Vänersborgs kommun är en kommun i Västra Götalands län , i före detta Älvsborgs län . Centralort är Vänersborg , som ligger vid Vänerns sydspets. Vänersborg var residensstad i Älvsborgs län 1690–1997.
Kommunen är belägen i den nordvästra delen av landskapet Västergötland och den sydöstra delen av Dalsland . Göta älv rinner genom kommunen i nord-sydlig riktning. Vänersborgs kommun gränsar till Uddevalla kommun i före detta Göteborgs och Bohus län och Färgelanda kommun i före detta Älvsborgs län i väster, Melleruds kommun i före detta Älvsborgs län i norr, Grästorps kommun i före detta Skaraborgs län i öster samt Trollhättans kommun och Lilla Edets kommun i före detta Älvsborgs län i söder. I öster har kommunen en maritim gräns till Lidköpings kommun i före detta Skaraborgs län.
Kommunens område motsvarar socknarna : Brålanda , Frändefors , Gestad , Sundals-Ryr , Vassända-Naglum (del av), Väne-Ryr , Vänersnäs och Västra Tunhem . I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Vänersborgs stad som 1863 bildade en stadskommun .
Den 23 maj 1935 inrättades Brålanda municipalsamhälle i Brålanda landskommun . 1945 införlivades i staden norra delen av den då upplösta Vassända-Naglums landskommun .
Vid kommunreformen 1952 bildades "storkommunerna " Brålanda (av Brålanda, Gestad och Sundals-Ryr ) och Västra Tunhem (av Vänersnäs och Västra Tunhem). Samtidigt införlivades Väne-Ryrs landskommun i Vänersborgs stad medan Frändefors landskommun förblev oförändrad. Den 31 december 1956 upplöstes Brålanda municipalsamhälle.
Vänersborgs kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Vänersborgs stad. 1974 införlivades Brålanda , Frändefors och Västra Tunhems kommuner .[ 5]
Kommunen ingår sedan bildandet i Vänersborgs tingsrätts domsaga .[ 6]
Blasonering : I blått fält en bojort av guld med beslagna segel, flytande på en av vågskura bildad stam av silver. Bojorten har en naturfärgad svensk flagga på masttoppen och en i aktern.
Kristinehamn och Vänersborg fick på 1600-talet båda sådana här fartyg i sina sigill . Först när de skulle fastställas som vapen på 1940-talet blev de särskilda genom att Vänersborgs skuta försågs med flaggor. 1974 registrerades vapnet i PRV för den nya kommunen.
Befolkningsutvecklingen i Vänersborgs kommun 1970–2015
År
Invånare
1970
32 531
1975
34 365
1980
34 574
1985
35 702
1990
36 628
1995
36 477
2000
36 589
2005
36 951
2010
36 857
2015
38 381
2017
39 151
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid .
Distrikt inom Vänersborgs kommun
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt [ 7] :
Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2010 fanns det sex tätorter i Vänersborgs kommun
Centralorten är i fet stil .
Kommunen genomkorsas av Göta älv och Trollhätte kanal i nord-sydlig riktning. Samma riktning har E45 och Bergslagsbanan (nu Norge/Vänerbanan ) som trafikeras av SJ :s, Vy :s och Tågabs fjärrtåg mellan Göteborg C och Oslo respektive Karlstad med stopp i Öxnered . Regiontågen Västtågen trafikerar Öxnered och Vänersborg C , både mellan Göteborg och Vänersborg samt på Älvsborgsbanan mellan Uddevalla , Herrljunga och Borås som även har Vargöns station öster om Vänersborg.
I kommunens södra del korsas E45 av riksväg 44 i öst-västlig riktning och söder om Frändefors avtar länsväg 173 åt väster.
