Yazidier

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Yazidier
Yezidis of Jabal.jpg
Yazidier i Sinjarbergen på 1920-talet.
Antal sammanlagt
1 000 000–2 500 000[källa behövs]
Regioner med betydande antal
Irak Irak 1 200 000
Syrien Syrien 150 000
Armenien Armenien 50 000
Ryssland Ryssland 210 000
Georgien Georgien 30 000
Tyskland Tyskland 100 000[källa behövs]
Sverige Sverige 6 000
Språk

Ezdiki

Religion

Sharfadin

Viktig inom Sharfadin är ängeln Meleke Taus som gestaltas som en påfågel.
Shejk Adi ibn Musafirs mausoleum i Lalesh

Yazidier (även yezidier, jezidier, jezider eller ezedier) är en etnisk minoritet[1] med ursprung i Mellanöstern, som religiöst har en religion som heter sharfadin,[2] med utbredning i Irak, Iran, Turkiet, Syrien, Armenien och Georgien samt i nyare tid också i Europa, med tyngdpunkt i Tyskland. Tillförlitliga uppgifter om det totala antalet yazidier saknas. Uppskattningar varierar från 700 000[3] upp till 2,5 miljoner.[källa behövs] I exil levde 2014 en större kontingent yazidier i Tyskland.[4]

Under senare tid har yazidierna felaktigt kallats för kurder[5], vilket beror på språkliga likheter. Yazidierna har alltid motsatt sig detta och har sagt att dagens kurder talar deras språk för att en del av kurderna för länge sedan var yazidier som konverterade från sharfadin till islam. Yazidierna menar att kurderna därmed tog med sig det Ezidiska språket som nu kallas för kurmanji (kur:sonen, man ji: som förblev kvar på sin plats, dvs. språket som sönerna som stannade kvar talade) och ett av språken som oftast kallas för kurdiska.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Ordet yazid eller ezîd, kommer från ezdan som betyder gud eller "värdig att dyrkas". När araberna/muslimerna spred sig norrut till Kurdistan spreds ryktet att yazid egentligen kommer ifrån kalifen Yazid I, som var den andre kalifen i det Umayyadiska kalifatet mellan åren 680 till 683. Det sistnämnda påstående stämmer inte utan var ett sätt att islamisera yazidierna. Detta misslyckades men namnet rotade sig.[6]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Antalet yazidier är svårt att beräkna, men 1995 antogs att mellan 1 000 000 och 2 500 000 anhängare levde i Irak, Turkiet, Syrien, Iran samt i Armenien och Georgien.

LookLex Encyclopaedia uppskattar yazidier i diasporan till följande, fördelade över Turkiet 50 000, Syrien 30 000, Armenien 100 000, Afghanistan 100 000 och Europa 50 000, varav de flesta i Tyskland.

Språk[redigera | redigera wikitext]

Yazidierna talar ezdiki[7], även benämnt kurmanji eller nordkurdiska. Den religiösa traditionen förs framför allt vidare muntligt.[8]

När yazidierna först fick kontakt med västvärlden möttes de med okunskap. Eftersom nationalistiska kurder[9] hade kommit i kontakt med västvärlden först, angav de felaktigt att yazidier skulle vara en religiös minoritet och att de var kurder. Yazidierna har starkt förnekat detta och menar att detta är kurdisk propaganda för att kunna skaffa sig ett ursprung eftersom yazidierna är ett urgammalt folk som har sina rötter i det forna Mesopotamien.

Dagens yazidier som lever i det forna Sovjet, eller kommer därifrån, säger att de talar ezdiki medan det förekommer att yazidier från Mellanöstern säger att de talar kurdiska. Detta beror på att yazidierna i det forna Sovjet har erkänts som en etnisk minoritet medan kurder i Mellanöstern har hotat yazidierna om de använt benämningen ezdiki på sitt språk. Med anledning av denna situation förekommer det att dagens yezider från Mellanöstern, som kommer till Europa utger sig för att tala kurdiska eftersom de ständigt levt med rädsla för att säga att de talar ezdiki.

