Zacharias Hæggström
| Zacharias Hæggström | |
 | |
| Född | 6 augusti 1787[1][2] Umeå landsförsamling[1][2], Sverige |
|---|---|
| Död | 31 oktober 1869[1][3] (82 år) Maria Magdalena församling[1][3], Sverige |
| Begravd | Norra begravningsplatsen[4] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[1]  |
| Sysselsättning | Boktryckare[1], förläggare[1][5] |
| Barn | Sofia Margareta Hæggström (f. 1828)[6] Ivar Hæggström (f. 1838) |
| Föräldrar | Olof Häggström[1][5] |
| Redigera Wikidata | |
Zacharias Hæggström, född 6 augusti 1787 i Umeå, död 31 oktober 1869 i Stockholm, var en svensk boktryckare och förläggare.
Hæggström var grundare av Hæggströms boktryckeri och bokförlags AB.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Zacharias Hæggströms föräldrar var komministern Olof Häggström och Maria Renhorn. Vid Uppsala universitet, dit Hæggström anlände 1804, ville han trots sin fattigdom försöka nå den filosofiska graden och disputerade pro exercitio 1809. Året förut hade hans barndomsvän Anders Magnus Strinnholm kommit till universitetet, också han med planer att bli filosofie magister, men liksom Hæggström utan egna tillgångar. En dag beslöt de bägge norrlänningarna att välja en annan levnadsbana och begav sig till Stockholm för att söka anställning på ett boktryckeri. Snart var den mekaniska delen av yrket inlärd, varpå de kom överens om att uppsätta ett eget tryckeri.
Under det Strinnholm stannade i Stockholm, begav sig Hæggström 1811 till Greifswald och lyckades efter åtskilliga svårigheter, föranledda av kriget, att få ett litet tryckeri över till Sverige. År 1815 utgick Strinnholm ur bolaget, för att uteslutande ägna sig åt författarskap, under det Hæggström, som vid denna tid ändrade sitt namns stavningssätt till Hæggström, fortsatte tryckerirörelsen och sin påbörjade förlagsverksamhet, den senare till sin död.
Bland den litteratur som Hæggström gav ut märks Walter Scotts romaner, översatta av Lars Arnell, Liljegrens och Brunius nordiska fornlämningar, Floderi handlingar till Karl XII:s historia, Strinnholms och Rühs' arbeten i svensk historia, arbeten av Hammarsköld, Læstadius och Euphrosyne, Eklunds historiska läroböcker, Bibliotek i populär naturkunnighet, Hartmans Skandinaviens flora, Afzelius Svenska folkets sago-häfder, Schleiermachers och Ignells arbeten, Agardhs teologiska och Claësons filosofiska skrifter, Fries' botaniska utflykter, m. m.
Mot slutet av sin levnad överlämnade Hæggström tryckeriet till sin son Ivar Hæggström, men fortsatte förlagsrörelsen till sin död. Han är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[7]
Han var gift med Eva Burström. Dottern Sofia Margareta var gift med Gunnar Olof Hyltén-Cavallius och därmed farmor till Ragnar Hyltén-Cavallius. En kusin till henne blev mor till tonsättaren Henning Mankell och farfars mor till författaren Henning Mankell.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på artikeln Hæggström, Zacharias Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.
- Myheritage Maria Häggström (född Renhorn)
- Bygdéns herdaminne för Härnösand
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f g h] Zacharias Hæggström, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Umeå landsförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010219/C/4 (1783-1797), bildid: A0012916_00057, sida 52, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 6 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Maria Magdalena kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, huvudserie, SE/SSA/0012/F I/9 (1864-1872), bildid: 00015099_00206, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 6 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Svenskagravar.se, Häggström, Zacharias, läs online, läst: 6 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Hæggström, släkt, bokförläggaren Zacharias H, läst: 25 december 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Gunnar Olof Hyltén-Cavallius, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ SvenskaGravar
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Sven Rinman: Zacharias Hæggström i Svenskt biografiskt lexikon (1967-1969)
|