni 2020 kl. 11.55 (CEST)

Rådjur och rävar

Jag är ju uppvuxen ute i skogen, men jag kan inte skilja på rådjurets och rävens läte. Lätena är populära som stämningsskapare i filmer, då med lite eko. Jag har lyssnat på olika inspelningar på nätet, men det hjälper mig inte. Så min fråga är, hur lär man sig skilja på dem?

• Rådjurets läte från Youtube: [9]
• Rävens läte från Commons:

Fox barks, UK, January 1977

/Ascilto (diskussion) 29 maj 2020 kl. 00.11 (CEST)

Rådjurets läte har lite mer baston och är mer som ett skall än ett skrik. Rävens gällare och mer utdraget. Med det sagt är det inte alltid lätt att skilja dem åt om de inte håller på ett tag. Det var kanske ingen bra förklaring, men det var ett försök. //Romulus74 (diskussion) 10 juni 2020 kl. 03.28 (CEST)

Tack, det är ungefär så jag uppfattar det. Då är det rävens läte som är lite mer spöklikt och det är förmodligen det som mest används i filmer. /Ascilto (diskussion) 10 juni 2020 kl. 04.34 (CEST)

Miljarders miljarder

Hur mycket (ungefär) är miljarders miljarder? -- KlasHass (diskussion) 9 juni 2020 kl. 19.40 (CEST)

[Svarar själv:] Jättemycket! – Förlåt, det var en dum fråga. KlasHass (diskussion) 9 juni 2020 kl. 19.46 (CEST)

Om du hade en miljon kronor och gjorde av med 1000 kr i sekunden skulle det ta 16 minuter och 40 sekunder att göra av med den miljonen. Om du hade haft en miljard skulle den ta 11,5 dagar att göra av med och skulle du haft en miljard miljarder hade det tagit 3,2 miljoner år. Jag hoppas det sätter det i perspektiv. -- [ jiˈesˌdeːo ] 9 juni 2020 kl. 21.26 (CEST)

En miljard miljarder kronor är ungefär tvåtusen gånger så mycket som värdet av alla varor och tjänster som produceras i hela världen på ett år (se Lista över länder efter BNP). Nu uppfattas väl "miljarders miljarder" mest som ett talesätt för en omöjlig summa pengar, till exempel om någon säger "jag säljer inte ens för miljarders miljarder".--BIL (diskussion) 9 juni 2020 kl. 22.36 (CEST)

Ett lastbilslass (ISO-container, 66 m³) med tusenlappar verkar innehålla cirka (980000 st per m³) = 64 miljarder kronor. För en miljard miljarder, behövs 15 miljoner lastbilar (en bilkö på ungefär 7 gånger jordens omkrets med lastbilar), eller 1200 av världens största containerfartyg lastat med tusenkronorssedlar. Så det är mycket pengar.--BIL (diskussion) 9 juni 2020 kl. 22.54 (CEST)

Båtstad, Dalby socken

Efter 1810 försvinner byn Båtstad ur Dalby sockens (Värmland) husförhörslängd. Båtstad finns inte heller med i Institutet för språk och folkminnens ortnamnsregister för Dalby. Till vilken socken flyttades Båststad efter 1810? /Ascilto (diskussion) 11 juni 2020 kl. 15.21 (CEST)

Du hittar den i Norra Finnskoga socken och dess SOFIpost.Yger (diskussion) 11 juni 2020 kl. 15.27 (CEST)

Ja där hittade jag Båtstad, men Norra Finnskoga socken bildades inte förrän 1830, medan Båtstad försvinner från Dalby redan efter 1810. /Ascilto (diskussion) 11 juni 2020 kl. 15.31 (CEST)

Det verkar vara någon sorts lucka i husförhörslängderna. 1815 dyker Båtstad upp igen. Höljes finns inte heller i alla husförhörslängder. /Ascilto (diskussion) 11 juni 2020 kl. 16.12 (CEST)

Mad Dog

Hej mitt namn är Sylvia Schmitz och jag undrar om det finns någon information om Stockholms första nattklubb? Den borde ha hetat MAD DOG och ägdes av min pappa Bernhard Schmitz Det skulle vara så himla kul att veta något om detta eller se något foto om det finns att få tag i. Med vänlig hälsning

Sylvia Schmitz 87.2.175.146 22 april 2020 kl. 09.34 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av qzxw.)

Gustav Vasa/Gustav I

Gustav Vasa är en sentida namnkonstruktion, har jag fått lära mig på Wikipedia. Det påstås att Gustav I är det egentliga, till och med "korrekta" namnet. Men när hittades det på? Jag antar att enkel-v:et i Gustav hittades på runt förra sekelskiftet. Men I:an, kom den i samband med att Gustav II Adolf föddes eller då han tillträdde? eller kom det tidigare, oberoende av Gustav II Adolfs tillkomst?--LittleGun (diskussion) 2 juli 2020 kl. 13.57 (CEST)

Regentnummer användes inte under Gustav Vasas livstid. Av hans namnteckning att döma verkar han själv ha kallat sig Göstaff. Thuresson (diskussion) 4 juli 2020 kl. 22.46 (CEST)

Jo, regentnummer användes under Gustav Vasas livstid. Johannes Magnus numrering gjordes då vilket ledde till att Vasasönerna Erik och Karl fick siffrorna XIV respektive VIII. Däremot vekrar inte kungen som har kallats Gustav I ha numrerats under sin levnad. Men, när skedde det?--LittleGun (diskussion) 7 juli 2020 kl. 15.39 (CEST)

Här på Wikipedia är min gissning. Det finns nämligen ingen källa till namnformen i artikeln. /Ascilto (diskussion) 7 juli 2020 kl. 15.42 (CEST)

Kungahuset skriver Gustav I Eriksson (Vasa), så det är inget som uppkommit här på Wikipedia. Thoasp (diskussion) 7 juli 2020 kl. 18.09 (CEST)

Och du vet när de började med det? Gjorde de det innan 2002? /Ascilto (diskussion) 7 juli 2020 kl. 18.15 (CEST)

När Kungahuset började använda namnet vet jag inte, men Nordisk Familjebok skrev Gustaf I i utgåvan från 1883. Thoasp (diskussion) 7 juli 2020 kl. 18.31 (CEST)

Gustaf Wasa finns dokumenterat på 1600-talet (Står väl Gustaf Erichsson Wase om jag minns rätt) Sedan var Gustaf I det vanligaste i historieböcker under 1800-talet. Båda förekommer dock, det vanligaste då var att man kallade honom Gustaf Eriksson Wasa före 1523 och därefter Gustaf I. Utgåvan av Nordisk familjebok från 1883 nämner ju för övrigt Gustaf Vasa (G. Vasa) som alternativt namn. Sedan vill jag väl bara kommentera - Johannes Magnus använder inte dessa nummer på regenterna. Hans kungalängd ligger till grund för den numrering som senare införs, men han har själv inga nummer på regenterna.FBQ (diskussion) 7 juli 2020 kl. 20.21 (CEST)

