Wikipedia:Stilguide

Stilguide
Språk Verifierbarhet Neutral utgångspunkt Globalt perspektiv Tidlöshet Läsarperspektiv Artikelnamn Inledning och sammanhang Specifikt och koncist Artikellängd Skrivregler Form Form följer funktion Disposition Faktamallar Illustrationer Tabeller Listor Se även Ämnesguider Policy och riktlinjer Manual

Stilguiden ger rekommendationer om språklig stil på svenskspråkiga Wikipedia. Rekommendationerna finns eftersom det ger ett bättre helhetsintryck om stilen i artiklarna inte spretar alltför mycket och följer gängse språkregler. Ofta är det därför bra att följa vissa gemensamma riktlinjer, men dessa är inte tvingande. Wikipedias mål är att skriva ett uppslagsverk, och till detta används det språk och den stil som är mest lämplig. Man kan alltid hänvisa andra användare till denna guide, men ibland kan något i artikelns ämne eller innehåll göra det bättre att skriva på andra sätt.

Krångla inte till det!

Syftet med Wikipedia är att skapa en encyklopedi som dessutom är enkel att redigera och underhålla. Det blir enklare för den som skriver och de som senare modifierar artiklarna om man inte överdriver utsmyckningen av dem med diverse CSS- och HTML-taggar eller mallar. Rekommendationen är att inte använda mer komplexa taggar eller mallar än nödvändigt för att presentera informationen på ett användbart och tydligt sätt. Detta betyder att CSS, HTML och mallar bör användas sparsamt och endast när det finns goda skäl.

Korrekt svenska

• Skriv på svenska. Texter på andra språk brukar tas bort relativt fort.
• Undantag från regeln att skriva på svenska kan vara citat samt relevanta namn på andra språk eller alfabet.
  Iaktta dock artikelns läsbarhet och disponera sådan text på lämplig plats i artikeln eller i en språkruta. Se vidare Wikipedia:Disposition
• Vi följer svenska gängse språkregler. Se vidare Wikipedia:Språkvård.

Artikelns namn

• Vad skall artikeln heta? Se Wikipedia:Namngivning.
• När ett uppslagsord har flera betydelser: Se Wikipedia:Särskiljning

Språklig stil

• Referera inte till dig själv eller läsaren. Enskilda personers erfarenheter är inte verifierbara, varför det sällan är lämpligt att skriva i första person (jag-form). Undvik att använda ordet "du" eller på annat sätt tilltala läsaren. Undvik i idealfallet även självreferenser av typen "denna artikel behandlar", "se nedan", "se även Wikipediaartikeln".
• Använd inte enbart förnamn för att referera till personer. Använd istället fullständigt namn eller enbart efternamn. Andra gången en person nämns i ett och samma stycke kan ett personligt pronomen användas. Undantag för personer som saknar egentligt efternamn. Se Wikipedia:Personnamn.
• Undvik talspråksmarkörer. Talspråk innehåller många småord som "ju" och "så", vilka saknar egentligt innehåll. En stilnivå utan sådana vardagliga formuleringar är att föredra.
• Undvik ålderdomlig eller högtravande stil. För den som saknar större läsvana kan ord såsom "eljest" ge ett intryck av trovärdighet och auktoritet. Övriga kommer att tycka att det låter tillgjort. Wikipedia är ett modernt uppslagsverk.
• Undvik överdriven substantivering. För den som eftersträvar en formell stilnivå kan resultatet bli att många meningar skrivs i passiv form och substantiviserat på ett sätt som ibland skämtsamt kallas substantivsjukan. "Beslut togs om att" är dock inte särskilt lättläst; "Styrelsen tog beslut om att" eller "styrelsen beslutade att" är smidigare svenska.
• Undvik historisk presens. Historisk presens - nutidsformer då ett verkligt skeende i förfluten tid beskrivs - används för att göra texter mer levande och spännande. Wikipedia bör dock snarare ge ett trovärdigt intryck, varför historisk presens bör undvikas.
• Indela texten i stycken. Undvik långa passager utan styckeindelning, eftersom det försvårar läsningen.
• Undvik punktlistor. Använd inte punktlistor om texten kan skrivas som brödtext.
• Skriv ut förkortningar. Pappersuppslagsverk använder många förkortningar för att spara plats. Wikipedia har dock närmast obegränsat utrymme och texten blir mer lättläst då förkortningar skrivs ut.
• Krångla inte till det i onödan. Det kan finnas skäl att skriva "saknar inte", men oftast fungerar det bättre med bara "har".
• Använd inte onödigt krångliga ord. Det finns ingen anledning att använda ett ovanligt ord för att beskriva en enkel företeelse, länka istället.

