Vänersborgs kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Vänersborgs kommun
Kommun
Vänersborgs kommunhus 01.jpg
Vänersborgs kommunhus
SloganRegionhuvudstaden vid Vänerns sydspets
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapVästergötland
LänVästra Götalands län (–)
Älvsborgs län (–)
CentralortVänersborg
Inrättad1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal898,81 kvadratkilometer ()[1]
- därav land643,94 kvadratkilometer[1]
- därav vatten254,87 kvadratkilometer[1]
Folkmängd39 651 ()[2]
Bef.täthet61,58 inv./km² (land)
Läge
Vänersborg Municipality in Västra Götaland County.png
Kommunen i länet.
Koordinater58°23′00″N 12°19′00″Ö / 58.383333333333°N 12.316666666667°Ö / 58.383333333333; 12.316666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsVänersborgs domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1538[3]
Anställda4 225 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1487 (–)
1580 (–)
GeoNames2665170
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Vänersborgs kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Älvsborgs län. Centralort är Vänersborg, som ligger vid Vänerns sydspets. Vänersborg var residensstad i Älvsborgs län 1690–1997.

Kommunen är belägen i den nordvästra delen av landskapet Västergötland och den sydöstra delen av Dalsland. Göta älv rinner genom kommunen i nord-sydlig riktning.

I norra och sydöstra delen av kommunen finns uppodlade lerslätter med skog och myrmark däremellan. I nordväst, liksom i söder finns platåberg. Den offentliga sektorn är en viktig som arbetsgivare även om högteknologisk verkstadsindustri, IT- och elektronikföretag, utbildningsverksamhet och tjänsteföretag tagit över allt mer.

Sedan kommunen bildades på 1970-talet har befolkningstrenden varit positiv. Vänersborgs kommun har styrts av olika majoriteter under årens lopp.  Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet tog makten efter valet 2014, vilken de behöll efter valet 2018.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Brålanda, Frändefors, Gestad, Sundals-Ryr, Vassända-Naglum (del av), Väne-Ryr, Vänersnäs och Västra Tunhem. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Vänersborgs stad som 1863 bildade en stadskommun.

Den 23 maj 1935 inrättades Brålanda municipalsamhälle i Brålanda landskommun. 1945 införlivades i staden norra delen av den då upplösta Vassända-Naglums landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades "storkommunerna" Brålanda (av Brålanda, Gestad och Sundals-Ryr) och Västra Tunhem (av Vänersnäs och Västra Tunhem). Samtidigt införlivades Väne-Ryrs landskommun i Vänersborgs stad medan Frändefors landskommun förblev oförändrad. Den 31 december 1956 upplöstes Brålanda municipalsamhälle.

Vänersborgs kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Vänersborgs stad. 1974 införlivades Brålanda, Frändefors och Västra Tunhems kommuner.[5]

Kommunen ingår sedan bildandet i Vänersborgs tingsrätts domsaga.[6]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Vänersborgs kommun gränsar till Uddevalla kommun i före detta Göteborgs och Bohus län och Färgelanda kommun i före detta Älvsborgs län i väster, Melleruds kommun i före detta Älvsborgs län i norr, Grästorps kommun i före detta Skaraborgs län i öster samt Trollhättans kommun och Lilla Edets kommun i före detta Älvsborgs län i söder. I öster har kommunen en maritim gräns till Lidköpings kommun i före detta Skaraborgs län.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Kring Vänerns södra spets är landskapet plant med en berggrund av urberg, vilka är klädda med de uppodlade lerslätterna Dalboslätten i norr och Tunhemsslätten i sydöst. Mellan de två slätterna finns jordfattiga hällytor med skog och myrmark. I nordväst övergår slätten till Kroppefjäll, en bergsplatå klädd med vildmarksartade, skogklädda förkastningsbranter men också bäckraviner med rik växtlighet. Platåbergen Halleberg och Hunneberg i söder är klädda med barrskog, till skillnad från slätterna där ädellövskog växer. Kring halvön Vänersnäs finns ett grunt skärgårdsområde med vidsträckta vassområden. Vänern mynnar ut i Göta älv i den inre delen av Vänersborgsviken.[7]

