Wikipedia:Artikelnamn

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Riktlinjer Black check.svg
Stilguide Plume pen w.svg

De principer och riktlinjer för namngivning av artiklar som beskrivs på denna sida, sammanfattar den standard som vuxit fram på Wikipedia på svenska. Artikelnamn kan alltid ändras i efterhand, och det går utmärkt att skriva enstaka artiklar utan att bry sig om namngivningsproblematiken; troligen kommer det då ibland att hända att andra byter namn på några av artiklarna. Dock händer det att enstaka användare skapar långa artikelserier utan att först sätta sig in i standard och praxis, vilket lätt väcker irritation hos andra användare.

Den som känner sig osäker på hur man brukar göra i något specifikt fall kan ställa en fråga på sidan för frågor och svar eller på Bybrunnen. Den som föredrar att fråga en specifik användare som verkar ha koll, kan givetvis göra det. Se Wikipedia:Inledning och sammanhang för information om hur namn bör skrivas i början av artikeln.

Allmänna rekommendationer[redigera | redigera wikitext]

Gör det enkelt[redigera | redigera wikitext]

Enkelhet, konsekvens och POMMF[redigera | redigera wikitext]

Genväg till detta avsnitt: WP:POMMF

Artiklar bör i allmänhet ligga under namn som de allra flesta svenskspråkiga förväntar sig att de har. Detta kallas principen om minsta möjliga förvåning (POMMF). Principen innebär att artikelnamn bör använda samma beteckningar och stavningar som svenska standardverk och massmedier. Undantag kan dock göras för viss stilistisk språkvård och konsekvens (se nedan samt andra rubriker på den här sidan).

Artiklar inom ett och samma ämnesområde bör vara konsekvent namngivna, så att det blir enkelt för läsaren att förstå under vilka titlar som han eller hon kan förväntas hitta närliggande uppslagsord. Enkelhet är också värt att eftersträva; delvis sammanfaller detta med principen om minsta möjliga förvåning.

Det har framhållits att principen om minsta möjliga förvåning skulle kunna leda till namngivning som strider mot Wikipedias neutralitetspolicy. Att följa POMMF innebär dock snarare att man inte tar ställning för endera uppfattningen där det finns flera olika åsikter om vilket namn som är korrekt, utan att man i stället använder det namn som är mest etablerat bland svenskspråkiga yrkesskribenter. Detta innebär till exempel att orter vars namn är omstridda namnges enligt den praxis som används av svenskspråkiga nyhetsmedier.

En titel som är korrekt enligt samtliga etablerade språkvårdande eller vetenskapliga organ bör dock i allmänhet inte stå tillbaka för "slarviga" eller direkt felaktiga alternativ, även om dessa är välkända och spridda i vardagligt bruk. I sådana fall kan principen om minsta möjliga förvåning tillgodoses genom omdirigeringar eller hänvisningar.

Om både en längre formell och en kortare informell namnvariant finns, så bör det kortare namnet (exempelvis Tyskland, Civilization II) användas i artikelnamn och löpande text, medan det längre namnet nämns i artikelns början (exempelvis Förbundsrepubliken Tyskland, Sid Meier's Civilization II) och har omdirigering till artikelnamnet.

Helst grammatisk grundform[redigera | redigera wikitext]

Titlar står i allmänhet i grammatisk grundform. För substantiv är obestämd form singularis oftast att föredra. Exempel: Bil. Verb står gärna i infinitiv, eller i substantiverad form. Exempel: Sjunga är ett fullt möjligt uppslagsord, men troligare är att sjunga kommer att vara omdirigerat till sång. Adjektiv skrivs gärna i singular positiv. Exempel: grön. Bland undantagen från dessa tumregler finns namn på exempelvis organisationer och företag, som kan vara i vilken grammatisk form som helst, och biologiska taxa. Exempel: Fältbiologerna och kråkor. Artiklar om folkslag bör ha namn i obestämd form plural (ex samer, tyskar).