Annorlunda är det bland yazidierna från övriga delar av världen. Vissa har aldrig hört benämningen kurdiska på sitt språk förrän de kommit till västvärlden och protesterar stark mot den felaktiga benämningen kurdiska på det ezidiska språket. De menar att de sedan de var unga har hört ezdiki från sina far- och morföräldrar vilket även far- och morföräldrarna har påstår att de har gjort.

I ezidiska böner och skrifter används endast ezdiki[10]. Ingenstans förekommer något om kurdiska eller kurd.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Yazidierna är en folkgrupp i ett gränsöverskridande område i sydöstra Turkiet, nordvästra Iran, norra Irak och nordöstra Syrien. På 800-talet gjorde den yazidiske ledaren Mir Jafar Dasni ett misslyckat uppror mot den abbasidiska kalifen i Bagdad. Miren drog sig tillbaka till ett område i norra Irak, och en konfrontation mellan kurder och araber ägde rum. Araberna kunde emellertid inte besegra kurderna.

På 1100-talet levde shejken Adi ibn Musafir (cirka 1075–1162) i Bagdad. Han grundade ett sufikollektiv nära staden Mosul i nordvästra Irak. Här utvecklades en synkretistisk religion, med inslag från zoroastrismen, gnosticismen och manikeismen. Under 1300-talet skedde en tillströmning av anhängare från kurdiska stammar.[4]

Under det Osmanska riket levde de flesta yazidier i Kurdistan. Sultanens guvernörer gav order om att de måste övergå till islamsk tro, med sunni-inriktning. Detta hade till följd att antalet yazidier minskade drastiskt. När sedan det Ottomanska riket föll och brittiskt styre tog över blev det lättare för yazidierna.

Religion[redigera | redigera wikitext]

Sharfadin[11] är benämningen på yazidiernas religion som man inte kan konvertera till, utan man föds som yazidier och har religionen sharfadin. Inom sharfadin tror man på en Gud och anser att alla religioner egentligen också tror på en Gud men att det endast är språket som gör att man benämner Gud olika.

Inom sharfadin har ängeln Meleke Taus stor plats eftersom man anser att Meleke Taus är Guds högra hand. Meleke Taus symboliseras som en påfågel inom Sharfadin och tros ha gett världen dess färger när den kom till världen.

Enligt sharfadin tror man att Gud skapade själar som levde och att Gud sedan gav Tausi Melek i uppdrag att skapa kroppar, och samla de redan skapade andarna i dessa kroppar. Enligt Sharfadin är det så det första folket skapades och de ökar sedan i antal. Dessa anses vara yazidiernas förfäder. Därefter skapade Gud Adam och Eva vilket gjorde att andra folkslag bildades. Dessa folkslag började mörda människorna som har sharfadin som religion, så Gud sände ängeln Melek Yezidi för att skydda sharfadinerna. Folket som hade sharfadin som sin religion började kalla sig Yezider efter ängeln Melek Yezidi. Gud gjorde Melek Sharfadin till yazidiernas religion. Här är det alltså en ängel som skapar religionen och inte en människa.

Solen[12] är Guds största skapelse som yazidiernas använder som medium när de ska kommunicera med Gud. Sharfadins symbol är därmed solen som har ängeln Melek Shams själ. Vid begravningar måste en Shekh och en Pir vara närvarande eftersom de tvättar kroppen och ber andliga böner innan de kroppen begravs. Kroppens huvud vänds mot öster för att solen går upp i öst. Yazidierna ber tre gånger om dagen; på morgonen mot soluppgången, under dagen mot solen och sent på dagen mot väst där solen går ned. Yazidierna har särskilda böner som kan tolkas ungefär som: ”(Säger namnet Shams  änglar), du har gett ljus till alla fyra hörn på jorden, bringa fred och ta bort ondskan. Bringa hjälp till jordens 77 folkgrupper, sedan till sist oss yazidier."

