Alingsås kommun är en kommun i Västra Götalands län , i före detta Älvsborgs län . Centralort är Alingsås .
Alingsås kommun är belägen i de västra delarna av landskapet Västergötland . Kommunen gränsar i väster till Lerums kommun , Ale kommun och Trollhättans kommun i före detta Älvsborgs län, i norr till Grästorps kommun i före detta Skaraborgs län , i norr och öster till Essunga kommun i före detta Skaraborgs län och i öster även Vårgårda kommun i före detta Älvsborgs län samt i söder till Bollebygds kommun också i före detta Älvsborgs län. Genom kommunen rinner Säveån .
Alingsås kommun räknas sedan den 1 januari 2005 som en del av Storgöteborg .
Kommunens område motsvarar socknarna: Alingsås , Bälinge , Erska , Hemsjö , Långared , Magra , Rödene , Stora Mellby (huvuddelen) och Ödenäs samt en mindre del av Östads socken . I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock en gemensam för Alingsås och Rödene kallad Alingsås landsförsamlings och Rödene landskommun . Alingsås stad bildad 1619, stadskommun från 1863, låg även den inom kommunens nuvarande område.
Vid kommunreformen 1952 skedde olika sammanslagningar av kommunerna och storkommunerna Bjärke landskommun och Hemsjö landskommun bildades. 1955 överfördes området Bälinge från Vårgårda landskommun till Alingsås stad.
Alingsås kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom ombildning av stadskommunen Alingsås stad. 1974 införlivades Hemsjö kommun och huvuddelen av Bjärke kommun .[ 5] Lerums kommun den nordligaste delen av Östads socken (Brobacka och Österäng med omnejd), jämte norra delen av Östads by (Östads säteri med omnejd, tidigare kallat Överbyn).
Kommunen ingår sedan bildandet i Alingsås tingsrätts domsaga .[ 6]
Blasonering : I fält av silver en på grön mark framför en uppväxande grön ek gående röd hjort med horn, tunga och klövar av guld.
Vapnet fastställdes för Alingsås stad 1953, men går tillbaka på ett sigill från 1630-talet . Det registrerades för kommunen i PRV 1974.
Befolkningsutvecklingen i Alingsås kommun 1970–2015
År
Invånare
1970
26 529
1975
27 796
1980
29 637
1985
31 394
1990
33 626
1995
34 758
2000
35 153
2005
36 010
2010
37 796
2015
39 602
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid .
Alingsås nådde 40 000 invånare den 16 december 2016.[ 7]
Alingsås kommun utgörs till största delen av det skogs- och sjölandskap som präglar södra Västergötland . Det bryts dock av något av jordbrukslandskap längs Säveån nordost om centralorten , upp mot Varaslätten .
Distrikt inom Alingsås kommun
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt [ 8]
Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det tolv tätorter i Alingsås kommun.
Nr
Tätort
Folkmängd
1
Alingsås &&&&&&&&&&026329.&&&&&0 26 329
2
Ingared (del av)&&&&&&&&&&&01553.&&&&&0 1 553
3
Sollebrunn &&&&&&&&&&&01482.&&&&&0 1 482
4
Västra Bodarna &&&&&&&&&&&01123.&&&&&0 1 123
5
Gräfsnäs &&&&&&&&&&&&0393.&&&&&0 393
6
Hemsjö &&&&&&&&&&&&0370.&&&&&0 370
7
Stora Mellby &&&&&&&&&&&&0349.&&&&&0 349
8
Hjälmared &&&&&&&&&&&&0266.&&&&&0 266
9
Långared &&&&&&&&&&&&0264.&&&&&0 264
10
Svanvik &&&&&&&&&&&&0257.&&&&&0 257
11
Ryd &&&&&&&&&&&&0212.&&&&&0 212
12
Magra &&&&&&&&&&&&0208.&&&&&0 208
Centralorten är i fet stil .Tätorten Norseund var delad på två kommuner: Lerums kommun och Alingsås kommun .
Kommunen ligger längs E20 och Västra stambanan som genomkorsar kommunen från sydväst mot öster. Norra delen av kommunen genomkorsas av riksväg 42 i öst-västlig riktning medan kommunens västra del genomkorsas av länsväg 190 i nord-sydlig riktning. Mellan Anten och Mjörn avtar länsväg 180 åt sydöst genom Alingsås. Stambanan trafikeras av fjärrtåg (MTR Express och SJ ) som stannar vid Alingsås station , vilket även regiontågen Västtågen gör på väg mot Vårgårda och Skövde samt Göteborgs pendeltåg med stopp vid Norsesunds station , Västra Bodarna och Alingsås.
I Alingsås kommun finns över 150 namngivna sjöar och tjärnar . Några av de större listas i tabellen nedan.
Antalet mandat i kommunfullmäktige var 39 i valet 1970 och 49 från valet 1973 till och med valet 1985. Från valet 1988 ökade antalet mandat till 51. Största partiet i kommunfullmäktige har i samtliga val varit Socialdemokraterna . Näst största parti var Folkpartiet (sedan 2015 Liberalerna) i valen 1970 och 2002, Centerpartiet i valen 1973-1979 samt Moderaterna i valen 1982-1998 och 2006-2014.[ 10]
Samtliga av Sveriges åtta riksdagspartier finns representerade i Alingsås kommunfullmäktige. Utöver dem satt Ny demokrati i fullmäktige efter valen 1991 och 1994.