Regentnummer hade dock förekommit lite sporadiskt även tidigare: Karl Knutsson (Bonde) kallades t.ex. Karl II på gravhällen till hans första hustru, Katarina Karlsdotter (Gumsehuvud).

andejons (diskussion) 7 juli 2020 kl. 22.24 (CEST)

Jaha, okej. Tack. När sattes de dit då?--LittleGun (diskussion) 7 juli 2020 kl. 22.21 (CEST)

Erik XIV är den som tar upp dem, jag är osäker exakt när det var, men undrar om det inte var när han kröntes. Angående det Tostarpadius skriver på diskussionssidan, stämmer ju alla fall inte, tittade i Olof Lagerbrings historia, tredje delen är från 1778. där kallas han visserligen Gustaf I, men även Gustaf Eriksson (Wase) då han omtalas före 1523. Vet inte vilka äldre böcker jag har med namnet men tittade i google bokks, där ser jag ser att Eric Julius Biörner 1737 kallar honom Gustaf Wasa, [10] Olof von Dalin kallar honom Gustaf Erikson (Wasa) 1765 [11], och en tidingsartikel från 1772 [12]. Googlebooks är ju annars dåliga på Frakturstil och har dåligt med 1600-tal. Det finns väl annars andra som har behandlat ämnet utförligt hur ofta och när de olika varianterna förekommit. Gustaf Vasa kallar sig ju själv aldrig Vasa, även om han säger sitt vapen föreställa en Vase. Jag har för mig att det är på 1620-talet det förekommer som släktnamn första gången. Men då får ju staden Vasa sitt namn efter släkten tidigare, så det är möjligt att det varit i bruk innan. FBQ (diskussion) 7 juli 2020 kl. 23.35 (CEST)

I Johan Göranssons "Svea rikes konungars historia ok ättartal" från 1749 kallas kungen för "Gustaf den förste". Olof von Dalin i "Svea Rikes historia", tredje delen, 1760, använder Gustaf eller Gustaf Eriksson före trontillträdet och därefter kung Gustaf. Thuresson (diskussion) 10 juli 2020 kl. 23.47 (CEST)

Växande aprikosrosa mögel i soppåsen

I min soppåse, där jag inte slängt något jag inte brukade slänga, mest teblad, äggskal, kanske lite bröd och olika typer av växtdelar, sånt som egentligen borde komposteras, började ett nästan lysande aprikosrosa ogenomskinligt slime växa. För varje dag som jag hade kvar soppåsen hade slimet vuxit ganska mycket och täckt in det mesta som jag slängt dagen innan. Kan det ha varit en slemsvamp? Var kan den ha kommit ifrån isåfall? Det var inte likt mögel. Jag har tidigare haft köksavfallskompost, men aldrig sett något liknande. /Ascilto (diskussion) 7 juli 2020 kl. 15.02 (CEST)

Märkligt mögel från hushållssoporna. (Det svarta är teblad.)

Den snabbväxande organismen kom tillbaka i nästa omgång hushållssopor. Jag tog ett prov och det visade sig vara mögel av en sort som jag aldrig tidigare sett. Lukten är inte lika stark som hos vanligt hushållsmögel. Jag kan inte heller hitta något liknande i Commons:Category:Mold. Uppenbarligen är det någon spor som finns i mitt kök. Frågan är ändå: Vad kan det vara för typ av mögel och hur kan jag ha fått in det i köket? /Ascilto (diskussion) 20 juli 2020 kl. 15.01 (CEST)

Enligt den här tyska sidan om vanliga mögelsorter, bl.a. i hemmet, är chrysonilia sitophila och neurospora (se bild i enwp-artikeln) vanliga, rödaktiga varianter av brödmögel eller "bagarmögel", som även kan vara slemaktiga. De trivs vid riklig förekomst av cellulosa, så en matavfallspåse i papper är en extra trivsam miljö. Kan det vara något sådant? /JohanahoJ (diskussion) 20 juli 2020 kl. 16.41 (CEST)

Tack, det är ju väldigt likt neurospora. Och att det lever på cellulosa stämmer ju med växtdelar och teblad. Hushållspapper har jag också slängt, samt bröd. Det märkliga är att det växer så oerhört mycket snabbare än vanligt hushållsmögel, det flerdubblas på ett dygn, och att jag aldrig i mitt drygt 60-åriga liv sett något liknande. /Ascilto (diskussion) 20 juli 2020 kl. 17.37 (CEST)

Det är inte så länge sedan jag började lägga märke till liknande mögel här, ett tag efter att särskild insamling av matavfall hade startat. Den här rapporten från Avfall Sverige styrker misstanken om att det handlar om neurospora. /JohanahoJ (diskussion) 20 juli 2020 kl. 18.58 (CEST)

Väldigt intressant läsning! /Ascilto (diskussion) 20 juli 2020 kl. 19.12 (CEST)

Heter det blodssport eller blodsport (om ordet ens finns på svenska)

Stavningen har just ändrats från blodssport till blodsport i ingressen på artikeln Tuppfäktning. Min språkkänsla, som mycket väl kan vara fel, säger mig att det ska vara blodssport, alltså med foge-s. Det heter ju bedömningssport, motionssport, seglingssport och ungdomssport, inte bedömningsport, motionsport, seglingsport och ungdomsport. En hjärtklaff kanske skulle kunna vara en blods-port, men när det som här handlar om blod(s)utgjutelse trodde jag mer på blods-sport.

Kan båda stavningarna vara giltiga och finns det i så fall någon skillnad i betydelsen av ordet stavat på det ena eller andra sättet.

Endast SAOB har med blodutgjutelse, medan SAOL och SO hänvisar till blodsutgjutelse. I SAOL 13 fanns både blodsspillan och blodspillan med som alternativ, men i SAOL 14 endast blodspillan. Så min språkkänsla kanske är omodern.