Vänersborgs kommun har styrts av olika majoriteter under årens lopp. I riksdagsvalet kan man se att landskapsgränsen också utgör en politisk gräns, som hänger samman med olika näringsstrukturer: Västgötadelen röstar övervägande socialistiskt , medan dalslandsdelen röstar övervägande borgerligt . Sedan valet 2014 styrs Vänersborg av minoritet bestående av: Socialdemokraterna (14), Centerpartiet (4), Miljöpartiet (4) som tillsammans har 22 av 51 mandat i kommunfullmäktige. Efter valet 2018 fortsatte samma koalition att styra, dock med en svagare minoritet om 20 av 51 mandat i kommunfullmäktige.[ 8]
Presidium 2018–2022
Ordförande
C
Annalena Levin
Förste vice ordförande
M
Dan Åberg
Andre vice ordförande
S
Anneli Guilotte
Presidium 2019
Ordförande
S
Benny Augustsson
Förste vice ordförande
M
Henrik Harlitz
Andre vice ordförande
C
Mats Andersson
Källa:[ 9]
Nämnd
Ordförande
Vice ordförande
Socialnämnden
S
Dan Nyberg
M
Henrik Harlitz
Kultur- och fritidsnämnden
S
Hans-Peter Norén
M
Kristina Edvinsson
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
S
Ann-Marie Jonasson
M
Henrik Harlitz
Samhällsbyggnadsnämnden
MP
Anders Wiklund
M
Tor Wendel
Överförmyndarnämnden
S
Madelaine Karlsson
KD
Marie-Louise Bäckman
Barn- och utbildningsnämnden
C
Mats Andersson
L
Gunnar Henriksson
Byggnadsnämnden
S
Bo Dahlberg
KD
Gunnar Bäckman
Valnämnden
S
Annika Larson-Lindlöf
M
Niklas Claesson
År
Partier
1991–1994[ 11]
M
C
KD
FP
1994–1998
S
V
MP
1998–2002
FV
M
C
KD
FP
2002–2006
S
C
2006–2010
S
C
2010–2014
M
FP
KD
2014–2018
S
C
MP
2018–
S
C
MP
Mandatfördelning i Vänersborgs kommun, valen 1970–2018 [ redigera | redigera wikitext ]
Valår V S MP SD NYD VfP FV C L KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K )
1970 1 19 6 11 4 41 87,4
1973 2 19 13 8 1 6 49 90,6
1976 2 20 13 7 1 6 49 91,3
1979 3 21 12 7 8 51 90,4
1982 3 23 11 4 10 51 90,8
1985 4 18 9 10 10 51 89,0
1988 4 19 4 8 7 1 8 51 84,6
1991 3 15 2 2 4 7 5 4 9 51 85,2
1994 3 21 2 9 4 3 2 7 51 85,3
1998 5 16 2 12 4 2 4 6 51 80,87
2002 5 20 2 5 4 5 4 6 51 78,73
2006 4 21 2 2 5 4 4 9 51 80,22
2010 8 12 4 2 2 3 5 2 13 51 83,11
2014 6 14 4 6 2 4 3 2 10 51 84,51
2018 5 14 2 9 2 4 3 3 9 51 85,59
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten .
Vänorten Eiði på Färöarna.
I Norden:
Utanför Norden:
^ [a b c d ] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019 , Statistiska centralbyrån , 21 februari 2019, läs online , (Källa från Wikidata)
^ [a b ] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2020 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2020 , Statistiska centralbyrån , 22 februari 2021, läs online , (Källa från Wikidata)
^ [a b ] Kommuner, lista , Sveriges Kommuner och Regioner , läs online , läst: 19 februari 2019, (Källa från Wikidata)
^ [a b ] Största offentliga arbetsgivare , Näringslivets ekonomifakta , läs online , läst: 30 oktober 2020, (Källa från Wikidata)
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993 . Mjölby: Draking. Libris 7766806 . ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Vänersborgs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^
SFS 2015:493 , justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt . Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ Jerosimic, Maja (16 november 2018). ”Styret klart i Vänersborgs kommun” . https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/styret-klart-i-vanersborgs-kommun . Läst 23 februari 2019 .
^ ”Kommunalråd” . Vänersborgs kommun. http://www.vanersborg.se/kommun--politik/kommunens-organisation/kommunalrad.html . Läst 20 november 2018 .
^ Sveriges statskalender 1971-2015
^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1992 - 1994 Läst 9 januari 2016