Aktuella namn[redigera | redigera wikitext]

Personer, institutioner, platser och annat bör i allmänhet namnges med sitt aktuella namn. Låt Charlotte Nilsson dirigera till Charlotte Perrelli, Framtidsfabriken till Framfab och Leningrad och Petrograd till Sankt Petersburg. Inaktuella namn bör inte ha en egen artikel; däremot kan de förekomma som del i namn till historiska artiklar – till exempel slaget vid Stalingrad. Namn på stater eller administrativa områden som uppgått i andra – som Zaire och Älvsborgs län – bör ha egna artiklar, om det inte handlar om ett rent administrativt namnbyte (Kopparbergs län är en hänvisning till Dalarnas län).

För främmande etablerade geografiska och andra namn, som bytt namn eller ändrat transkriberingssystem, bör man dock avvakta innan man ändrar. Således används fortfarande Peking och Burma, trots att de lokala myndigheterna skulle föredra Beijing och Myanmar. Se Wikipedia:Geografiska namn.

Olika tecken[redigera | redigera wikitext]

Förkortningar[redigera | redigera wikitext]

Förkortningar undviks i artikelnamn, i synnerhet då det utskrivna namnet är relativt kort och välkänt och förkortningen för kort för att kunna antas vara unik. Detta gäller också då namnet vanligen skrivs i förkortad form, såsom Landsorganisationen (LO) och Pretty Good Privacy (PGP). Däremot kan förkortningarna med fördel användas i löpande text, och hänvisningar från ofta använda förkortningar bör finnas som omdirigeringar, förgreningssidor eller topplänkar.

Företaget Ikea marknadsför sig som IKEA.

Ibland används förkortningen som artikelnamn. Detta gäller framförallt om det fullständiga namnet är okänt eller mycket klumpigt och förkortningen välkänd och entydig, såsom Nato, Ikea och Unesco. Förkortningen skrivs med gemener och inledande versal, om bokstäverna uttalas som i ett ord.

Ovanliga tecken i titlar[redigera | redigera wikitext]

När bokstäver med diakritiska tecken som normalt inte används i svenska språket – som è och ç – används vid namngivandet av en artikel, är det bra att skapa en automatisk omdirigering från motsvarande titel med svenska bokstäver. Således ligger artikeln om författaren Émile Zola under detta uppslagsord, medan Emile Zola är en omdirigering som pekar dit.

Se Wikipedia:Återgivning av främmande språk för mer information om vilka tecken från främmande språk som ska användas.

Versalisering och textreklam[redigera | redigera wikitext]

Artiklar som handlar om varumärken och organisationsnamn får namn enligt vedertagna svenska språkregler, även om det företag eller den organisation som skapat namnet föredrar ett annat skrivsätt – till exempel i fråga om versalisering och stavning. Artikeln om Apples surfplatta heter alltså Ipad i stället för iPad, artikeln om det stora svenska möbelföretaget heter Ikea och inte IKEA, och artikeln om tillverkaren av sportkläder heter Adidas och inte adidas.

Periodiska publikationer följer samma regel. Flerstaviga tidningstitlar får dessutom ofta inledande versal i de "betydelsebärande orden" (som i engelsk titelstandard), och ovanliga skiljetecken i titeln undviks. Exempel: Epix i stället för EPIX och À Suivre i stället för (A SUIVRE)

Namn på andra språk[redigera | redigera wikitext]

Enligt Wikipedia:Återgivning av främmande språk bör man, för namn på andra språk, använda originalstavningen om den är med latinskt alfabet. En omdirigering från en version utan "icke-svenska" tecken kan skapas. Etablerade svenska namn, såsom Venedig, bör dock användas. För namn som i original skrivs med icke-latinska tecken måste man skriva om dem med latinska tecken. Se Wikipedia:Återgivning av främmande språk.

Enligt Svenska skrivregler kan man när man återger namn (inklusive verktitlar) på andra språk välja om man vill använda språkets versalisering eller anpassa den till svensk standard.[1]

På Wikipedia är det vanligt att utländska egennamn följer de versaliseringsregler som gäller för respektive språk, vilket bland annat i princip innebär att engelska namn skrivs med versal initial på alla "betydelsebärande" ord. Exempel: Isle of Beauty, Isle of Splendour, Music Corporation of America. Detta gäller även konstnärliga verk, till exempel namn på filmer och skivor – även när ursprungstiteln används i den svenska översättningen. Exempel: Schindler's List. Se vidare om namngivning av konstnärliga verk nedan.