Meningsbyggnad

• Använd subjekt. I korrekt skriven svenska råder subjektstvång. Skriv inte "Var chef över xx", utan skriv istället: "Han/hon/namn var chef över xx". Det finns åtskilliga artiklar på svenskspråkiga Wikipedia med meningar som saknar subjekt. Dessa bör bearbetas och kan inte ses som något föredöme.
• Ersätt inte verb med komman. Wikipedia lider inte av den utrymmesbrist som ofta får tryckta uppslagsverk att använda telegramliknande formuleringar; vi kan och bör använda fullständiga meningar. Skriv exempelvis inte "Fredrik Reinfeldt, statsminister i Sverige" utan "Fredrik Reinfeldt är statsminister i Sverige". Wikipedia uppdateras dessutom kontinuerligt, så "är" kan ändras till "var" när det blir aktuellt.
• Ersätt inte prepositioner med komman. Wikipedia lider inte av utrymmesbrist (se punkten ovan) och det finns ingen anledning att tillämpa onödiga anglicismer. Skriv exempelvis inte "Luleå är en stad i Norrbotten, Sverige" utan "Luleå är en stad i Norrbotten i Sverige".

Övrigt

• Ta hänsyn till läsarnas kunskapsnivå. Wikipedia skall vara tillgängligt för så många som möjligt; därför bör introduktion och andra övergripande avsnitt vara förståeliga för en bred publik. Därutöver kan det finnas mer specialiserade avsnitt som vänder sig till läsare med förkunskaper på varierande nivå. I sådana delar kan komplicerade fackuttryck ges en wikilänk istället för att undvikas eller förklaras.
• Skriv ur ett neutralt perspektiv. Se WP:NPOV.
• Styrk sakuppgifter med verifierbara källor. Se Wikipedia:Källor.

Kursivering

Följande typer av text brukar kursiveras:

• Titlar på kulturprodukter, exempelvis filmer, böcker, skivor, konstverk, tidningar och tidskrifter. Dock ska man undvika att kursivera enskilda titlar i t.ex. ett musikalbum eller ett diktverk. Dessa ska istället skrivas med citattecken.
• Namn på fartyg.
• Uttryck på främmande språk.
• När ord eller termer i sig diskuteras, exempelvis ”Begreppet patriarkat användes inte inom feminismen före 1900-talet”. Detta gäller dock i de flesta fall bara vid första förekomsten av ordet eller termen.
• Vetenskapliga art- och släktnamn samt undergrupper till dessa, men inte namn på familjer, ordningar och andra övergrupper.

Citat markeras med citattecken och inte med kursivering. Vanliga citattecken (”) kan användas för kortare citat, och vid längre uttalanden finns mallen {{citat}}.

Struktur och disposition

En beskrivning av ett vanligt artikelupplägg, särskilt vad gäller en artikels inledning, finns på Wikipedia:Disposition. Ofta kan man ta en artikel inom ett närliggande ämne som mall för disposition av en artikel. Ibland finns förslag på artikelupplägg på ett projekt inom området.

Wikilänkar

Wikilänkar ska leda läsaren till annan information som är relevant för artikelinnehållet. Överlänkning stör läsningen.

Om en term wikilänkas bör detta i allmänhet endast ske första gången det nämns i löpande text. Undantag kan göras i långa artiklar där det är länge sedan ordet förekom i texten eller där det är visuellt fördelaktigt att länka, eftersom övriga begrepp i till exempel en tabell eller uppräkning är länkade.

Ofta är det lämpligt att länka fackuttryck, egennamn och ovanliga/främmande begrepp om de är rimliga ämnen för egna artiklar. Det är bra att länka även till oskrivna artiklar, det vill säga skapa röda länkar, om artikelns ämne förtjänar en artikel - se Wikipedia:Relevanskriterier.

Rubriker och det fetstilade artikelnamnet först i artikeln bör stå självständigt och därför normalt inte wikilänkas. Om ett stycke är en sammanfattning av en underartikel, är det bättre att länka till underartikeln genom en upplysning om saken med indrag och kursiv stil alternativt med mall avsedd för ändamålet.