Tacksam för svar på frågan om ordet finns och hur det i så fall stavas, inte om ordet bör eller inte bör finnas med i någon speciell artikel. --Larske (diskussion) 25 juli 2020 kl. 19.25 (CEST)

Vår artikel om ämnet, Djurhetsning, omdirigeras från just blodsport. En googling verkar att visa en klar övervikt åt "blodsport" på svenska media, även om det är litet svårt att se från mobilen. Som artikeln påpekar, kan det tolkas som en anglicism. / ^Ternarius_Disk 25 juli 2020 kl. 20.20 (CEST)

När man fogar samman två enkla led finns det ingen entydig regel för hur man skall göra. För att ge exempel så heter det även hästsport, bollsport och bilsport. Det är snarare förledet som är styrande (se foge-s), och "blod" verkar inte ha någon helt dominerande variant. Google ger övervikt 102-77 [13][14] för stavningen med ett "s".

andejons (diskussion) 25 juli 2020 kl. 23.14 (CEST)

Eftersom blodsport/blodssport ännu inte är ett etablerat svenskt ord så finns det nog ingen regel att följa, Det heter blodspillan men blodsutgjutelse. Jag hittar inget bestämt system i sammansättningar på blod. Kanske utan s om nästa bokstav är en konsonant? Särskilt om nästa bokstav är ett s? /Ascilto (diskussion) 25 juli 2020 kl. 23.39 (CEST)

Ordet "blod" brukar väl inte sammanfogas med binde-s när ordet det sammanfogas med börjar på s? Jag tänker att det heter blodskam, blodsocker, blodstörtning etc. Däremot om ordet det sammanfogas med börjar på en annan konsonant som blodsbröder, blodshämnd, blodspakt etc. /ℇsquilo 31 juli 2020 kl. 20.39 (CEST)

Ordet blod[s]sport finns inte. Det finns inte i någon av de ordböcker/uppslagsverk jag har tillgång till (de som finns på https://svenska.se och ett par till). Google ger några hundra träffar på svenska om man söker på de exakta stavningarna, där de flesta handlar om dåliga eller automatiska översättningar. (Jag hittade förresten också något blodsport i betydelsen blods-port, i något fantasysammanhang tror jag.) Jag tror inte det finns något svenskt ord som har samma betydelse som det engelska blood sport. /NH 26 juli 2020 kl. 14.34 (CEST)

En mig närstående person, numera avliden, tillhörde den första generationen som skrev läroböcker i svenska och norska för invandrare. Hon rååådgjorde gärna med grammatiskt kunniga språkforskare om frågor som denna om inskotts-s. Konsensus var att det inte finns några regler på norska - och följaktligen heller inte på svenska. Ett svenskt exempel är fotbollsspelare – volleybollspelare. Detta hindrar inte att bägge språken har mönster, som ofta följs vid nya sammansättningar. Ett sådant mönster är at längden på förledet avgör som i vinglas– rödvinsglas. Följer man deta mönster, bör det heta blodsport i analogi med blodprov och blodsocker. Detta stämmer också med ord som bollsport, hoppsort och kampsport.

Svenska och norska språken följer ofta samma mönster för sammansättningar. Ett fann där de skiljer sig är svenska havsörn, norska havørn. Detta bryter mot mönstret ovan på svenska men inte på norska.

Till sist: Man kan inte avgöra från ordböcker om ett sammansatt ord finns eller inte. Svenska språket har en obegränsad förmåga att skapa nya sammansättningar vid behov, och dessa är som oftast omedelbart begripliga. Tidigare i veckan hade jag en ställningsbyggare utanför fönstret på åttonde våningen. Jag tror inte att det var en synvilla, även om ordet inte finns i ordboken jag vanligen använder. Det pågår nämligen ett arbete med att renovera fasaden. Mer om flerstaviga ord finner man i Falstaff, fakirs En hvar sin egen professor, sida 8. Roufu (diskussion) 1 augusti 2020 kl. 08.33 (CEST)

Lex Pernilla

Vilken lag är det egentligen som har namnet Lex Pernilla? Det vill säga, vilket är det officiella namnet för lagen? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 31 juli 2020 kl. 14.49 (CEST)

Något OT kanske, men jag undrar om inte den lagen upphävdes 2014 och ersattes med något på EU-nivå. - Tournesol (diskussion) 31 juli 2020 kl. 14.53 (CEST)

Ja, OT för den här frågan. (Jag tror dessutom att vi har haft ännu fler lagar däremellan, till exempel livsmedelslagen.) ♥Ainali ^diskussion_bidrag 31 juli 2020 kl. 18.19 (CEST)

Det borde vara 13§ i gamla livsmedelslagen (1971:511), att förpackade livsmedel ska vara tydligt märkta med vissa uppgifter. Den paragrafen ändrades 1992 med anledning av EES-avtalet och lagen upphörde 2006 när nya livsmedelslagen infördes. https://tidningar.kb.se/?q=%22lex%20pernilla%22 Ger några träffar från 1970-talet som skulle vara intressanta att läsa. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 31 juli 2020 kl. 18.45 (CEST)

Den lagen hittade jag med. Men jag blev tveksam då både Wikipediaartikeln och alla källor jag hittade på nätet pratar om en lag 1970, medan Livsmedelslag (1971:511) trädde i kraft 1 januari 1972. Har de fel på två år allihop? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 31 juli 2020 kl. 20.47 (CEST)

”	Hennes intensiva kamp för bättre datummärkning på känsliga livsmedel har efter sju sorger och åtta bedrövelser också givit resultat i den nya livsmedelslagen. Sedan hon personligen ingripit i handläggningen, på regeringsplanet(!), stadgas det nu att både förpackningsdag och sista förbrukningsdag ska anges för förpackad färdiglagad mat. Lex Pernilla kallas följaktligen den delen av lagen.	„
– Dagens Nyheter 10 november 1974.

Inte omöjligt att en del av källorna på nätet har använt Wikipedia som källa, flera av dem är i alla fall nyare än Wikipediaartiklarna Pernilla Tunberger och Lex Pernilla. 16 och 22 augusti 1970 finns på sidan 2 i Dagens nyheter ett par artiklar om att en "lex Pernilla" behövs. Att ta fram lagar tar tid. Jag antar att den journalistik hon fick stora journalistpriset för 1970 påverkade livsmedelslagen som då höll på att förberedas. Färdigt förslag till lag fanns i Prop. 1971:61 i februari 1971 och lagen började gälla januari 1972. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 31 juli 2020 kl. 23.32 (CEST)

Det citat antyder att det inte är hela livsmedelslagen som kallas Lex Pernilla utan bara delen om datummärkningen. Är det kanske så att Lex Pernilla inte har något alls att göra med de andra delarna i lagen (ex. personalhygien, livsmedelslokal och tillsyn) utan bara om §13 och delar av §16? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 31 juli 2020 kl. 23.42 (CEST)

Så uppfattar jag det. Samma sak står i dödsrunan i Svenska dagbladet:

”	Hon verkade för bättre datummärkning på känsliga livsmedel och det kom en ny livsmedelslag som bl. a. stadgade att både förpackningsdag och sista förbrukningsdag skulle anges för förpackad färdiglagad mat. "Lex Pernilla" kallas den delen av lagen.	„
– Svenska dagbladet, 11 mars 1986

Så tror jag det är med flera av de lagar som kalls "lex någonting", att de bara avser vissa paragrafer i en lag. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 2 augusti 2020 kl. 12.14 (CEST)

Ja. Man talar om att det behöver lagstiftas om något och då får den lagstiftningen lätt benämningen Lex X, oberoende om det rör sig om en ny lag, en ny paragraf eller ändringar i flera lagar. Ofta behandlas de som ett paket, på liknade sätt som då en ny lag stiftas. I själva verket stiftar man i Finland lagar om att ändra andra lagar, kanske också i Sverige, och då kan man tänka sig att det egentligen är denna lag som är Lex X, också om paragraferna ändrar i en annan lag. --LPfi (diskussion) 2 augusti 2020 kl. 13.52 (CEST)

Historiska Skara?