Alingsås kommun är medlem i Göteborgsregionens kommunalförbund .
Presidium 2018–2022
Ordförande
L
Kristina Grapenholm
Förste vice ordförande
S
Birgitta Carlsson
Andre vice ordförande
M
Per-Gordon Tranberg
Presidium 2019–2022
Ordförande
M
Daniel Filipsson
Vice ordförande
S
Simon Waern
Källa:[ 11]
Nämnd
Ordförande
Vice ordförande
Barn- och ungdomsnämnden
KD
Kent Percival
S
Anton César
Kultur- och utbildningsnämnden
L
Anne Gunnevik
S
Birgitta Larsson
Miljöskyddsnämnden
C
Staffan Albinsson
S
Camilla Stensson
Samhällsbyggnadsnämnden
C
Karl-Johan Karlsson
S
Bo Olsson
Socialnämnden
M
Eva-Lotta Pamp
S
Leif Hansson
Vård- och äldreomsorgsnämnden
M
Micaela Kronberg Thor
S
Birgit Börjesson
Överförmyndarnämnden
KD
Lady France Mulumba
S
Lennart Allbro
Valnämnden
KD
Urban Eklund
S
Birgitta Carlsson
Källa:[ 12]
Nämnd
Ordförande
Vice ordförande
AB Alingsås Rådhus
M
Daniel Filipsson
S
Simon Waern
Fastighetskoncernen Alingsås Rådhus AB
L
Sten-Åke Gustafsson
S
Anders Sandberg
AB Alingsåshem
L
Sten-Åke Gustafsson
S
Anders Sandberg
Fabs AB
L
Sten-Åke Gustafsson
S
Anders Sandberg
Alingsås Energi Nät AB
C
Thomas Pettersson
S
Billy Westerholm
Alingsås Energi AB
C
Thomas Pettersson
S
Billy Westerholm
Källa:[ 13]
Mandatfördelning i Alingsås kommun valen 1970–2018 [ redigera | redigera wikitext ]
Valår V S MP SD NYD C L KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K ) 1970 18 6 10 1 4 39 88,6 1973 1 18 12 9 2 7 49 90,8 1976 1 17 13 9 2 7 49 91,3 1979 3 17 10 9 2 8 49 90,5 1982 3 18 1 9 6 2 10 49 91,5 1985 3 18 1 6 9 2 10 49 90,5 1988 3 19 3 7 8 2 9 51 86,8 1991 3 17 2 3 5 7 4 10 51 87,6 1994 4 20 3 1 5 5 3 10 51 87,5 1998 7 16 3 3 4 8 10 51 82,31 2002 5 17 2 3 9 7 8 51 81,40 2006 4 17 3 3 9 5 10 51 82,56 2010 4 14 5 2 3 7 4 12 51 84,26 2014 4 15 6 4 3 5 4 10 51 86,13 2018 4 14 3 6 6 6 4 8 51 87,96 Data hämtat från Statistiska centralbyrån Valmyndigheten
Parti
Röstfördelning
Mandatfördelning
Antal
Andel
Antal
Andel
Antal
+−
Arbetarepartiet-Socialdemokraterna
7388
26,95
-215
-2,24
14
-1
Moderaterna
4330
15,80
-1289
-5,78
8
-2
Centerpartiet
3440
12,55
+1832
+6,37
6
+3
Sverigedemokraterna
3400
12,40
+1453
+4,93
6
+2
Liberalerna (tidigare Folkpartiet)
3038
11,08
+356
+0,78
6
+1
Vänsterpartiet
1915
6,99
+131
+0,14
4
0
Kristdemokraterna
1875
6,84
+198
+0,40
4
0
Miljöpartiet de gröna
1672
6,10
-1142
-4,71
3
-3
Kommunistiska partiet
223
0,81
+68
+0,22
0
0
Feministiskt initiativ
105
0,38
+27
+0,08
0
0
Röster på partier som ej beställt valsedlar 2018
27
0,10
-49
-0,19
0
0
Giltiga röster totalt
27 413
100,00
+1370
—
51
0
Ogiltiga röster - inte anmälda partier
29
0,10
+29
+0,10
Ogiltiga röster - blanka
364
1,31
+45
+0,10
Ogiltiga röster - övriga
21
0,08
+14
+0,05
Valdeltagande
27 827
87,96
+1458
+1,83
Röstberättigade
31 637
—
+1021
—
Källa:[ 14]
Partiernas starkaste valdistrikt i kommunvalet 2018 [ redigera | redigera wikitext ] Parti Valdistrikt Kommun Starkaste Andel Andel S Noltorp V 40,28
% 26,95 % M Stadsskogen/Lövekulle 25,70
% 15,80 % C Stora Mellby/Magra 24,62
% 12,55 % SD Stora Mellby/Magra 21,31
% 12,40 % L Kvarnbacken 18,61
% 11,08 % V Östlyckan/Brogården 11,30
% 6,99 % KD Långared 12,85
% 6,84 % MP Hemsjö/V Bodarne 11,10
% 6,10 % KP Sörhaga 1,93
% 0,81 % FI Noltorp Ö 0,79
% 0,38 % Data hämtat från Valmyndigheten
Exklusive uppsamlingsdistrikt
År
Partier
1994-1998[ 15]
S
V
MP
1998-2002[ 15]
S
V
C
2002-2006[ 15]
FP
M
KD
MP
2006-2014[ 15]
M
FP
KD
C
2015-2016[ 15]
S
MP
V
2017-[ 16]
M
L
KD
C
Ordförande
Från
Till
FP
Gunnar Lindahl
1971
1978
FP
Hilding Hellemar
1977
1988
M
Jöran Berger
1989
1994
S
Arne Bengtsson