Yazidierna har tre olika grupper som de föds i. Dessa är Shekh, Pir och Mrid. De två första, Shekh och Pir, är grupper som utövar religiösa uppgifter på bl.a. begravningar, bröllop och andra ceremoniella situationer. Den tredje gruppen, Mrid, är den så kallade världsliga gruppen som inte har religiösa uppgifter att utföra. Dessa tre grupper är inte som ett kastsystem utan yazidierna anses vara lika mycket värda oavsett vilken grupp de tillhör. Det är förbjudet för dessa tre grupper att gifta sig med varandra. Varje Mrid har sin särskilda Pir och Shekh. Även Pir och Shekh har i sin tur sina egna Pir och Shekh.

Det är också omöjligt att konvertera och på så sätt bli yazidier.[13]

Yazidierna tror inte på helvete och himmel utan tror att man efter döden ställs till svars för sina handlingar. Inom Sharfadin anser man att man kommer till Gud och får svara för sina handlingar. Inom Sharfadin finns en tro om återfödelse. Inom sharfadin respekterar man andra religioner och tvingar aldrig någon att konvertera.

Inom sharfadin finns många religiösa högtider[14] bl.a.:

Februari: Aida Xdrnabi (Kärlekens och önskningarnas ängel). Första fredagen efter den 13 februari är det Aid/Ayid, som är en festdag för yazidierna. Innan festdagen är det fasta i fyra dagar måndag–torsdag varav man endast får fasta i udda antal dagar, dvs. man fastar inte i två eller fyra dagar utan antingen en dag eller tre dagar.

Mars: första onsdagen efter den 13 mars firar man 'Kloch'. Kloch är en kaka som man bakar med sju ingredienser och har ett mynt eller pärla i. Kloch delas för alla sju änglar och sedan för antalet familjemedlemmar som finns i hemmet. Den familjemedlem som får myntet/pärlan får lycka och framgång hela året. Om en ängel får pärlan/myntet innebär det att den ängeln skyddar familjen, dvs. om pärlan hamnar i biten för kärlekens gud, kommer troligtvis en familjemedlem att gifta sig det året.

April: första onsdagen efter 13 april firas "Charsama sare Nisane[15]" eller "Charsäma sor", betyder den röda onsdagen är Yezidernas nyår. Man målar ägg i olika färger (som representerar världens olika färger) och firar med festmåltider. Enligt Sharfadin är det år 6769.

December: första fredagen efter den 13 december firas "Aida Ezdit", ängelns Ezids högtid. Man fastar tre dagar innan fredagen och har fest på fredagen.

Pilgrimsresa[redigera | redigera wikitext]

Den viktigaste ceremonin för yazidier är att en gång under sin livstid göra en pilgrimsresa till Shejk Adi ibn Musafirs grav i byn Lalish några mil norr om Mosul. Bor man i Kurdistan bör man göra en sådan resa varje år i samband med en skördefest.

Religiös förföljelse[redigera | redigera wikitext]

Vid mitten av 1800-talet började yazidiernas existens och utsatta situation uppmärksammas i Europa. Kristna missionärer kom i kontakt med dem, och interventioner gjordes i Istanbul. 1892 inträffade dock den värsta pogromen i denna stad. Folkgruppen hotades med total utrotning om de inte övergav sin religion och övergick till islam. När de vägrade attackerades Sinjar och helgedomen shejkh Adis grav förstördes.[13]

Yazidierna har felaktigt ansetts vara djävulsdyrkare av muslimer, vilket muslimerna har spridit vidare till andra delar av världen. Denna anklagelse från muslimerna kommer främst med anledning av att yazidierna vägrade konvertera från sharfadin till islam. Det förekommer även att muslimer kallar andra religioner för djävulsdyrkare[16], bl.a. har kristendomen och judendomen kallats för "satanism" av muslimerna.