Jag gör ett försök med några mycket specifika frågor om Skara, då jag vet att många här är otroligt kunniga gällande hembygdsforskning, nutidshistoria och kulturhistoria. Frågorna härstammar egentligen från Skara Gille, kommunens otroligt aktiva hembygdsförening som jobbar med ett större projekt. Tacksam för varje liten återkoppling! ” Vilka verksamheter fanns i stenhusen på Hötorgets västra sida före stadssaneringen. Hötorgsgatan 2: Nya mjölkaffären ( Strömbergs ), Åke Urmakare, kanske Nystanet ? . Någon mera?? Hötorgsgatan 4: Centrum Musik, HC-möbler. Någon mera ??

Det visar sig att det finns stora brister i kunskapen om Björndammen. Bakgrund, byggnadsår, historia. Vet någon något? Eller känner till någon som bör veta??

En av våra medlemmar samlar på information om tegelbruk i Skara. Vad vet vi om tegelbruket och ”lerhålan” som låg där Skaraborgsgatan idag ligger. Vart tog det vägen? Fanns det flera tegelbruk i Skara? Mvh Idunius 9 augusti 2020 kl. 13.01 (CEST)

Testa även frågorna på facebook i gruppen ”Arkeologi i Sverige”. Där kan det finnas kunskap. Adville (diskussion) 9 augusti 2020 kl. 14.17 (CEST)

Tack! Jag vill prova alla sätt. Idunius 9 augusti 2020 kl. 14.45 (CEST)

Finns det ingen facebookgrupp för "Skara förr" eller liknande, det brukar ju finnas för de flesta orter? Borde finnas några som minns Skara före stadssaneringen. Jag har tyvärr ganska lite att komma med vad gäller Skara, men det borde ju finnas mängder med hembygdslitteratur om staden. Fast jag antar väl att Skara Gille har koll på och gått igenom det som finns.FBQ (diskussion) 9 augusti 2020 kl. 15.26 (CEST)

Tack för svar! Detta är tydligen oerhört svårt att hitta källor på. Hoppet är att någon sitter inne med bilder eller personlig kunskap av något slag. Mvh. Idunius 9 augusti 2020 kl. 16.26 (CEST)

krung thep

Hej! Thailands huvudstad heter ju Krung Thep. Men varifrån hat ordet Bangkok kommit ifrån och vilka/vem har varit inblandad/e i det. Jag har hört att forskare torskar på att hitta ordet Bangkok och som därför säger: Det är ingen mening att leta efter Bangkok för det finns inte. 62.20.129.165 4 augusti 2020 kl. 21.37 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Har du redan läst detta? - Tournesol (diskussion) 4 augusti 2020 kl. 22.10 (CEST)

Och nu har även den svenska Wikipedia-artikeln om staden fått ett historieavsnitt. Titta gärna även där. --Paracel63 (diskussion) 16 augusti 2020 kl. 03.30 (CEST)

Enligt engelskspråkiga Wikipedia är Bangkok stadens officiella namn på engelska. Oberoende av detta bestäms artikelnamn av Principen om minsta möjliga förvåning. Svenskspråkiga Wikipedia har således artiklar om Rom, Venedig och Peking, som är de etablerade namnen på svenska. Roufu (diskussion) 16 augusti 2020 kl. 12.45 (CEST)

Slaget vid Röpenach

Jag är nyfiken på slaget vid Röpenach/Röpenack under som ägde rum 6 augusti 1761 under Pommerska kriget. De svenska trupperna stod under befäl av Anders Reinhold Wrangel och de preussiska av Wilhelm Sebastian von Belling. Krigsarkivet har tydligen en del material om "Affairen wid Röpenack", men jag har inte lyckats klura ur var platsen ligger. Enligt Nordisk Familjebok ska platsen ligga nära en:Klempenow Castle, men jag hittar ingen plats med det namnet på dagens kartor. Skulle det kunna vara Röckwitz? /ℇsquilo 19 augusti 2020 kl. 20.24 (CEST)

Det finns en plats med namnet Röpenack på OpenStreetMap, se här. Finns även på Google maps. Platsen ligger ganska nära en:Klempenow Castle, se kartan till höger.

• Röpenack 53.74278°N 13.42638°Ö / 53.74278; 13.42638
• Klempenow Castle 53.790556°N 13.311111°Ö / 53.790556; 13.311111

Avstånd: Cirka 9 km

--Larske (diskussion) 19 augusti 2020 kl. 20.47 (CEST)

Se tyskspråkiga wikipedias sida om Siedenbollentin: de:Siedenbollentin. Där står . Am östlichen Vorwerk Röpenack, einem ehemaligen Grenzpass, sowie südlich entlang des Kleinen Landgraben verläuft die historische Landesgrenze zwischen der Provinz Pommern und Mecklenburg-Strelitz, platsen är alltså ett gränspass mellan Pommern och Mecklenburg-Streilitz. Att det är rätt Röpenack framgår längre fram: Im Kontext des Siebenjährigen Krieges fand 1761 nahe dem Dorf eine Schlacht zwischen preußischen Truppen unter Belling und schwedischen Truppen unter Wrangel statt, die südöstlich des Vorwerks Röpenack etwa dreihundert Gefallene zurückließ. Eine jenseits des Kleinen Landgraben gelegene Anhöhe trägt seitdem den Namen Schwedenschanze.FBQ (diskussion) 19 augusti 2020 kl. 21.12 (CEST)

Tusen tack FBQ! Röpenack var tydligen bara en gård och alldeles för liten för att jag skulle hitta den på kartan vid en första försöket. /ℇsquilo 20 augusti 2020 kl. 07.32 (CEST)

Veckodag för 30 februari

Är det någon som vet vilken veckodag 30 februari 1712 var? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 27 augusti 2020 kl. 18.14 (CEST)

/usr/bin/ncal säger att 28/2 1700 var en onsdag (i Sverige, som då ännu använde julianska kalendern; programmet klarar inte svenska stilen). Normalår har 365=52*7+1 dagar, normala skottår 365+1=52*7+2 dagar. 28/2 1704 hade kalendern stegat 4*1 veckodagar framåt, så vi hade söndag. Påföljande 8 år hade vi skottdagar i normal ordning (1704 och 1708), så kalendern stegade fram ytterligare 10=7+3 dagar, så 28/2 1712 hade vi åter onsdag, 29/2 torsdag och 30/2 fredag. Rätt räknat? –LPfi (diskussion) 27 augusti 2020 kl. 18.59 (CEST)

Enklare hade det förstås varit att fråga efter veckodag 1 mars 1712, då Sverige åter hade juliansk kalender, som programmet känner. Då hade vi alltså lördag, så ja, jag verkar att ha räknat rätt. –LPfi (diskussion) 27 augusti 2020 kl. 19.09 (CEST)

Fredag stämmer med vad den här bilden på kalendern för februari 1712 visar. (Från Almanacksbyråns arkiv.)