Ett exempel i artikeln Frankrikes historia:

---

Frankrikes historia utmärks av landets inre motsättningar och dess konflikter med sina grannländer. En tusenårig konsolideringsperiod föregick den egentliga statsbildningen (...)

---

Viktiga årtal och datum kan vid behov wikilänkas, men det är olämpligt att slentrianmässigt länka mindre intressanta tidsangivelser. I allmänhet finns det många andra ord i texten som bättre förtjänar wikilänkning än varje årtal som nämns. Den i allmänhet viktigaste poängen med att länka årtal är att man lätt kan få fram en lista med artiklar som ger information om vad som hänt olika år. En sådan lista bildar basen för årskrönikor. Detta resultat kan man emellertid uppnå utan störande länkar genom att använda mallen {{gömd länk}}.

Referenser

Observera att ett nottecken efter en mening eller sats följer direkt (utan mellanslag) efter punkten eller kommatecknet, inte före.

Källor

I första hand bör källor länkas till en specifik sakuppgift med hjälp av en not. Det är dock även tillåtet med en lista över allmänna källor. Dessa placeras under en egen rubrik; se även Wikipedia:Disposition.

Vidare läsning

För att ge läsaren ytterligare information om verk som behandlar artikelämnet är det möjligt att lägga till en lista över relevanta titlar. I första hand lämpar sig ett sådant avsnitt för tryckta böcker. Dessa samlas då under en särkild rubrik. Det är viktigt att inte blanda ihop detta avsnitt med källor som använts för att belägga påståenden i artikeln.

Se även

Under samlingsrubriken "Se även" är det möjligt att placeras länkar till andra artiklar i svenskspråkiga Wikipedia som berör ämnet på ett självklart sätt, men som inte nämnts i huvudtexten.

Externa länkar

Externa länkar placeras under en egen rubrik i slutet av artikeln. Rubriken "Externa länkar" rekommenderas oavsett antalet länkar som finns under.

Wikipedia är ingen länksamling; i de flesta fall är det olämpligt att länka till alla internet-sidor som överhuvud taget berör ämnet. I de flesta fall är det inte heller relevant med fler än tre externa länkar, men naturligtvis kan det förekomma undantag.

Länkar till direkta källor skall helst ligga i huvudtexten. I första hand bör sådana källor anges med hjälp av Wikipedias system för källhänvisningar. Det går även att lägga in en extern länk direkt i löptexten på det här sättet: Sjukvårdsbudgeten under Saddam Husseins tid var 16 miljoner dollar; 2004 hade den ökat till 1 000 miljoner dollar [1]. Denna metod används dock i första hand på Wikipedias diskussionssidor.

Vissa avråder från användning av ordet "hemsida". Svenska datatermgruppen skriver att ordet hemsida bäddar för begreppsförvirring, och att man i stället bör använda andra, mer precisa termer som webbplats, webbsida, och startsida. Ordet hemsida är dock något vanligare i tal och är fortfarande fullt gångbart i bland annat massmedia. I sammansättningar passar ordet "sajt" bra, såsom i ekonomisajt eller spelsajt.

När den person, organisation, företag eller liknande som artikeln behandlar har en egen webbplats brukar det vara relevant att inkludera en länk till denna. Det är då vanligt att beskriva länken som "X:s webbplats" eller alternativt "X:s hemsida". I många artiklar används formatet "X, officiell webbplats" för att markera att det inte rör sig om en utomstående parts webbplats.

Länkar till systerprojekt såsom Wiktionary, Wikiquote, Wikisource och Commons länkas i allmänhet via olika mallar.

Kategorier

Alla artiklar bör läggas in i någon lämplig kategori. Om man inte hittar någon som passar perfekt, är det bättre att lägga in artikeln i en kategori som stämmer ungefär eller en mindre specifik kategori, som till exempel Kategori:Musik, än att inte kategorisera artikeln alls.

Interwiki

Wikipedia:Interwikilänkar ger länkar till motsvarande artiklar på de andra språkens wikipedior. Dessa länkar syns inte i själva artikeln, utan bara på den plats som bestäms av den grafiska utformning, "skal", som varje enskild användare kan välja i sina Wikipedia:inställningar. I standardskalet ligger interwikilänkarna i vänstermenyn.

Se även

• Wikipedia:Artikellängd
• Wikipedia:Artikelmall
• Wikipedia:Trivia
• Wikipedia:Ämnesguider
• Wikipedia:Läsarperspektiv