Ättestupa
Ättestupa (även ättestörta eller ättestapul) är en tradition eller legend som säger att åldringar under nordisk forntid har kastat sig, eller blivit kastade, mot sin död utför ett brant stup, eller ättestupa. Enligt myten gjordes detta då den äldre blivit oförmögen att försörja sig själv eller bidra till arbetet på gården. Många platser i Sverige och Norden sägs ha tjänat som ättestupor, men det anses inte längre troligt att de faktiskt har använts.[1]
Ättestupan nämns i flera äldre källor, exempelvis Prokopios i sin beskrivning av herulerna från 500-talet. Solinus skriver om de lyckliga hyperboréerna vid nordpolen där det är dag i ett halvår från vårdagjämningen till höstdagjämning och beskriver klimatet som så hälsosamt att människorna där inte dör utan kastar sig från ett stup. Detta stup har tolkats som ättestupa.[2][3] En variant av myten är "ätteklubban", som alltså skulle ha varit en speciell klubba som använts för att slå ihjäl generation efter generation av åldringar.[4]
I Sverige blev ättestupan nyupptäckt på 1600-talet i och med att den gamla isländska sagan Götrikssagan, där det berättas om Ætternisstapi ("Släktklippan"[5]), översattes till svenska och gavs ut. Sagan ska vara det enda stället i litteraturen där ordet ætternisstapi förekommer.[5] Den svenske språkforskaren Adolf Noreen ifrågasatte myten under sent 1800-tal,[5] och det är numera accepterat bland forskare att ättestupan aldrig funnits.[1][4]
Myten om ättestupan har lästs som sanning in i nutid, och används i politiska sammanhang som pejorativ metafor för bristfällig äldreomsorg. I det svenska humorradioprogrammet Mosebacke Monarki infördes på 1960-talet ättestupa, så kallad ÄTP, istället för ATP.
Påstådda ättestupor
[redigera | redigera wikitext]Det finns flera platser i Norden som utpekats som tidigare ättestupor:
- Västergötland, Bohuslän
- I Keillers Park i Göteborg finns en höjd som kallas Ättestupan.[6]
- En i Vargön och i närheten av sjön Vristulven i Västergötland.[7]
- Ättestupeberget i Långared (Alingsås kommun) Västergötland (RT 90: X=6431606, Y=1297860)[8]
- Ättestupan i Västra Tunhems socken (Vänersborgs kommun) Västergötland (RT 90: X=6474997, Y=1301199)[8]
- Östergötland
- I Åby utanför Norrköping finns det en del av byn som heter Ättetorp, och i skogen bredvid finns en höjd som kallas Ättestupan.[7]
- Västra väggar på Omberg i Östergötland.[7]
- Västmanland
- Kullberget i Hällefors i Örebro län kallas ättestupan.[7]
- Blekinge
- Dalarna
- Trolldalen, Dalarna i Gagnefs kommun kallas ättestupan.[7]
- Halland
Gödestad i Varberg, Halland
- Lappland
- Nilastupet på Tjamstanberget i Malå kommun, Lappland.[7]
Medelpad
I populärkulturen
[redigera | redigera wikitext]I filmen Midsommar finns en scen där ättestupa förekommer. Det ska utspela sig i Hälsingland hos en svensk sekt. En grupp engelsmän och amerikaner blir alldeles förskräckta av synen, medan svenskarna ser det som naturligt.
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Ättestupan, svensk film från 1997
- En japansk motsvarighet till ättestupan är Ubasute (även stavad obasute), där en åldrande kvinna lämnas att dö i ödemarken.[10][11]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Birgitta Odén (intervju med) (29 september 1999). ”Ättestupan bara en skröna”. Dagens Nyheter.
- ^ Nationalencyklopedin. Bd 20. Höganäs: Bra böcker. 1996. sid. 420 ättestupa. ISBN 91-7024-619-X
- ^ Caius Julius Solinus. ”De Hyperboreis, et Hyperboreæ regionibus” (på latin). De mirabilibus mundi. http://www.thelatinlibrary.com/solinus2.html#XVII.
- ^ [a b] Odén, Birgitta (1996). ”Ättestupan - myt eller verklighet?”. Scandia - Tidskrift för historisk forskning 62 (2): sid. 221–234. ISSN 0036-5483. http://journals.lub.lu.se/index.php/scandia/article/view/1113/898. Läst 25 december 2011.
- ^ [a b c] Adolf Noreen, Ättestupa i Nordisk familjebok (första upplagan, 1894)
- ^ Upptäck Hisingen!: det moderna Göteborg. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum. 2008. sid. 32. Libris 11221252. ISBN 9789185488971
- ^ [a b c d e f g h] ”Listan ~ Huvudsakliga ättestupor i Sverige”. attestupor.com. https://attestupor.com/senaste-listan/. Läst 13 april 2024.
- ^ [a b] Svenska Ortnamn (CD-skiva utgiven av Sveriges Släktforskarförbund)
- ^ ”Barnbergets mystiska mur”. Magasinet iTimrå. 2 juli 2020. https://itimra.se/innehall/kultur-noje/barnbergets-mystiska-mur/. Läst 17 juli 2021.
- ^ Ubasute: A Dark Page in Japanese History
- ^ Roberson James E., Suzuki Nobue, red (2003) (på engelska). Men and masculinities in contemporary Japan: dislocating the salaryman doxa. London: Routledge. sid. 156. Libris 8287132. ISBN 0-415-24446-3. http://books.google.se/books?id=X02SC3izkJ4C&pg=PA156&lpg=PA156&dq=Ubasute+old+woman&source=bl&ots=YyPy136Urw&sig=hqb96f_evoaye6NQZeVkyCnFzN8&hl=sv&ei=gisESqj_K8vesgbgkOWzCA&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=6
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wiktionary har ett uppslag om ättestupa.- ”Ättestupa”. Suecia antiqua et hodierna, tredje bandet. Kungliga biblioteket. https://suecia.kb.se/F/?func=find-c&ccl_term=wso+%3D+csaml&local_base=sah.