--Larske (diskussion) 27 augusti 2020 kl. 19.14 (CEST)

Även timeanddate.com säger att det var en fredag:

• Weekday Calculator: What Day Is It?
• Calendar for February 1712

--Larske (diskussion) 27 augusti 2020 kl. 19.37 (CEST)

Den sistnämnda verkar visa kalendern för det land där man befinner sig, så man kan få andra dagar. Undrar hur smart den är där gränsen ändrats med olika övergångsdatum i de inblandade länderna? –LPfi (diskussion) 27 augusti 2020 kl. 19.41 (CEST)

Jag har lagt till &country=21 till länkarna så jag hoppas att nu visas den svenska kalendern oavsett var man befinner sig. Det är värt att påpeka att svaret "fredag" alltså gäller i Sverige och Finland, men till exempel inte i Norge och Danmark där månaden endast hade 29 dagar och den 29 februari 1712 var en måndag.

--Larske (diskussion) 27 augusti 2020 kl. 19.48 (CEST)

Kunde 15-åringar gifta sig under början av 1700-talet?

Frågan är alltså om en 15-årig piga kunde gifta sig 1726? Isåfall under vilka omständigheter? Inget tyder på att flickan ifråga var gravid. /Ascilto (diskussion) 1 september 2020 kl. 12.54 (CEST)

Förmodligen. Jag hittade denna: [15]. I början av 1600-talet inget skrivet, antagligen 13 i praktiken för kvinnor. 1734 skrivs ålder in i lagen första gången, då 15 för kvinnan, annars "fick man gå till kungs".--LittleGun (diskussion) 1 september 2020 kl. 13.23 (CEST)

Stort tack! /Ascilto (diskussion) 1 september 2020 kl. 13.32 (CEST)

Enligt Sveriges historia 1600-1721 "[gifte man] sig från fjorton års ålder".

andejons (diskussion) 1 september 2020 kl. 14.19 (CEST)

Sexual accompaniment

In Sweden, prostitution is forbidden, but AFAIK sexual accompaniment (sexual touches of patients) is allowed and can even be paid by health insurance. How is this possible? Is here any article about sexual accompaniment? --Plenz (diskussion) 31 augusti 2020 kl. 10.45 (CEST)

Here is some discussions,a couple of years old:[16], [17], [18], [19].

In swedish it is called "sexuell assistans", and Swedish Wikipedia do not have any article about it, which reflects the situation in Sweden it is a bit taboo. But, I think you misinterpret, it is not about "sexual touches", it is about assisiting the patient(s) to sex, giving advice, educate, helping them put on sexual aid, place them in positions, leave them for privacy, and educate caregivers etc. The problem is that it is unclear what is duty and what is private arrangements and where is the border. Private arrangements as in discussing and agreeing. And some of this aid is giving by proffessional sexologs, but not to have sex. To educate both care givers and patients. That is the major difference. It is not about getting paid explicity to have sex with a patient. The problems are that in many cases it is agreements left to the patient and the care giver, with very weak guidlines, and the ethical problems are: When is the patients wish an requirement, a human right, or a sexual harrasment? When is it sexual exploatation of the patient? As I understand Sweden is really bad at handling this, but it is not about paying extra money or getting paid by health insurance explicity in order to have sex, as prostitution would be.--LittleGun (diskussion) 31 augusti 2020 kl. 11.17 (CEST)

Sorry, but first of all: prostitution does not mean to have sex, it means to buy any kind of sexual activity (Prostitution: "...utför sexuella handlingar...") which also includes massages and touches in the genital area. Please correct me if I am wrong, but I think that Sexköpslagen also forbids to buy erotic massages. (By the way: you can find Yoni-massage but not Lingam-massage.)

Second: there is a difference between assisstance and accompaniment. You describe assistance. For accompainment please see Sexual Surrogate.

Anyway - I read in a German newspaper that sexual accompaniment can be paid by the health insurance in Sweden (and in the Netherlands). Perhaps the translation is wrong, but this does not matter. In both cases, sexual activities are sold, and so it is prostitution according to the definition above. And that's why I wonder how it is possible. --Plenz (diskussion) 31 augusti 2020 kl. 14.57 (CEST)

I would say the German newspaper have stretched it too far. What can be paid by health insurance is an sexolog, they do not offer sexual activity. They offer aid and education. Off course there is a gray area, and the guidelines are bad. The other thing is care givers relation to a patient. That can also be gray areas. And Sweden have bad guidelines. But sexual activities are not explicitily sold. Try to read the discussion I linked above. Google translate may work. [1], it is from researchers in the area and the title is: "They refute myths regarding sexual assistance". The myth refuted is that it is about the sexologs having sex with their clients. It is the researchers that claim the guidelines are bad.--LittleGun (diskussion) 31 augusti 2020 kl. 16.41 (CEST)

Yes, it seems to me that we are really talking about only sexual assistence. They help patients to masturbate, but they don't touch patients.

This means, sexual accompaniment (for example to allow a disabled patient to touch a woman's breast) is forbidden by sexköpslagen, right? --Plenz (diskussion) 31 augusti 2020 kl. 20.19 (CEST)

Dont think it is per definition. It is a gray zone and the law would look at more circumstances thn just the touch of a breast. The law is never black and white. If the patient was paying for that explicity, then it would be forbidden under sexköpslagen. But even if it would not go under sexköpslagen it may be deemed unethical anyway and could have consequences for the two. LittleGun (diskussion) 31 augusti 2020 kl. 20.34 (CEST)

Thank you very much, I think, I understand the situation in Sweden now better tham before.