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

År 2021 fanns 18 naturreservat i kommunen, varav två kommunala – Dalbobergen och Nygårdsängen. Kommunen uppger att man "Genom att bilda kommunala naturreservat visar vi att kommunen har en hög ambitionsnivå och aktivt vill bidra till att skydda värdefull natur".[8]

År 2016 antog kommunen ett miljöprogram med mål för den lokala miljön 2030.[9] Vänersborgs Miljöforum anordnades för första gången 2018 vilket kommunen beskrivit som "en mötesplats för att lära oss mer om kommunens miljöarbete och inspireras av varandra" och att knyta an till de miljörelaterade målen i Agenda 2030.[10]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Distrikt inom Vänersborgs kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sju församlingar – Brålanda, Frändefors, Gestad, Sundals-Ryr, Vänersborg och Väne-Ryr, Vänersnäs och Västra Tunhem.

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[11]Brålanda, Frändefors, Gestad, Sundals-Ryr, Väne-Ryr, Vänersborg, Vänersnäs och Västra Tunhem.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2010 fanns det sex tätorter i Vänersborgs kommun

Nr Tätort Folkmängd
1 Vänersborg &&&&&&&&&&023119.&&&&&023 119
2 Vargön &&&&&&&&&&&04981.&&&&&04 981
3 Brålanda &&&&&&&&&&&01521.&&&&&01 521
4 Frändefors &&&&&&&&&&&&0640.&&&&&0640
5 Nordkroken &&&&&&&&&&&&0456.&&&&&0456
6 Katrinedal &&&&&&&&&&&&0399.&&&&&0399

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Kommunhusets entré

Vänersborgs kommun har styrts av olika majoriteter under årens lopp. I riksdagsvalet kan man se att landskapsgränsen också utgör en politisk gräns, som hänger samman med olika näringsstrukturer: Västgötadelen röstar övervägande socialistiskt, medan dalslandsdelen röstar övervägande borgerligt. Sedan valet 2014 styrs Vänersborg av minoritet bestående av: Socialdemokraterna (14), Centerpartiet (4), Miljöpartiet (4) som tillsammans har 22 av 51 mandat i kommunfullmäktige. Efter valet 2018 fortsatte samma koalition att styra, dock med en svagare minoritet om 20 av 51 mandat i kommunfullmäktige.[12]

År Partier
1991–1994[13] M C KD FP
1994–1998 S V MP
1998–2002 FV M C KD FP
2002–2006 S C
2006–2010 S C
2010–2014 M FP KD
2014–2018 S C MP
2018– S C MP

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande C Annalena Levin
Förste vice ordförande M Dan Åberg 2018-2020

Gunnar Lidell 2021-

Andre vice ordförande S Anneli Guilotte

Lista över kommunfullmäktiges ordförande genom åren:

Vänersborgs Kommunfullmäktige ordförande
2018-2022 C Annalena Levin första kvinnliga

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2019
Ordförande S Benny Augustsson
Förste vice ordförande M Gunnar Lidell 2019-2020

Henrik Harlitz 2021-

Andre vice ordförande C Bo Carlsson 2019-2020

Mats Andersson 2021-

Källa:[14]

Lista över kommunstyrelsens ordförande[15][redigera | redigera wikitext]

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Oskar Harad Karlson 1971 1978 Folkpartiet
  Georg Jonasson 1978 1983 Centerpartiet
  Gunnar Russberg 1983 1985 Socialdemokraterna
  Wollmar Danielsson 1986 1990 Centerpartiet
  S Anders Larsson 1990 1994 Socialdemokraterna
  Sven-Ingvar Eriksson 1994 1996 Moderaterna
  S Anders Larsson 1996 2000 Socialdemokraterna
  Sven-Ingvar Eriksson 2000 2002 Moderaterna
  Lars-Göran Ljunggren 2002 2010 Socialdemokraterna
  Gunnar Lidell 2010 2014 Moderaterna
  Marie Dahlin 2014 2018 Socialdemokraterna
  Benny Augustsson 2019 Socialdemokraterna