Översatta namn skrivs dock med stor bokstav enbart på första ordet: Internationella valutafonden.

Flerordiga namn[redigera | redigera wikitext]

Då egennamn består av flera ord kan också ord utöver det första skrivas med stor begynnelsebokstav. Om det finns ett etablerat skrivsätt för ett enskilt namn följer Wikipedia i allmänhet detta, men då bruket är vacklande eller okänt används principerna nedan.

Gamla stan inrymmer bland annat Stockholms slott.

För flerordiga egennamn är huvudregeln att endast det första ordet skrivs med stor bokstav. Det gäller generellt för geografiska namn och byggnader, offentliga organ, föreningar samt titlar på böcker (dock ej namn på tidningar):

Om andra egennamn ingår i namnet ska även dessa skrivas med stor bokstav. Det gäller även i vissa fall där namnet inleds med Stora, Lilla, Norra, Södra, Västra och Östra, Sveriges eller Svenska:

När företag och organisationer har namn som består av två eller fler ord är det deras egen praxis som avgör vilka ord som ska inledas med versal – till exempel bara det första i Svenska kyrkan men båda i Rädda Barnen. Om enhetlig praxis inte finns eller är okänd gäller huvudregeln på svenska att bara första ordet inleds med versal. Om första ordet är Stiftelsen, Föreningen eller dylikt, eller om karaktären av egennamn riskerar att försvinna, ska även det andra ordet inledas med versal.

Ord med flera betydelser[redigera | redigera wikitext]

Ibland har ett ord flera olika betydelser. Helt skilda betydelser bör stå på olika sidor. För att skilja de olika betydelserna åt förses artikeltitlarna med så kallade särskiljningstillägg inom parentes (eller i några fall efter ett kommatecken), som kort anger vilken betydelse som avses. Exempel är Mars (månad), Mars (planet), Mars, Pennsylvania, och förgreningssidan Mars (olika betydelser). Den vanligaste betydelsen läggs på grundordet utan särskiljningstillägg, med topplänkar till övriga betydelser. Om det är svårt att utse vilken betydelse som är vanligast kan en förgreningssida läggas på grundordet. Artikelnamnet utan särskiljningstillägg (exempelvis Mars) kan leda till följande typ av artikel, i följande prioritetsordning efter vad som är tillämpligt:

  1. Berömdhet eller vanlig betydelse. Exempel: Strindberg är omdirigerad till August Strindberg. Berlin handlar om huvudstaden.
  2. Förgreningssida vars sida innehåller vad en "sida (olika betydelser)" skulle innehålla. Exempel: Mars, till vilken omdirigeringen Mars (olika betydelser) leder.
  3. Efternamnsartikel med lista med personer med efternamnet. Exempel: Ekman
  4. Släktartikel. Exempel: von Essen.

För att en läsare som inte vet hur särskiljningstillägget har valts ska kunna hitta rätt ska alla betydelser av ett ord gå att nå via wikilänkar från grundordet utan särskiljningstillägg.

Geografiska namn brukar ibland särskiljas med kommatecken. Exempel på detta är Lund, Järfälla kommun och Tallsjön, Norrbotten men Tallsjön (Fredrika socken, Lappland) och Bolmen (ort)

Artiklar i olika ämnen[redigera | redigera wikitext]

Aktuella händelser[redigera | redigera wikitext]

Det kan vara svårt att namnge aktuella/pågående händelser innan de saknar ett vedertaget namn, som Parisupploppen 2005.

Artikelnamnet bör vara beskrivande och enkelt och likna namn på tidigare händelser – till exempel Tyska novemberrevolutionen.

Personer[redigera | redigera wikitext]

Madonna Louise Ciccone är mest känd under sitt artistnamn Madonna.

Biografiska artikeltitlar och personer i löpande text bör namnges med de namn som de är kända under, utan andranamn. Detta är i vissa fall ett artistnamn eller en pseudonym. Regenter namnges med de namn som är etablerade i svensk litteratur, regentnummer och land om det behövs. Icke-regerande kungligheter namnges med kunglig titel, namn och land. Personer med samma namn åtskiljs vanligen med yrke eller födelseår (enligt modellen "född 1901") inom parentes. Om det behövs tas även landet med i artikelns namn.