BTW: what about Tantra massage? I suppose it is also forbidden under sexköpslagen, isn't it? --Plenz (diskussion) 31 augusti 2020 kl. 23.35 (CEST)

It is not listed in sexköpslagen as forbidden, and it is openly advertised as "sensual massage and touching". Still that do not mean you can get away with anything and just call it "tantra massage". So same thing apply, if prostitution is suspected and it comes to court all circumstances are considered. Then the court decides. Same thing with any other massage parlour. LittleGun (diskussion) 1 september 2020 kl. 07.38 (CEST)

Tack så mycket! --Plenz (diskussion) 6 september 2020 kl. 23.36 (CEST)

Garn/ vävning

Vad är pasma? Vad är en knäpp-härvel? (västerbottens-bondska) undrar Keeo

Kolla här Härva (textil), där förklaras båda begreppen Harka (diskussion) 5 september 2020 kl. 12.04 (CEST)

Jag läste texen nu, kommer inte ihåg om jag varit in på sidan på länge, men det finns ju annars även "riksgäldshärvlar" som i stället har en tavla med visare som visar hur mycket garn som spolats upp. FBQ (diskussion) 7 september 2020 kl. 09.22 (CEST)

borttagen ändring.

Hej, jag la till information om xxx om kattmorden i lerum, det blev borttaget och jag förstår inte riktigt varför då det var sant.

MVH Sebastian

Se WP:BLP.--LittleGun (diskussion) 14 september 2020 kl. 09.53 (CEST)

Isboj

Detta begrepp förekommer i nyhetsmedia som följd av finlandsfärjan Amorellas grundstötning, se här. Ordet nämns i vår artikel "boj" och är uppslagsord i NE, men jag vet faktiskt inte vad det är, även om jag kan gissa. Kan någon skriva en kort artikel? Roufu (diskussion) 23 september 2020 kl. 08.27 (CEST)

Det här är en isboj, alltså en ganska stor boj av stål som klarar av att ligga i sjön året om och inte behöver korrigeras genom vårutprickning. /Esquilo

Yrken för partiledarna?

Hej. Vad har de svenska partiledarna för yrken? Då menar jag inte partiledare eller riksdagsledamot eller statsminister, för det är mer politiska uppdrag. Jag menar, vad har var och en av dem jobbat med innan de blev politiker på heltid? Löfven (s) var väl svetsare och Kristersson (m) tror jag var ekonom, men övriga? Skoyt (diskussion) 13 september 2020 kl. 14.49 (CEST)

Är det inte såna svar artiklarna är till för? /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 13 september 2020 kl. 15.43 (CEST)

Frågan ställs väl här för att svar inte framgår i alla partiledarnas artiklar, skulle jag tro. I artikeln om Åkesson (SD) står yrket angivet som "partiledare", vilket väl är fel givet frågeställarens resonemang. 95.199.2.22 14 september 2020 kl. 08.00 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Inte heller i Wikidata finns det tyvärr ett komplett svar på frågan. Du kan dock se i Sandlådan vad som i skrivande stund finns beträffande sysselsättning (P106) för personer som är, eller har varit, ordförande (P488) för ett politiskt parti (Q7278) i Sverige (Q34).

--Larske (diskussion) 14 september 2020 kl. 09.43 (CEST)

• Länk till fråga som visar det aktuella innehållet i Wikidata.

--Larske (diskussion) 14 september 2020 kl. 10.01 (CEST)

I så fall är det bättre att du frågar om just den partiledaren. Eftersom det är relevant i artiklarna kan det vara klokt att även ta upp det på artikelns diskussionssida. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 15 september 2020 kl. 20.33 (CEST)

Jag frågar här, för att svaren inte finns i alla artiklar och för att frågan förhoppningsvis kan leda till förbättring av artiklarna i detta avseende. Det som finns i Larskes sandlåda verkar vara både inaktuellt och utan svar på denna fråga. Skoyt (diskussion) 22 september 2020 kl. 11.19 (CEST)

Det går i och för sig att hitta informationen i de flesta personartiklarna, men det var inte ifyllt i faktarutan så som det borde vara. Skoyt (diskussion) 22 september 2020 kl. 11.40 (CEST)

Det finns inget som säger att en politiker behöver ha haft något annat "yrke" än yrkespolitiker som försörjer sig på olika politiska uppdrag. /ℇsquilo 22 september 2020 kl. 16.51 (CEST)

Nej, inget säger det, men att bli parlamentsledamot innan trettio är ganska ovanligt, och att få ihop en utkomst med kommunala uppdrag är svårt. I Finland är väl lättaste vägen att bli specialmedarbetare eller få en betald post i ett ungdomsförbund, men de posterna är ju inte hisnande många. Så det vanliga är att man måste försörja sig på andra sätt tills den politiska karriären kommit igång. Det kan man förstås göra på ströjobb, men de flesta torde ha också en yrkeskarriär. Så i Finland, i synnerhet innan man började vilja bli av med "gubbarna" (kring milennieskiftet?). Innan dess fanns väl inte heller specialmedarbetarposterna. –4 oktober 2020 kl. 17.52 (CEST)

Betald post i ett ungdomsförbund brukar vara inkörsporten. Därefter någon departementspost som t.ex statssekreterare eller någon post inom respektive parti som t.ex. politisk sekreterare. Efter att tag åker man in på valbar plats på någon lista och blir invald i landstingsfullmäktige eller kanske till och med riksdagen. De flesta har ett "vanligt jobb" från början och glider in i politiken allt eftersom de engagerar sig, men de jag tänker på är främst de som brukar kallas för "politiska broilers". /ℇsquilo 4 oktober 2020 kl. 18.39 (CEST)

Är det någon skillnad i betydelse mellan orden Presidentvalskampanj och Presidentkampanj?

Jag noterar att det finns rubriker som Presidentkampanjen 2016 och Presidentkampanjen 2020 i artikeln om Donald Trump. I artikeln om Joe Biden är rubrikerna Presidentkampanjen 2020 men Presidentvalskampanjen 1988. Jag tycker "Presidentvalskampanj" låter bättre än "Presidentkampanj", men kan inte förklara varför.

De två orden är ungefär lika vanliga i artikelrubriker i svwp:

• sökning efter rubriker som börjar med Presidentvalskampanj (13 träffar)
• sökning efter rubriker som börjar med Presidentkampanj (16 träffar)
• sökning efter artiklar som har båda slagen av rubriker (2 träffar)

Båda orden finns i SAOL, men kanske det förstnämnda ska tolkas som det som flera personer tillsammans gör inför och under ett presidentval med syfte att påverka utgången av valet och det sistnämnda ska tolkas som det som presidenten gör. En "Presidentkampanj" behöver då inte alls vara förknippad med något presidentval utan kan handla om vilken kraftsamling/mobilisering som helst som en president gör med syfte att påverka något.