Lista över nämnds ordföranden

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden S Dan Nyberg M Henrik Harlitz
Kultur- och fritidsnämnden S Hans-Peter Norén M Kristina Edvinsson
Miljö- och hälsoskyddsnämnden S Ann-Marie Jonasson M Henrik Harlitz
Samhällsbyggnadsnämnden MP Anders Wiklund M Tor Wendel
Överförmyndarnämnden S Madelaine Karlsson KD Marie-Louise Bäckman
Barn- och utbildningsnämnden C Mats Andersson L Gunnar Henriksson
Byggnadsnämnden S Bo Dahlberg KD Gunnar Bäckman
Valnämnden S Annika Larson-Lindlöf M Niklas Claesson

Mandatfördelning i Vänersborgs kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDNYDVfPFVCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701196114
196114
4187,4
338
197321913816
2191386
4990,6
3811
197622013716
2201376
4991,3
3316
19793211278
3211278
5190,4
3516
198232311410
32311410
5190,8
3516
198541891010
41891010
5189,0
3318
198841948718
4194878
5184,6
3120
19913152247549
31547549
5185,2
3417
1994321294327
3219437
5185,3
3219
19985162124246
51612446
5180,87
3021
2002520254546
52054546
5178,73
3120
2006421225449
4215449
5180,22
2625
201081242235213
81243513
5183,11
2922
201461446243210
614464310
5184,51
3021
20185142924339
51494339
5185,59
3219
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Internationella relationer[redigera | redigera wikitext]

År 2013 antog kommunen en internationell policy. Av den framgår att det "internationella arbetet (ska) bedrivs för att skapa en konkurrenskraftig och attraktiv kommun. Arbetet ska grunda sig på kunskaper om hur Vänersborg som kommun och geografiskt område påverkas av omvärlden, vilket kräver en aktiv och strategisk omvärldsbevakning".[16] Som en del av det arbetet har kommunen samarbeten med regionala organisationer, vänorter, aktörer i europeiska nätverk samt andra typer av samarbeten.[17]

Vänorten Eiði på Färöarna.

Vänersborgs kommun har nio vänorter, vilka tillkommit sedan 1940-talet, och är således med i Nordens största vänortskedja. Dessa är ArsukGrönland, EiðiFäröarna, Herning i Danmark, Holmestrand i Norge, den dansktalande minoriteten i tyska Husby, Kangasala i Finland, Lich i Tyskland, Landkommunerna på Åland samt SiglufjörðurIsland.[18]

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Centralorten är sedan 1999 säte för delar av regionens och länets centrala förvaltningar men också för Västra Götalandsregionens regionfullmäktige och regionstyrelse. Innan 1999 var centralorten residensstad i Älvsborgs län. Den offentliga sektorns betydelse för näringslivet har ändå minskat till förmån för högteknologisk verkstadsindustri, IT- och elektronikföretag, utbildningsverksamhet och tjänsteföretag. Bland större företag inom tillverkningsindustrin återfinns Vargön Alloys, VBG Group Truck Equipment samt Tranter International.[7]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Kommunen genomkorsas av Göta älv och Trollhätte kanal i nord-sydlig riktning. Samma riktning har E45 och Bergslagsbanan (nu Norge/Vänerbanan) som trafikeras av SJ:s, Vy:s och Tågabs fjärrtåg mellan Göteborg C och Oslo respektive Karlstad med stopp i Öxnered. Regiontågen Västtågen trafikerar Öxnered och Vänersborg C, både mellan Göteborg och Vänersborg samt på Älvsborgsbanan mellan Uddevalla, Herrljunga och Borås som även har Vargöns station öster om Vänersborg.

I kommunens södra del korsas E45 av riksväg 44 i öst-västlig riktning och söder om Frändefors avtar länsväg 173 åt väster.