Geografi, länder och nationaliteter[redigera | redigera wikitext]

Om ett vedertaget svenskt namn existerar bör detta i de flesta fall användas. Om inget vedertaget svenskt namn finns, eller om ett sådant namn inte längre används, bör det lokalt mest accepterade namnet användas. Undvik att på egen hand översätta geografiska namn till svenska.

Det är oftast lämpligt att ha separata artiklar för ett land, en nationalitet/folkslag och ett språk. På så sätt är Frankrike, fransmän och franska olika artiklar, där fransk är en förgreningssida. Artiklar som beskriver en persons nationalitet bör hänvisa till artikeln om nationaliteten. Exempel:

Édith Piaf, född (...) den 19 december 1915, död den 11 oktober 1963, var en fransk sångerska.

Politik och statsväsen[redigera | redigera wikitext]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Wikipedia:Att skriva om politik

Artiklar om politiska partier bör namnges med de i svenska sammanhang vanligaste namnen. Etablerade utländska namn som Labour Party, Venstre och Dansk Folkeparti kan användas, särskilt för att undvika sammanblandning med svenska partier med liknande namn. Partier med samma namn går ofta att särskilja med parentestillägg för landet; se Socialdemokraterna för exempel.

Artiklar om bilaterala relationer namnges "relationer mellan x-land och y-land" där landet som i svenskan kommer först i bokstavsordning namnges först, med omdirigering på andra hållet. Till exempel heter det relationer mellan Finland och Sverige samt relationer mellan Sverige och USA.

Militär[redigera | redigera wikitext]

Försvarsgrenar namnges med landets namn och det svenska namnet på vapenslaget: Royal Air Force hänvisar till Storbritanniens flygvapen och United States Army till USA:s armé. Denna riktlinje är omstridd.

Afrikakåren leddes länge framgångsrikt av Erwin Rommel.

Utländska militära enheter med väletablerade namn på svenska använder detta: Afrikakåren, inte Deutches Afrikakorps, Praetoriangardet, inte cohortes praetoriae. I annat fall behåller enheten sitt namn på originalspråket, om namnet skrivs med latinska bokstäver och om en vuxen svenskspråkig person åtminstone borde kunna ana namnets betydelse på originalspråk. Exempel på förband som behåller sitt namn på originalspråk är 101st Airborne Division och 1re Armée; exempel på en militär enhet vars namn översätts är 1-й Прибалтийский фронт till Första baltiska fronten och 2. magyar hadsereg till Andra ungerska armén.

Svenska militära förband namnges efter förbandets officiella namn – Norrbottens regemente eller Hälsinge flygflottilj. Marinförband bör för enkelhetens skull namnges enligt modellen Fjärde sjöstridsflottiljen (istället för 4. sjöstridsflottiljen).

  • Som regel särskrivs alla militära förband, det vill säga alltid mellanslag mellan bokstav och siffra (eller omvänt)! Till exempel I 19 eller F 15. Detta beror på att förbandsbeteckning (förkortningen) utläses infanteriregemente nitton, flygflottilj femton eller fjärde sjöstridsflottiljen, och inte infanteriregementenitton, flygflottiljfemton eller fjärdesjöstridsflottiljen.
  • Andra förbandsbeteckningar som FömedC och LG särskrivs inte. Det beror på att de är en ren förkortning av förbandet – exempel: Försvarsmedicincentrum och Livgardet.
  • Har ett förband återuppsatts efter avveckling eller bytt truppslag, bör de skiljas åt med varsin artikel (exempel: Livregementet till häst (det yngre) eller Göta livgarde (pansar)). Detta görs för att särskilja epokerna, men även för att de inte nödvändigtvis har någon nära koppling till det ursprungliga förbandet, mer än själva namnet. Har förbandet enbart bytt namn, bör den ursprungliga artikeln flyttas till det nya namnet (exempel: Trängregementet). Upphör ett förband, eller uppgår i ett annat, bör artikeln ses som historisk. Ny information och historik bör återges under nytt stycke i artikeln om förbandet som det uppgått i.