Från 1910 drabbades yazidier över hela Kurdistan av det assyriska folkmordet.[17].

År 1970 deporterade Saddam Hussein 20 000 yazidier från Sinjar till södra Irak.[13]

Under ırakkriget eskalerade konflikten mellan shia och sunni och mellan araber och kurder. Det drabbade framför allt religiösa minoriteter som kristna, turkmener, yazidier, mandéer och bahá'i.[18]

Augusti 2014 betraktades yazidierna som den mest förföljda folkgruppen i Mellanöstern. Jihadisterna i IS, Islamiska staten, har gjort dem till måltavla och de riskerar total utrotning.[19] Europaparlamentet meddelade den 5 februari 2016 att IS begår folkmord på kristna, yazidier och muslimer.[20]

Motstånd och hjälp[redigera | redigera wikitext]

Efter IS massaker på Sinjar-berget sommaren 2014 började världen uppmärksamma yazidierna. Vian Dakhil, den enda parlamentsledamoten i Irak arbetade för att hjälpa 10 000-tals utsatta människor. I december 2014 reste hon till Washington och träffade senatorer och kurdiska organisationer.

När de syriska revolten började 2011 ökade hotet mot kurderna i nordost. Då bildade de YPG, folkets försvarsenheter. Denna milis har försvarat yazidier och även kurder mot den islamiska staten. Från 2015 har USA bidragit med militär hjälp till YPG.

Yazidiska diasporan[redigera | redigera wikitext]

Den utsatta situationen i Turkiet och i Syrien har sedan många år lett till en utvandring till Europa, framför allt till Tyskland, men också till England och Frankrike som behandlade kurder bra efter att ha besegrat det Osmanska riket efter första världskriget.

I Tyskland finns mer än 100 000 yazidier. En yazidisk akademi grundades i Hannover år 2009 med syfte att studera deras historia och den aktuella situationen. Akademin innehåller också ett bibliotek som samlar yazidisk litteratur.[21]

Yazidier har under senare år också sökt sig till Sverige i ökad omfattning. Uppskattningsvis är antalet i dag omkring 6 000, med en koncentration till Skåne.[13] Det finns en fadderverksamhet som tar emot nyanlända yazidier.

En stor grupp yazidier bor i Hässleholm.[22]

Dokumentärfilm om flyktingar från IS-hotade områden[redigera | redigera wikitext]

Under filmfestivalen i Göteborg 2016 fick den svenska filmen Flickan som räddade mitt liv Angelo-priset.[23] Filmen hade världspremiär den 2 februari 2016, regissör Hogir Hirori. Filmen har kritiserats mycket eftersom den ger en bild av att Yazidierna inte skulle ta emot kvinnorna som varit fångar hos IS. Yaziderna påstår att detta ger en felaktig bild av dem och att de självklart inte kan klandra kvinnorna för att de utsatts[24].