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Vänersborgs kommun 1970–2020
År Invånare
1970
  
32 531
1975
  
34 365
1980
  
34 574
1985
  
35 702
1990
  
36 628
1995
  
36 477
2000
  
36 589
2005
  
36 951
2010
  
36 857
2015
  
38 381
2017
  
39 151
2020
  
39 624
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

Vänersborgs museum tillkom som just museum på 1800-talet och är den äldsta svenska bevarade museimiljön.[19] I centralorten finns åtminstone 25 platser med kulturhistoria, där ett flertal är byggnader så som Paalzowska och Strömmerska huset.[20]

Ett annat exempel på kulturarv är Västra Tunhems kyrkogård som togs i bruk på 1100-talet.[21]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått fält en bojort av guld med beslagna segel, flytande på en av vågskura bildad stam av silver. Bojorten har en naturfärgad svensk flagga på masttoppen och en i aktern.

Kristinehamn och Vänersborg fick på 1600-talet båda sådana här fartyg i sina sigill. Först när de skulle fastställas som vapen på 1940-talet blev de särskilda genom att Vänersborgs skuta försågs med flaggor. 1974 registrerades vapnet i PRV för den nya kommunen.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2022 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2022, Statistiska centralbyrån, 11 maj 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Vänersborgs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ [a b] ”Vänersborg - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/v%C3%A4nersborg. Läst 20 juni 2022. 
  8. ^ Franke, Niklas. ”Naturområden, naturreservat - Vänersborgs kommun”. www.vanersborg.se. https://www.vanersborg.se/bygga-bo--miljo/naturvard-och-parker/naturomraden-naturreservat.html. Läst 20 juni 2022. 
  9. ^ Särg, Hedvig. ”Samhällsutveckling och hållbarhet - Vänersborgs kommun”. www.vanersborg.se. https://www.vanersborg.se/bygga-bo--miljo/samhallsutveckling-och-hallbarhet.html. Läst 20 juni 2022. 
  10. ^ Särg, Hedvig. ”Miljöforum - Vänersborgs kommun”. www.vanersborg.se. https://www.vanersborg.se/bygga-bo--miljo/samhallsutveckling-och-hallbarhet/miljoforum.html. Läst 20 juni 2022. 
  11. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  12. ^ Jerosimic, Maja (16 november 2018). ”Styret klart i Vänersborgs kommun”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/styret-klart-i-vanersborgs-kommun. Läst 23 februari 2019. 
  13. ^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1992 - 1994 Arkiverad 20 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 9 januari 2016
  14. ^ ”Kommunalråd”. Vänersborgs kommun. http://www.vanersborg.se/kommun--politik/kommunens-organisation/kommunalrad.html. Läst 20 november 2018. 
  15. ^ Sveriges statskalender 1971-2015
  16. ^ Internationell policy. Vänersborgs kommun. 29 maj 2013. https://www.vanersborg.se/download/18.604f8506148c65c58a03c8e5/1413273593893/Internationell%20policy.pdf. 
  17. ^ Asaad, Reneih. ”Internationellt arbete - Vänersborgs kommun”. www.vanersborg.se. https://www.vanersborg.se/kommun--politik/internationellt-arbete.html. Läst 20 juni 2022. 
  18. ^ Crantz, Catrin. ”Vänorter - Vänersborgs kommun”. www.vanersborg.se. https://www.vanersborg.se/kommun--politik/internationellt-arbete/vanorter.html. Läst 20 juni 2022. 
  19. ^ ”Vänersborgs museum”. www.vastsverige.com. https://www.vastsverige.com/visittrollhattanvanersborg/produkter/vanersborgs-museum/. Läst 20 juni 2022. 
  20. ^ ”Historisk stadsvandring i Kulturaxeln”. www.vastsverige.com. https://www.vastsverige.com/visittrollhattanvanersborg/produkter/historisk-stadsvandring-i-kulturaxeln/. Läst 20 juni 2022. 
  21. ^ ”Kyrkogårdsvandring i Västra Tunhem”. www.vastsverige.com. https://www.vastsverige.com/visittrollhattanvanersborg/produkter/kyrkogardsvandring/. Läst 20 juni 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]