Isoleucin

Från Wikipedia
Isoleucin
StrukturformelMolekylmodell
Systematiskt namn2-Amino-3-metylpentansyra
Kemisk formelC5H10(NH2)COOH
Molmassa131,173 g/mol
UtseendeFärglösa kristaller
CAS-nummer73-32-5
SMILESCCC(C)C(N)C(O)=O
Egenskaper
Löslighet (vatten)40 g/l
Smältpunkt284 °C (sönderfaller)
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Isoleucin (förkortas Ile eller I) är en av de 20 aminosyrorna som är byggstenar i proteiner. Den tillhör gruppen neutrala, hydrofoba, opolära aminosyror och är en av de essentiella aminosyrorna som kroppen inte själv kan tillverka, utan måste tillföras genom födan.

I den genetiska koden kodas isoleucin av tre kodon: AUU, AUC och AUA.

Metabolism[redigera | redigera wikitext]

Isoleucin är en av de tre grenade aminosyror (BCAA) vars egenskaper bland annat kan främja muskelproteinsyntesen. Denna effekt är dock som störst då isoleucin tas tillsammans med de övriga grenade aminosyrorna (leucin och valin), snarare än då isoleucin tas som ett isolerat kosttillskott.[1]

Metaboliska sjukdomar[redigera | redigera wikitext]

Nedbrytningen av isoleucin är nedsatt vid följande metabola sjukdomar:

Vorkommen[redigera | redigera wikitext]

Mat med rikligt isoleucin: ägg, kyckling, fläsk, sojabönor, keso, mjölk, cashewnötter och sädeskorn.

Referenser[redigera | redigera wikitext]