Blasonering: I rött fält ett av vågskuror bildat gaffelkors av guld.
Bilden avser sammanflödet mellan Väster- och Österdalälven vid Älvmötet i Djurås. Vapnet fastställdes 1946. Vid sammanläggningen hade även Floda ett vapen, men det fick vika för Gagnefs, som registrerades hos PRV1974. Flodas vapen föreställer tre blåklockor.
Dokumentet Struktur för framtidens äldreomsorg, den så kallade Demensboendefrågan, är den politiska frågan som vållat den längsta politiska striden sedan Gagnefs kommun bildades. Bygget av ett nytt demensboende är också den ekonomiskt största satsningen i kommunens historia.[11] Demensboendefrågan initierades i början av 2000-talet och har sedan 2012 varit föremål för politisk diskussion.[12] Den har lett till bildandet av det kommunala partiet Kommunal Samling och har starkt bidragit till två majoritetsskiften i Gagnefs kommun.[13]
Frågan handlar om hur kommunens framtida äldreomsorg ska struktureras och diskussionerna har främst kommit att handla om var i kommunen ett nytt demensboende ska placeras. I december 2017 tog kommunfullmäktige beslut om att bygga boendet i Mockfjärd. Sedan dess har diskussioner förts om huruvida kommunen ska äga boendet eller inte.
Vid sidan av äldreomsorgsstrukturen är köpet av restaurangfastigheten Gagns Inn 2000-talets mest kontroversiella kommunpolitiska ärende i Gagnef.[14] Affären handlar om Monteliusfastigheten i Gagnefs kyrkby som rustades upp av en privat entreprenör och bytte namn till Gagns Inn. Tanken var att driva restaurang och hotell i fastigheten, men när det inte blev lönsamt och fastigheten skulle säljas visade den sig vara svårt fuktskadat.[15]
I juni 2013 uppmanade dåvarande kommunalrådet Sofia Jarl det kommunala fastighetsbolaget Gagnefsbostäder att köpa Gagns Inn. Hon lovade även att kommunen skulle hyra huset av bolaget. Gagnefsbostäder AB köpte då fastigheten utan att någon ingående besiktning gjorts. Senare under hösten konstaterades det i en granskning att Sofia Jarl inte haft rätt att garantera att kommunen skulle hyra fastigheten. Både kommunens revisorer och kommunstyrelsen riktade kritik mot kommunalrådets hantering av ärendet. Totalt kom köpet att kosta kommunen över 10 miljoner kronor.[16]
Den 2 juni 2014 beslutade kommunfullmäktige i Gagnef att Sofia Jarl vägrades ansvarsfrihet för 2013. Det genomfördes även en omröstning om hon skulle få sitta kvar som kommunalråd, där hon klarade sig med röstsiffrorna 17-14.[17]
Lövsjö bruks verksamhet inleddes sedan brukspatron A.F. Rosenberg på Klosters bruk köpt Löfsjö bruk och år 1806 fått privilegier för hyttdrift. Tillsammans med Kopparbergs Bergslag anlade han vid Gräsån en masugn av sten och mulltimmer, en rostugn, en kvarn, en såg och ett tröskverk. Bruket var i drift från 1805 till 1895. Den 25 september 1895 nedblåstes masugnen och 1913 revs den, bara fundamentet finns kvar. Rostugnen fick stå kvar och påminner idag om den tidigare verksamheten. Hyttområdet med dammar och varphögen är ett fornminne med RAÄ-nummer Floda 159.[19]
^ [abcd] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
Wikimedia Commons har media som rör Gagnefs kommun.
Wikimedia Commons har media som rör 