Ekonomi och institutioner[redigera | redigera wikitext]

Företag och organisationer[redigera | redigera wikitext]

Artiklar om företag och andra organisationer (och institutioner) skrivs så som de normalt refereras till, vilket oftast utesluter tillägg som "AB" eller "Corporation". Skriv till exempel:

Undantag görs dock i de fall där tilläggsformen är vanligare än den utan (exempel. LKAB) eller för att skilja en artikel från en annan (exempel: TV4 AB, till skillnad från TV4, och Vattenfall AB, till skillnad från Vattenfall).

Se även styckena Versalisering och textreklam och Flerordiga namn ovan, samt Wikipedia:Att skriva om näringsliv, företag och varumärken.

Universitet[redigera | redigera wikitext]

Harvard University och Paris universitet var sina respektive länders första universitet. Harvard University och Paris universitet var sina respektive länders första universitet.
Harvard University och Paris universitet var sina respektive länders första universitet.

Universitet och liknande utbildningsinstitutioner namnges i allmänhet enligt grundregeln (se wp:POMMF). Det innebär att vi använder de namn som används inom svenska massmedier, fackpress och litteratur. Följden kan bli en blandning mellan originalnamn (Harvard University[2]) och svenska namn (Paris universitet[3]). Namnvalet bör alltid källbeläggas.

Teknik och kommunikation[redigera | redigera wikitext]

Datorer och allmänt[redigera | redigera wikitext]

I allmänhet bör Terminologicentrums och Svenska datatermgruppens rekommendationer följas.

Fartyg[redigera | redigera wikitext]

Artiklar som handlar om enskilda fartyg kan namnges genom att låta fartygets typ ingå i namnet. Modernare fartyg använder ofta en förkortning som talar om vilken typ av fartyg det rör sig om – exempel: M/S Viking Cinderella eller S/Y Ellen med fartygstypsbeteckningarna M/S respektive S/Y. Artiklar om moderna militära fartyg använder ofta förkortningen HMS (exempel: HMS Gotland), eventuellt med fartygets officiella beteckning inom parentes (exempel: HMS Gotland (Gtd)).

Om artikeln handlar om äldre fartyg från en period då beteckningar av typen HMS eller S/S inte användes, och artikeln behöver särskiljas från andra artiklar, skrivs fartygstypen eller sjösättningsåret ut inom parentes efter namnet. Det görs enligt exemplen  Göteborg (1656),  Sigyn (barkskepp) eller  Vasaorden (kungaslup).

Flygplatser[redigera | redigera wikitext]

Utgångspunkten är att namnge flygplatsartiklar enligt "[Stad]-[Flygplatsnamn] flygplats". Exempelvis skriver vi Stockholm-Arlanda flygplats, Berlin-Tegel flygplats och Madrid-Barajas flygplats. Har flygplatsen ett officiellt namn på engelska, behålls det engelska namnet om det även är allmänt vedertaget – exempel: Göteborg City Airport. Det engelska ordet "Airport" (svenska: flygplats) bör undvikas i artikelnamnen i så stor utsträckning som möjligt. Städer eller regioner med flera flygplatser skiljs åt på det här sättet: London-Heathrow flygplats och London-Stansted flygplats, Stockholm-Bromma flygplats och Stockholm-Skavsta flygplats.

Luftfarkoster[redigera | redigera wikitext]

Artiklar om luftfarkoster, som flygplan och helikoptrar, namnges efter tillverkarens namn – exempel: Saab 39 Gripen, Boeing 747 och Eurocopter EC 135. Benämningar som en nations flygvapen använder sig av bör ej användas som artikelnamn. Om det finns versioner av luftfarkosten som är så speciella att det går att skriva utförliga artiklar om just dem, kan man bryta ut dem till en egen artikel – exempel: A 32, S 32 eller JA 37. Däremot bör tillverkarens namn användas så mycket som möjligt.

Vetenskap[redigera | redigera wikitext]

Astronomi[redigera | redigera wikitext]

Foto av jorden taget från Lunar Reconnaissance Orbiter i bana ovanför månen.

För astronomiska objekt och formationer utanför jorden används namn som är vedertagna på svenska – exempel: stora röda fläcken och Andromedagalaxen. Ibland kan parentestillägg vara nödvändigt – exempel: Platon (månkrater). De flesta astronomiska objekt skrivs konsekvent med inledande versal, men jorden, solen och månen skrivs som vanliga ord.

