Vänersborgs kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Vänersborgs kommun
Kommun
Vänersborg-vapen.svg
Vapensköld för Vänersborgs kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Västra Götalands län
Landskap Västergötland, Dalsland
Domsaga Vänersborgs domsaga
Läge 58°23′0″N 12°19′0″Ö / 58.38333°N 12.31667°Ö / 58.38333; 12.31667
Centralort Vänersborg
Areal 898,83 km² (2015-01-01)[1]
129:e största (av 290)
 - land 642,6 km²
 - vatten 256,23 km²
Folkmängd 39 236 (2018-03-31)[2]
66:e största (av 290)
Befolkningstäthet 61,06 invånare/km²[2][1]
89:e högsta (av 290)
GeoNames 2665170
Kommunkod 1487
Tätortsgrad (%) 81 (2015)[4]
Antal anställda 4 225 ()[3]
Vänersborg Municipality in Västra Götaland County.png
Webbplats: www.vanersborg.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Lantmäteriets kommunavgränsning
Vänersborgs kommun

Vänersborgs kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Älvsborgs län. Centralort är Vänersborg, som ligger vid Vänerns sydspets. Vänersborg var residensstad i Älvsborgs län 1690-1997.

Kommunen är belägen i den nordvästra delen av landskapet Västergötland och den sydöstra delen av Dalsland. Göta älv rinner genom kommunen i nord-sydlig riktning. Vänersborgs kommun gränsar till Uddevalla kommun i före detta Göteborgs och Bohus län och Färgelanda kommun i före detta Älvsborgs län i väster, Melleruds kommun i före detta Älvsborgs län i norr, Grästorps kommun i före detta Skaraborgs län i öster samt Trollhättans kommun och Lilla Edets kommun i före detta Älvsborgs län i söder. I öster har kommunen en maritim gräns till Lidköpings kommun i före detta Skaraborgs län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Brålanda, Frändefors, Gestad, Sundals-Ryr, Vassända-Naglum (del av), Väne-Ryr, Vänersnäs och Västra Tunhem. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Vänersborgs stad som 1863 bildade en stadskommun.

Den 23 maj 1935 inrättades Brålanda municipalsamhälle i Brålanda landskommun. 1945 införlivades i staden norra delen av den då upplösta Vassända-Naglums landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades "storkommunerna" Brålanda (av Brålanda, Gestad och Sundals-Ryr) och Västra Tunhem (av Vänersnäs och Västra Tunhem). Samtidigt införlivades Väne-Ryrs landskommun i Vänersborgs stad medan Frändefors landskommun förblev oförändrad. Den 31 december 1956 upplöstes Brålanda municipalsamhälle.

Vänersborgs kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Vänersborgs stad. 1974 införlivades Brålanda, Frändefors och Västra Tunhems kommuner.[5]

Kommunen ingår sedan bildandet i Vänersborgs tingsrätts domsaga.[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått fält en bojort av guld med beslagna segel, flytande på en av vågskura bildad stam av silver. Bojorten har en naturfärgad svensk flagga på masttoppen och en i aktern.

Kristinehamn och Vänersborg fick på 1600-talet båda sådana här fartyg i sina sigill. Först när de skulle fastställas som vapen på 1940-talet blev de särskilda genom att Vänersborgs skuta försågs med flaggor. 1974 registrerades vapnet i PRV för den nya kommunen.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Vänersborgs kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
32 531
1975
  
34 365
1980
  
34 574
1985
  
35 702
1990
  
36 628
1995
  
36 477
2000
  
36 589
2005
  
36 951
2010
  
36 857
2015
  
38 381
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Distrikt inom Vänersborgs kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
I Västergötland

I Dalsland

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[7]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2010 fanns det sex tätorter i Vänersborgs kommun

Nr Tätort Folkmängd
1 Vänersborg &&&&&&&&&&023119.&&&&&023 119
2 Vargön &&&&&&&&&&&04981.&&&&&04 981
3 Brålanda &&&&&&&&&&&01521.&&&&&01 521
4 Frändefors &&&&&&&&&&&&0640.&&&&&0640
5 Nordkroken &&&&&&&&&&&&0456.&&&&&0456
6 Katrinedal &&&&&&&&&&&&0399.&&&&&0399

Centralorten är i fet stil.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Kommunen genomkorsas av Göta älv och Trollhätte kanal i nord-sydlig riktning. Samma riktning har E45 och Bergslagsbanan (nu Norge/Vänerbanan) som trafikeras av SJ:s, NSB:s och Tågabs fjärrtåg mellan Göteborg C och Oslo respektive Karlstad med stopp i Öxnered. Regiontågen Västtågen trafikerar Öxnered och Vänersborg C, både mellan Göteborg och Vänersborg samt på Älvsborgsbanan mellan Uddevalla, Herrljunga och Borås som även har Vargöns station öster om Vänersborg.

I kommunens södra del korsas E45 av riksväg 44 i öst-västlig riktning och söder om Frändefors avtar länsväg 173 åt väster.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Vänersborgs kommun har styrts av olika majoriteter under årens lopp. I riksdagsvalet kan man se att landskapsgränsen också utgör en politisk gräns, som hänger samman med olika näringsstrukturer: Västgötadelen röstar övervägande socialistiskt, medan dalslandsdelen röstar övervägande borgerligt. Sedan valet 2014 styrs Vänersborg av minoritet bestående av: Socialdemokraterna (14), Centerpartiet (4), Miljöpartiet (4) som tillsammans har 22 av 51 mandat i kommunfullmäktige.

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Lars-Göran Ljunggren
Förste vice ordförande
M
Niklas Claesson
Andre vice ordförande
MP
Anna-Karin Sandberg
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden
S
Dan Nyberg
KD
Marie-Louise Bäckman
Kultur- och fritidsnämnden
MP
Marika Isetorp
M
Henrik Josten
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
MP
Per Sjödahl
M
Henrik Harlitz
Samhällsbyggnadsnämnden
S
Benny Augustsson
L
Peter Göthblad
Överförmyndarnämnden
S
Madelaine Karlsson
L
Kerstin Andersson
Barn- och utbildningsnämnden
C
Mats Andersson
L
Tove af Geijerstam
Byggnadsnämnden
S
Bo Dahlberg
M
Lena Eckerbom Wendel
Valnämnden
S
Annika Larson-Lindlöf
M
Niklas Claesson

Mandatfördelning i Vänersborgs kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDNYDVfPFiVCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701196114
196114
4187,4
338
197321913816
2191386
4990,6
3811
197622013716
2201376
4991,3
3316
19793211278
3211278
5190,4
3516
198232311410
32311410
5190,8
3516
198541891010
41891010
5189,0
3318
198841948718
4194878
5184,6
3120
19913152247549
31547549
5185,2
3417
1994321294327
3219437
5185,3
3219
19985162124246
51612446
5180,87
3021
2002520254546
52054546
5178,73
3120
2006421225449
4215449
5180,22
2625
201081242235213
81243513
5183,11
2922
201461446243210
614464310
5184,51
3021
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Vänorten Eiði på Färöarna.

I Norden:

Utanför Norden:

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2018”. Statistiska centralbyrån. 9 maj 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-1-2018/. Läst 13 maj 2018. 
  3. ^ läs online,
  4. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Vänersborgs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]