1995
2002
M
Jöran Berger
2002
2006
FP
Elver Jonsson 2007
2010
FP
Kristina Grapenholm
2011
2014
S
Lennart Allbro
2015
2016
L
Kristina Grapenholm
2017
Namn
Tillträdde
Avgick
Ingegerd Löfqvist (M )
okänt
25 mars 2009[ 17]
Daniel Filipsson (M )
25 mars 2009[ 17]
31 december 2014[ 18]
Joakim Järrebring (S )
1 januari 2015[ 18]
31 december 2016[ 16]
Daniel Filipsson (M )
1 januari 2017-[ 16]
Alingsås har sex vänorter .[ 19]
I Norden:
Utanför Norden:
^ Största offentliga arbetsgivare , Näringslivets ekonomifakta , läs online ^ [a b c d Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019 Statistiska centralbyrån , 21 februari 2019, läs online
^ [a b Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2018 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2018 Statistiska centralbyrån , 21 februari 2019, läs online
^ läs online , läst: 19 februari 2019,^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993 Libris 7766806 . ISBN 91-87784-05-X ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Alingsås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007) ^ Mauritzson, Philip (19 december 2019). ”40000 anledningar att fira” . Alingsås Tidning . http://www.alingsastidning.se/2016/12/40000-anledningar-att-fira/ . Läst 19 juni 2017 . ^
SFS 2015:493 , justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt . Träder i kraft 1 januari 2016.
^ SMHI:s lista över svenska sjöar ^ Statistiska centralbyråns och Valmyndighetens valstatistik.^ ”Protokoll, kommunfullmäktige, 2018-11-21” . Alingsås kommun. https://sammantradesportal.alingsas.se/committees/kommunfullmaktige/mote-2018-11-21/protocol/protokoll-for-kf-den-21-november-2018pdf-1?downloadMode=open . Läst 4 januari 2018 . ^ ”Protokoll, kommunfullmäktige, 2018-11-21” . Alingsås kommun. https://sammantradesportal.alingsas.se/committees/kommunfullmaktige/mote-2018-11-21/protocol/protokoll-for-kf-den-21-november-2018pdf-1?downloadMode=open . Läst 4 januari 2018 . ^ ”Protokoll, kommunfullmäktige, 2018-11-21” . Alingsås kommun. https://sammantradesportal.alingsas.se/committees/kommunfullmaktige/mote-2018-11-21/protocol/protokoll-for-kf-den-21-november-2018pdf-1?downloadMode=open . Läst 4 januari 2018 . ^ ”Val till kommunfullmäktige i Alingsås - Röster” . Valmyndigheten . https://data.val.se/val/val2018/slutresultat/K/kommun/14/89/index.html . Läst 20 september 2018 . ^ [a b c d e ”Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014” . Sveriges Kommuner och Landsting . http://skl.se/demokratiledningstyrning/valmaktfordelning/valresultatmaktfordelning2014/valresultatochmaktfordelningsammanstallning19942014.370.html . Läst 14 september 2018 .
^ [a b c Gabriel Holqmvist (2 december 2016). ”Rödgröna lämnar över makten till alliansen” . SVT Nyheter Väst . http://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/rodgrona-lamnar-over-makten-till-alliansen . Läst 6 mars 2017 .
^ [a b ”Protokoll Kommunfullmäktige 2009-03-25 §§ 60-80” (PDF . https://www.alingsas.se/sites/default/files/2009-03-25.pdf . Läst 6 mars 2017 .
^ [a b ”De blir nya ordföranden i nämnderna” . Alingsås kommun. 20 november 2014. https://www.alingsas.se/pressmeddelande-protokoll/de-blir-nya-ordforanden-i-namnderna . Läst 6 mars 2017 .
^ ”Vänorter” . alingsas.se. 22 november 2012. http://www.alingsas.se/kommun-politik/vanorter . Läst 11 mars 2013 .
PDF). Alingsås kommunfullmäktige. 25 mars 2009. https://www.alingsas.se/sites/default/files/2009-03-25.pdf. Läst 6 mars 2017.
Wikimedia Commons har media som rör Alingsås kommun.
Wikimedia Commons har media som rör 