Är det någon som kan förklara den eventuella skillnaden mellan de två orden bättre? Eller är de två orden att betrakta som helt synonyma? --Larske (diskussion) 3 oktober 2020 kl. 14.18 (CEST)

Min intuition är som din, att presidentvalskampanj känns bättre. Har inte hittat något tydligt svar på din fråga. Några fragment: tyda.se säger att båda betyder presidential campaign. Vid googling har presidentvalskampanj 90K träffar och presidentkampanj 70K. När jag tittar på något tiotal av de högst rankade exemplen ser de ut att användas på samma sätt. presidentvalskampanj har kanske en något större sannolikhet när det är viktigt att det blir rätt. Jag tycker (högst personligen) att vi helt enkelt ska acceptera dem som synonymer.--Ettrig (diskussion) 5 oktober 2020 kl. 08.21 (CEST)

Namn på svenska för olika konstverk

Finns det nånstans (internet, bok mm) jag kan hitta vad olika enskilda konstverk har för namn - i första hand konstverk av Edgar Degas, men även andras? // Zquid (diskussion) 30 september 2020 kl. 16.01 (CEST)

Jag har ett par böcker om Deras på Svenska men namnen på konstverken är nog inte officiella eftersom några målningar har olika Svenska namn i böckerna, troligen har namnen översätts av olika personer. Janee (diskussion) 30 september 2020 kl. 17.20 (CEST)

Några officiella namn finns ju vanligen inte. För stora konstnärer som Degas mer kända verk utvecklas ju efterhand en praxis, ofta har ju de svenska författarna förhoppningsvis inte bara försökt översätta namnen utan tittat på vilka titelöversättningar av de mer kända verken som är etablerade (och ibland ändå komma med något man själv tycker är bättre). Det betyder ju då att det trots allt kan förekomma vitt skilda titelvarianter. Äldre verk har ju oftast inga titlar utan de är senare konstruerade, ibland baserade på benämningar som förekommit i inventarieförteckningar och försäljningar på konstauktioner, då är det ju i än högre grad praxis och vilka namn som fått fäste som bestämmer vad verken kallas. FBQ (diskussion) 1 oktober 2020 kl. 09.20 (CEST)

@Janee, FBQ: Tack för svar - nu vet jag lite mer om konst (som jag har dåliga kunskaper om). :-) Men om jag ska föreslå skapandet av en artikel om ett konstverk, ska svwp då använda namnet på engelska (italienska, eller vilket språk nu namnet på konstverket ursprungligen har)? // Zquid (diskussion) 1 oktober 2020 kl. 13.30 (CEST)

Man bör i allmänhet använda det svenska namnet, om nu inte i vissa fall ett annat språks namn råkar vara POMMF som kan vara fallet någon gång. Sedan kan det ju som sagt vara så att det finns flera och det kan vara svårt att veta vad som är POMMF. Å andra sidan är det väl inte värre än att man flyttar verket om det finns ett annat mer etablerat namn. Det bör ju i alla fall helst gå att hitta verket via alternativa namn.FBQ (diskussion) 1 oktober 2020 kl. 18.45 (CEST)

@FBQ: Men om man inte vet om konstverket har ett namn på svenska, och vilket det i så fall är? Var ska jag leta efter sån information? // Zquid (diskussion) 4 oktober 2020 kl. 13.31 (CEST)

Jag antar då att du använder utländsk litteratur som källa? Jag skulle kanske göra något försök att hitta svenskspråkig litteratur, artikeln bör ju helst upplysa om svensk titel. Sedan ser jag det kanske inte heller som hela världen om uppslaget blir titeln på originalspråket, det går ju att flytta artikeln då också, det är ju en fördel om konstverket är sökbart även på originaltitel. FBQ (diskussion) 4 oktober 2020 kl. 14.04 (CEST)

Ämnet tangerar väl annars tråden om film-, bok- och låttitlar som är aktuell på bybrunnen just nu.FBQ (diskussion) 4 oktober 2020 kl. 14.20 (CEST)

@FBQ: Den "källa" jag använder just nu för att hitta konstverk (inför en VT), är olika kategorier på en-wp... och sen har jag försökt googla på konstnärens namn, men inte hittat nåt namn på svenska som verkar etablerat. // Zquid (diskussion) 4 oktober 2020 kl. 14.35 (CEST)

@Zquid skriv dina artiklar under en egen översättning av namnet eller efter verkets utländska original namn, det är ju lätt att senare flytta artikeln, (det är inte säkert att namnet på engelska är rätt, de har ju utfört en egen översättning från franska och det blir en omväg som kan leda till ett resultat som blir annorlunda från en rak översättning franska-svenska). Som sagt skriv artiklarna det är bättre med en artikel som ligger en period under fel namn än ingen artikel alls. Janee (diskussion) 4 oktober 2020 kl. 15.39 (CEST)

@Janee: OK, då vet jag att man kan skapa (eller, som i mitt fall, föreslå skapandet av) en artikel med ursprungligt namn på konstverket, om man inte vet något svenskt namn. Tack för hjälpen! :-) // Zquid (diskussion) 7 oktober 2020 kl. 17.09 (CEST)

Oseriösa redigeringar.

Hej,

Jag vet inte vart jag skall vända mig med det här. Därför provar jag med att höra av mig hit.

Jag upptäckte precis att jag fått ett meddelande där det stod att jag har gjort ¨oseriösa redigeringar ¨. Såvitt jag vet har jag bara redigerat två saker 1 lagt in min mammas namn där det saknades. 2 lagt till vårt hus på en lista över de hus som arkitekten ifråga ritat.

Eftersom det bara är jag som använder denna IP adress är jag intresserad av vad det är för ändringar som gjort från min ip adress.

Jag vill ju inte ha detta negativa knutet till mig eller min ip adress.

Jag är tacksam för svar!

Med vänliga hälsningar

Martin Jacobsson 78.82.190.133 15 oktober 2020 kl 12:06 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av DenSportgladeSkåningen.)

Hej. Förra året redigerades det lite från ditt up nummer i artikeln ”flicka försvunnen”, se här som exempel. Det om Messi lades till. Utifrån din beskrivning så verkar det som om du redigerat från ett annat ip förut, och nu råkat byta till detta (sker automatiskt ibland), så du har fått ett gammalt klotter-ip. Ingen fara. Du är anonym. Bara kör på. Vill du undvika detta händer igen kan du skaffa ett konto istället för då spelar ip inte någon roll. Allt loggas på dig. Mvh Adville (diskussion) 15 oktober 2020 kl. 12.14 (CEST)

Hej Martin! Du kan se vilka redigeringar som gjorts från din IP-adress via bidragslistan. Det kan också ha varit en automatisk varning du fick upp. Wikipedia har ett automatiskt varningsfilter som reagerar på olika avvikelser i redigeringar. Även när du ställde din fråga här reagerade varningsfiltret på att det kunde vara möjligt klotter. En automatisk varning är dock inte en formell varning, utan ibland sker falsklarm. Det kan bero på små detaljer som att du skrivit något ovanligt tecken eller av misstag råkat använda för många mellanslag. Automatiska varningar syns i artikelhistorik, bevakningslistor och kan komma upp som meddelande på skärmen medan du redigerar. Om du ofta får automatiska varningar bör du se över vad det kan bero på eller få hjälp med det. Kanske är det slarv eller något annat som går att rätta till. Är det däremot en formell varning syns den istället på din diskussionssida, och en sådan ska du alltid ta på största allvar. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 16 oktober 2020 kl. 18.40 (CEST)

Förhanteringsman

Finns det någon som har en aning om vad en "förhanteringsman" på landsbygden (Östergötland) under mitten av 1800-talet skulle kunna innebära? Beteckningen förekommer även som förkortningen "F.H.". Googling ger absolut ingenting. /Ascilto (diskussion) 31 oktober 2020 kl. 14.21 (CET)

Kan det handla om en felstavning av "fröhanteringsman"? Fröhantering verkar vara ett begrepp inom skogsbruket (och kanske också inom trädgårdsnäringen), se rapporten Skogspolitisk historia där begreppet nämns i avsnittet "Frö och plantförsörjning" på sidorna 156–157.