Kemi[redigera | redigera wikitext]

I kemi används vetenskapliga namn genomgående för kemiska föreningar. Till exempel hänvisar brunsten till mangandioxid.

Prefix

När en artikeltitel börjar med en siffra, bör den första bokstaven i artikelnamnet vara versal – exempel: 1,1,1-Trikloretan och inte 1,1,1-trikloretan. En omdirigering från den icke-versala artikelversionen bör skapas för att underlätta länkning från andra artiklar och underlätta artikelsökning.

Av tekniska anledningar rekommenderas inte att använda icke-numeriska prefix som artikelnamn. Detta inkluderar:

Positionella identifierare orto-, meta-, para-, α-, β-, γ-
Stereokemiska identifierare cis-, trans-, (E)-, (Z)-
Kirala identifierare (R)-, (S)-, D-, L-, (+)-, (−)-

Prefixet N- (när det syftar på bindning till en kväveatom) och motsvarande är ett undantag. Ordleden cyklo, iso, neo, spiro anses vara delar av namn (exempel: isopropanol) och kan användas. Inga bindestreck eller kursiv stil bör dock användas i dessa fall. Andra prefix som sec-, tert- med mera bör skrivas med bindestreck och endast med gemener, men de bör undvikas som artikelnamn.

Medicin, djur och natur[redigera | redigera wikitext]

Om ett medicinskt eller biologiskt begrepp har ett svenskt, etablerat och entydigt trivialnamn, bör detta användas med omdirigering från vetenskapligt namn. Exempel: suicid hänvisar till självmord.

Om det finns namnkonflikt, risk för missförstånd eller det inte finns något allmänt trivialnamn, så bör det vetenskapliga namnet användas. Exempel: kräfta och pung är grensidor som hänvisar till cancer respektive scrotum för sjukdomen och den manliga könsdelen.

Om det är praktiskt lämpligt ska alla korrekta namnformer anges i artikelns ingress. Listor med synonymer etc kan placeras under egen rubrik. Detta gäller även i {{taxobox}}, där man kan lämna en länk till den särskilda rubriken med synonymlistan.

Vetenskapliga namn för släkten och lägre taxa (till exempel undersläkten, arter, underarter) ska skrivas med kursiv stil – exempel: Amoebina.

Beteckningar för djur och växter (släkten, arter, raser, sorter och liknande) är sortnamn, inte egennamn. På Wikipedia skrivs de i regel helt utan versaler, enligt rekommendation från Svenska skrivregler.[4] Meningarna är delade om hur icke-etablerade sortnamn (exempelvis engelskspråkiga beteckningar på blandrashundar) ska skrivas – Alaskan husky eller Alaskan Husky. Svenska språkregler rekommenderar att flerordiga sortbeteckningar med namn får versal på ingående egennamn samt första bokstav – Flitiga Lisa, King Edward, Kung Karls spira – men medger samtidigt att bruket varierar.[5]

Tal och årtal[redigera | redigera wikitext]

Titlar som enbart består av siffror behandlar årtal enligt västerländsk tideräkning, vt. Exempel: artiklarna 1, 88 och 2005 behandlar dessa årtal. Årtal före Kristus brukar namnges enligt formen [[X f.Kr.]]. Exempel: 336 f.Kr.. Använd inte begreppet före vår tid som artikelnamn, men notera att detta skrivsätt ibland används i artikeltext. Se vidare Wikipedia:Att skriva om historia.

Citat ur ordförande Maos verk är allmänt bekant under titeln Maos lilla röda.

När det finns artiklar om särskilda tal, kan dessa ha parentestillägg – exempel: 1 (tal) och 88 (tal). Artiklar om saker som fått namn efter tal eller årtal får parentestillägg, som 3 (företag) och 1984 (roman).