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Marjanovic, Damir; Ameen, Nihad Ahmed; Demirdov, Damla Kanliada; Tunc, Ramazan; Balkaya, Hasan Emin; Dogan, Mustafa (2017-nov-03). ”A glimpse at the intricate mosaic of ethnicities from Mesopotamia: Paternal lineages of the Northern Iraqi Arabs, Kurds, Syriacs, Turkmens and Yazidis” (på en). PLOS ONE 12 (11): sid. e0187408. doi:10.1371/journal.pone.0187408. ISSN 1932-6203. PMID 29099847. PMC: PMC5669434. https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0187408. Läst 2 mars 2019. 
  2. ^ ”Religion Yezidis Sharfadin” (på sv). www.facebook.com. https://www.facebook.com/madi.ezidi/. Läst 2 mars 2019. 
  3. ^ "Yazidier". NE.se. Läst 4 februari 2016.
  4. ^ [a b] Vogt, Kari. ”Yazider”. Store norske leksikon. https://snl.no/yazider. Läst 18 januari 2015. 
  5. ^ Marjanovic, Damir; Ameen, Nihad Ahmed; Demirdov, Damla Kanliada; Tunc, Ramazan; Balkaya, Hasan Emin; Dogan, Mustafa (2017-nov-03). ”A glimpse at the intricate mosaic of ethnicities from Mesopotamia: Paternal lineages of the Northern Iraqi Arabs, Kurds, Syriacs, Turkmens and Yazidis” (på en). PLOS ONE 12 (11): sid. e0187408. doi:10.1371/journal.pone.0187408. ISSN 1932-6203. PMID 29099847. PMC: PMC5669434. https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0187408. Läst 2 mars 2019. 
  6. ^ "Yazidism" LookLex Encyclopaedia, Läst 4 februari 2016.
  7. ^ admin (4 december 2018). ”Ezdiki – the language of the Ezidis?” (på en-US). ÊzîdîPress - English. http://www.ezidipress.com/en/ezdiki-the-language-of-the-ezidis/. Läst 3 mars 2019. 
  8. ^ Encyclopædia Iranica
  9. ^ admin (4 december 2018). ”Ezdiki – the language of the Ezidis?” (på en-US). ÊzîdîPress - English. http://www.ezidipress.com/en/ezdiki-the-language-of-the-ezidis/. Läst 3 mars 2019. 
  10. ^ admin (4 december 2018). ”Ezdiki – the language of the Ezidis?” (på en-US). ÊzîdîPress - English. http://www.ezidipress.com/en/ezdiki-the-language-of-the-ezidis/. Läst 3 mars 2019. 
  11. ^ admin (4 december 2018). ”Ezdiki – the language of the Ezidis?” (på en-US). ÊzîdîPress - English. http://www.ezidipress.com/en/ezdiki-the-language-of-the-ezidis/. Läst 3 mars 2019. 
  12. ^ ”Եզդիների կրոնը- Dine ezdia” (på ru). https://ok.ru/video/252852965642. Läst 3 mars 2019. 
  13. ^ [a b c d] "Det utvalda och bortglömda folket" Sydsvenskan, Läst 1 februari 2016.
  14. ^ ”RELIGION OCH HISTORIA :: Svensk yezidiska föreningen”. yezidiska.webnode.se. https://yezidiska.webnode.se/religion-och-historia/. Läst 3 mars 2019. 
  15. ^ ”Zaroke Ezdia, Charshema Sersale 2015 in Armenia” (på ru). https://ok.ru/video/7271810468. Läst 3 mars 2019. 
  16. ^ McCants, William (-001-11-30T00:00:00+00:00). ”Satan’s Slaves: Why ISIS Wants to Enslave a Religious Minority in Iraq” (på en-US). Brookings. https://www.brookings.edu/blog/markaz/2014/10/14/satans-slaves-why-isis-wants-to-enslave-a-religious-minority-in-iraq/. Läst 3 mars 2019. 
  17. ^ Hellin, Elsa (15 augusti 2007). ”Yazidier - en förföljd målgrupp”. Ekot. Sveriges Radio. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2007. https://web.archive.org/web/20070818060639/http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?Artikel=1539059. 
  18. ^ "Minoriteter i Nineve" BBC News, Läst 4 februari 2016.
  19. ^ "Svensk medierapportering från Norra Irak är urusel" Journalisten Läst 4 februari 2016.
  20. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&artikel=6362379
  21. ^ "Yazidiska Akademin i Hanover" Arkiverad 20 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 7 februari 2016
  22. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 15 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160215220306/http://www.skanesfria.se/artikel/115010. Läst 7 februari 2016. 
  23. ^ "Film om kurdiska flyktingar får pris", Läst 9 februari 2016.
  24. ^ Graham-Harrison, Emma (1 juli 2017). ”‘I was sold seven times': Yazidi women welcomed back into the faith” (på en-GB). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/global-development/2017/jul/01/i-was-sold-seven-times-yazidi-women-welcomed-back-into-the-faith. Läst 2 mars 2019. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]