”

Fröförsörjningen krävde hög beredskap och snabba insatser. I samband med en större plockningskampanj uppstod svårigheter att snabbt få fram frölån och det framkom även revisorsåsikter om den ekonomiska betydelsen av snabb lageromsättning i fröhanteringen.

„

En fröhanteringsman skulle då kunna vara en person som arbetar med fröhantering.

--Larske (diskussion) 31 oktober 2020 kl. 15.05 (CET)

Knappast om det är mitten av 1800-talet. Då förekom knappast mycket av organiserad växtförädling och särskilt inte utanför lantbruksinstituten, fröförädling inom skogsbruket är en än senare historia - exemplet som länkas handlar om 1970-talet.

Jag hade mer gissat på att det var en felläsning av fördelsman eller någon synonym till det. Går det att länka exempel?FBQ (diskussion) 31 oktober 2020 kl. 17.27 (CET)

Tack för goda försök, men det står "förhanteringsman" [20] intill femte namnet uppifrån, Emil. I husförhörslängderna står det bara "F.H.". /Ascilto (diskussion) 31 oktober 2020 kl. 17.30 (CET)

Jag tror att det står Förpantningsmannen. --Larske (diskussion) 31 oktober 2020 kl. 19.03 (CET)

Några rader ner står det torp, där p:et har samma utseende som i det aktuella fallet.Yger (diskussion) 31 oktober 2020 kl. 19.08 (CET

Så läser även jag./Wvs (diskussion) 31 oktober 2020 kl. 19.09 (CET)

Stort tack, det verkar rimligt. Förpantningsman ger träffar på några släktforskningssidor, dock utan förklaringar. Kan det ha med skuldsättning att göra? Personen ifråga kallas förpantningsman i en husförhörslängd där han också står som lägenhetsägare (torpägare). /Ascilto (diskussion) 31 oktober 2020 kl. 19.16 (CET)

Förpantning i SAOB. --Larske (diskussion) 31 oktober 2020 kl. 19.22 (CET)

Det står lite om förpantningsägare i det här medlemsbladet från Tranås/Ydre Släktforskarförening. --Larske (diskussion) 31 oktober 2020 kl. 19.31 (CET)

Återigen, tack! /Ascilto (diskussion) 31 oktober 2020 kl. 19.39 (CET)

Tillägg från Ugglan: "Förpanta, jur., upplåta panträtt i egendom, företrädesvis (enligt vår äldre rätt) panträtt i fast egendom utan inteckning. Se Panträtt." Tomas e (diskussion) 9 november 2020 kl. 14.42 (CET)

Joanne Murray

Hej! jag är ny här och tänkte fråga om ni har någon fakta om Joanne Murray och kan man göra texten större? //Lea 185.183.146.244 10 november 2020 kl. 09.54‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Om du menar författaren så har vi en artikel om J.K. Rowling. Konsumentverket har lite bra tips på hur du kan förstora texten på din enhet. Mvh  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 10 november 2020 kl. 10.16 (CET)

@GeMet: Hm. Det gäller delvis bara deras webbplats. Råden för dator kan vara OK (jag vet inte hur allmängiltiga de är), utom att de inte berättar hur man ändrar grundstorleken för texten (i inställningarna). För andra enheter hänvisar de bara till "enhetens inställningar". –LPfi (diskussion) 12 november 2020 kl. 20.04 (CET)

Uppdateringar

Hej! Kanske kan ni hjälpa mig. När jag försöker uppdatera Windows 10 får jag detta meddelande: "Det uppstod problem under installationen av uppdateringar, men vi försöker igen senare. Om problemen kvarstår och du vill söka på Internet eller kontakta supporten för att få mer information, kan följande vara till hjälp: (0x80080005)". Hur löser man detta och hur avaktiverar man "pausa uppdateringar"? 83.249.182.76 12 november 2020 kl. 19.37 (CET)

"Sem" i husförhörslängder

Vad står titeln "sem" för i husförhörslängder? Det står för någon sorts jordbrukare, där det annars står åbo, bonde, hemmansbrukare, hemmansägare eller torpare osv. Olika användare har också ställt frågan hos Sveriges Släktforskarförbunds anbytarforum utan att ha fått något svar. /Ascilto (diskussion) 20 november 2020 kl. 12.07 (CET)

Alnö IF

Hej Är det möjligt att söka fram vem som skrivit artikeln om Alnö IF

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Aln%C3%B6_IF

Vänliga hälsningar Kenth

Hej! Du klickar på att visa artikeln historik, på en mobiltelefon gör du det genom att scrolla så du kommer till botten av artikeln, där under finns en rubrik "OM DEN HÄR ARTIKELN" och där finns länken "Visa redigeringshistorik" om du klickar där så kommer du till en lista över alla redigeringar som har gjorts i artikeln. På en dator så hittar du länken "Visa historik" till vänster om Wikipedias sökruta. //Vätte (diskussion) 1 december 2020 kl. 13.27 (CET)

Kenth, det är IP-adressen 81.230.233.48 som gjort absolut mest i artikeln. Här kan du lite mer utförligt se statistik över redigeringar i Alnö IF.  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 1 december 2020 kl. 13.31 (CET)

"Sem" i husförhörslängder

Vad står titeln "sem" för i husförhörslängder? Det står för någon sorts jordbrukare, där det annars står åbo, bonde, hemmansbrukare, hemmansägare eller torpare osv. Olika användare har också ställt frågan hos Sveriges Släktforskarförbunds anbytarforum utan att ha fått något svar. /Ascilto (diskussion) 20 november 2020 kl. 12.07 (CET)

Återupplivar denna fråga, eftersom jag fått svar i Sveriges Släktforskarförbunds frågeforum. "Sem" är en förkortning av latinets seminans som står för såningsman, dvs bonde. /Ascilto (diskussion) 17 december 2020 kl. 17.39 (CET)