Konst och kultur[redigera | redigera wikitext]

Konstnärliga titlar[redigera | redigera wikitext]

Ett verks officiella titel kan skrivas i kursiv stil. Det gäller särskilt när verkets namn kan förväxlas med ett annat begrepp – exempelvis huvudpersonen – eller på annat sätt bli svårt att skilja från omgivande text. Således handlar pjäsen Hamlet om rollfiguren Hamlet. Namn som används som konventionellt namn eller smeknamn, men som inte är officiell titel, skrivs med rak stil – exempel: Gilgamesheposet. Skriv således Maos lilla röda, men Citat ur ordförande Maos verk. Om verkets titel består av huvudtitel + undertitel (på svenska), separera med tankstreck eller kolon.

Svensk titel, annars originaltitel[redigera | redigera wikitext]

Om en film, roman, TV-serie eller liknande har en svensk titel brukar denna användas i artikelns titel. Originaltiteln anges i så fall efter den svenska inne i artikeln. Det råder olika meningar om en originaltitel ska skrivas enligt svensk standard med endast första bokstaven + egennamn i versaler (rekommenderas av TT-språket[6] och i viss mån av Svenska skrivregler) eller enligt originalspråkets standard (alternativ möjlighet enligt Svenska skrivregler[1]). Praxis på Wikipedia har varit att åtminstone versalisera engelskspråkiga titlar enligt engelsk standard (exempel: Spirited Away).

Om ingen svensk översättning finns, används originaltiteln transkriberad till svenska; sålunda återfinns filmen med originaltiteln ももへの手紙 (översatt till engelska som A Letter to Momo) tills vidare under artikelnamnet Momo e no tegami.[7] Var uppmärksam på att transkriberingsregler kan variera mellan målspråk; en engelsk, tysk eller fransk transkribering är inte nödvändigtvis korrekt på svenska.

Se vidare: transkriberingar från kyrilliska alfabetet
Ursprungliga verk har företräde[redigera | redigera wikitext]

Om ett verk (roman/pjäs/film/tv-serie) är baserat på något annat verk som har samma namn på svenska, får i allmänhet det ursprungliga verket bära den egna titeln medan det nyare verket får ett parentestillägg. Exempel: Stolthet och fördom behandlar romanen, Stolthet och fördom (TV-serie) den TV-serie som bygger på romanen.

Huvud- och underartiklar om fiktion[redigera | redigera wikitext]

Om en artikel om en serie verk, eller en franchise i populärkultur som exempelvis Harry Potter, blir tillräckligt stor, kan det vara lämpligt att dela upp den i en huvudartikel (moderartikel) och flera underartiklar (fördjupningsartiklar). Enligt principen om minsta möjliga förvåning bör huvudartikeln vara ägnad åt franchisen själv (som James Bond), medan underordnade artiklar (som James Bond (figur)) ägnas åt huvudpersonen i fenomenet. Huvudartikeln bör alltså inte vara ägnad åt en personbeskrivning av en enskild fiktiv figur med länkar till fenomenet i stort, utan tvärtom.

X-Men har synts i tidningen X-Men (serietidning) och filmen med samma namn.

Om en fiktiv figur, grupp, plats eller liknande förekommer i flera olika verk (romaner, filmer, tecknade serier med mera) med samma namn, kan det vara lämpligt att ge figuren eller motsvarande förtur till namnet. Exempel: superhjältegruppen X-Men beskrivs under X-Men, serietidningen under X-Men (serietidning) och filmen under X-Men (film). Länkar bör då finnas till samtliga underliggande artiklar från moderartikeln på väl synlig plats.

Toner och musikaliska verk[redigera | redigera wikitext]

Toner, ackord och tonarter namnges olika beroende på musikgenre, enligt de facto-standard i nyskriven svensk notskrift och musikundervisningslitteratur, såsom beskrivs i artikeln B, H och Bess. Den gamla svenska tonbeteckningen B (ett halvtonssteg ovanför A) ska inte användas, utan denna ton betecknas B. I artiklar om populärmusik, harmonilära med mera – men inte om klassisk musik och konstmusik – kan B även benämnas Bess. B betecknar i det sammanhanget den ton som traditionellt kallas H (ett halvtonssteg nedanför C).

För att minska förvåningen hos läsare som inte känner till denna kutym, och för att undvika missförstånd av vad som avses med tonen B, kan artiklarna förses med någon av följande mallar:

För korrekt typografi vid förtecken med mera, används med fördel {{musik}}.

Artiklar om musikaliska verk med särskilda titlar, som Leningradsymfonin eller De fyra årstiderna, namnges enligt de riktlinjer för konstnärliga verk som beskrivs ovan. För musikaliska verk med allmänna beteckningar – exempelvis numrerade symfonier och konserter – namnges artiklarna enligt principen: Typ av verk nr X (efternamn) (exempel: Symfoni nr 5 (Bruckner), Sonat för cello och piano (Schnittke)). När flera kompositörer delar efternamn anges även initialer – exempel: Requiem (WA Mozart).

Durtonarter skrivs med stor bokstav och bindestreck (C-dur). Molltonarter skrivs med liten bokstav (c-moll).

Psalmböcker[redigera | redigera wikitext]

Psalmböcker namnges i sin grundform med en tillämpbar och begriplig nedkortning av verkets hela namn, då flertalet av dem har tilläggsord såväl före som efter ett huvudord. Grundformen, till exempel Sionstoner, har antingen en egen huvudartikel eller förgrenas eller omdirigeras till en huvudartikel där årtal för fastställandet av verket ingår i namnet enligt en av två principer:

  • Övriga psalmböcker årtalsanges efter huvudordet med årtal för fastställandet av versionen, (i enstaka fall samma som tryckåret) enligt principen Sionstoner 1889, Sionstoner 1935, Sionstoner 1972. Många av 1700-talets frikyrkliga sångböcker utgavs mer kontinuerligt av enskilda tryckare eller psalmboksutgivare och fick som komplettering till titeln underrubriken "Förmerade och tillökte". För dessa äldre utgåvor är det nästan alltid tryckår som avses. I några fall har psalmböcker samma namn men helt skilda innehåll, då olika samfund utgett dem. Ett exempel på detta är de laestadianska respektive herrnuhutiska sångböckerna Sions Sånger.

Avvikelsen från gängse typografi i namngivningen beror på en önskan att både öka läsbarheten i specifika psalmartiklar (till exempel för psalmen "Var hälsad sköna morgonstund") och en önskan att visa på de olika psalmernas historia, titelförändringar vid olika bearbetningar, språkförändringar genom nya stavningsregler och liknande. Detta framgår först genom att olika publiceringar och olika rubriceringar inkluderande tidigare titlar förtydligas med hjälp av en något annorlunda typografi än den annars använda wikipediatypografin.

Sport och idrott[redigera | redigera wikitext]

Sveriges herrlandslag i fotboll är känt som "Blågult".

Sportevenemang namnges i allmänhet med evenemangets namn följt av årtal. Olympiska spel följer formen Olympiska sommarspelen 2004. Det finns dock ingen standard för benämningar på herr- och damtävlingar. Landslag namnges enligt formen Sveriges herrlandslag i fotboll. Sportklubbar namnges med förkortningar – som BK, IF, IFK och SK – såvida inte förvirring kan uppstå. Idrottsplats förkortas vanligtvis IP. Det finns ingen standard för vilket av uttrycken "sport" eller "idrott" som ska användas.

Listartiklar[redigera | redigera wikitext]

Listartiklar namnges som "Lista över X", där "X" är ett väl beskrivande namn för vad artikeln listar. Listartiklar som är formaterade som tabeller kan även namnges "Tabell över X" – exempel: tabell över atomernas elektronkonfiguration. Listor som utgör en tidslinje kan även namnges "Tidslinje över X". Artiklar som innehåller både listavsnitt och brödtext bör i allmänhet namnges som en vanlig artikel och inte som en listartikel.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Källnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Svenska skrivregler (2008), §8.6.2
  2. ^ Harvard University i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 7 oktober 2016.
  3. ^ Paris universitet i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 7 oktober 2016.
  4. ^ Svenska skrivregler (2008), §8.18
  5. ^ Svenska skrivregler (2008), §8.18.2
  6. ^ "Versal eller gemen". TT.se. Läst 31 januari 2014.
  7. ^ "Projekt Animanga – Namngivning av artiklar om enskilda verk". Wikipedia.org, 2014-01-22. Läst 31 januari 2014.

Källförteckning[redigera | redigera wikitext]

  • Svenska skrivregler. Språkrådets skrifter, 1654-0433 ; 8 (3., [utök.] utg.). Liber. 2008 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]