Gagnefs kommun

	Gagnefs kommun
	Kommun
	Vapensköld för Gagnefs kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
	Vapensköld för Gagnefs kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land	Sverige
Län	Dalarnas län
Landskap	Dalarna
Domkrets	Falu domkrets
Läge	60°33′0″N 15°8′0″Ö / 60.55000°N 15.13333°Ö
Centralort	Djurås
Areal	812,33 km² (2015-01-01); 138:e största (av 290)
- land	767,17 km²
- vatten	45,16 km²
Folkmängd	10 232 (2018-03-31); 212:e största (av 290)
Befolkningstäthet	13,34 invånare/km²; 214:e högsta (av 290)
GeoNames	2713217
Kommunkod	2026
Tätortsgrad (%)	76 (2015)
Antal anställda	975 (2017-11)
	Webbplats: www.gagnef.se
	Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.; Lantmäteriets kommunavgränsning

Gagnefs kommun är en kommun i Dalarnas län. Centralort är Djurås. I kommunen flyter Västerdalälven och Österdalälven samman till Dalälven.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar Floda och Gagnefs socknar. I dessa socknar bildades vid 1862 års kommunalförordningar landskommuner med motsvarande namn.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.

Gagnefs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Floda och Gagnefs landskommuner.^[5]

Kommunen ingick sedan bildandet till 1 september 2001 i Leksands tingsrätts domsaga och ingår sen dess i Falu tingsrätts domsaga.^[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I rött fält ett av vågskuror bildat gaffelkors av guld.

Bilden avser sammanflödet mellan Väster- och Österdalälven vid Älvmötet i Djurås. Vapnet fastställdes 1946. Vid sammanläggningen hade även Floda ett vapen, men det fick vika för Gagnefs, som registrerades hos PRV 1974. Flodas vapen föreställer tre blåklockor.

Floda landskommun
(1947–1970)

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Gagnefs kommun 1970–2015

År			Invånare
1970			8 190
1975			9 122
1980			9 842
1985			9 877
1990			10 453
1995			10 487
2000			10 075
2005			10 131
2010			10 097
2015			10 079
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Distrikt inom Gagnefs kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt^[7]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns sju tätorter i Gagnefs kommun.^[8]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr	Tätort	Befolkning
1	Djurås	&&&&&&&&&&&02128.&&&&&02 128
2	Mockfjärd	&&&&&&&&&&&01920.&&&&&01 920
3	Gagnef	&&&&&&&&&&&01199.&&&&&01 199
4	Floda	&&&&&&&&&&&&0701.&&&&&0701
5	Björbo	&&&&&&&&&&&&0658.&&&&&0658
6	Bäsna	&&&&&&&&&&&&0655.&&&&&0655
7	Sifferbo	&&&&&&&&&&&&0406.&&&&&0406

Sjöar (urval)[redigera | redigera wikitext]

Lilla Lövsjön, vy mot norr 2013.

Se även: Lista över insjöar i Gagnefs kommun

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelseordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn		Från	Till	Politisk tillhörighet
	Iréne Homman	2014	2018	Socialdemokraterna

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande	S	Alf Johansson
Förste vice ordförande	KS	Per Olof Källs
Andre vice ordförande	C	Fredrik Andersson

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Socialnämnden	S	Ann-Gret Olsson	KS	Lars Ljungman
Kultur- och fritidsnämnden	S	Christina Walles	KS	Ola Granath
Miljö- och byggnadsnämnden	S	Tomas Fredén	KS	Curt Swärd
Tekniska nämnden	KS	Lars-Erik Granholm	S	Sven-Inge Persson
Barn- och utbildningsnämnden	KS	Svante Hanses	S	Ann-Christine Carlsson
Valnämnden	S	Sven-Inge Persson	KS	Tomas Pelleberg

Mandatfördelning i valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

1

19

5

15

1

19

5

15

41

89,6

38

1973

1

17

3

17

2

1

17

3

17

2

41

91,9

35

6

1976

1

18

15

4

1

2

18

15

4

2

41

92,5

33

8

1979

1

18

14

3

1

4

18

14

3

4

41

90,1

31

10

1982

1

19

12

2

1

6

19

12

2

6

41

91,4

29

12

1985

1

18

12

4

1

5

18

12

4

5

41

89,5

32

9

1988

1

15

2

13

3

2

3

15

2

13

3

2

3

41

85,2

29

12

1991

1

14

2

14

2

3

5

14

2

14

2

3

5

41

85,1

27

14

1994

2

17

3

11

2

4

2

17

3

11

2

4

41

85,7

26

15

1998

3

14

3

12

2

3

4

3

14

3

12

2

3

4

41

80,23

27

14

2002

2

14

12

2

3

2

14

12

2

3

35

78,23

22

13

2006

12

1

15

1

2

4

12

15

2

4

35

80,40

21

14

2010

12

2

1

12

1

2

5

12

2

12

2

5

35

84,11

18

17

2014

1

9

2

3

7

1

4

9

2

3

7

4

35

86,67

22

13

Övriga partier 1970–1973 var Kommunal Samling

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Näringslivet i Gagnef domineras av små och medelstora företag, främst inom trävaruindustrin.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Sedan år 2000 delar kommunen ut Ottilia Adelborg-priset till förtjänta författare eller bokillustratörer.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Bastberget är en fäbod i Gagnefs kommun, som ligger ca 15 km söder om Mockfjärd, nära gränsen till Grangärde socken (Ludvika kommun). Bastberget är en av ytterst få fäbodar i Sverige som haft fäboddrift utan avbrott i över 400 år.^[9] Området utgör idag ett riksintresse för kulturmiljövården.

Lövsjö bruks verksamhet inleddes sedan brukspatron A.F. Rosenberg på Klosters bruk köpt Löfsjö bruk och år 1806 fått privilegier för hyttdrift. Tillsammans med Kopparbergs Bergslag anlade han vid Gräsån en masugn av sten och mulltimmer, en rostugn, en kvarn, en såg och ett tröskverk. Bruket var i drift från 1805 till 1895. Den 25 september 1895 nedblåstes masugnen och 1913 revs den, bara fundamentet finns kvar. Rostugnen fick stå kvar och påminner idag om den tidigare verksamheten. Hyttområdet med dammar och varphögen är ett fornminne med RAÄ-nummer Floda 159.^[10]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Wingborg, Olle (2008). Litteratur om Gagnef och Floda : en kommun och två socknar. Gagnef: Bokboden Gagnef. Libris 10918462. ISBN 9789189168411

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2018”. Statistiska centralbyrån. 9 maj 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-1-2018/. Läst 13 maj 2018.
^ läs online,
^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Leksands tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
^ Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010 (Excel). Statistiska centralbyrån. Läst 2014-09-01.
^ Dalarnas Tidningar
^ RAÄ-nummer Floda 159.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Gagnefs kommun
Wikimedia Commons har media som rör Gagnefs kommun.
Bilder & media

[Statmallen_Areal_land_i_Sveriges_Kommuner-1] [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_kommuner-2] [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2018”. Statistiska centralbyrån. 9 maj 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-1-2018/. Läst 13 maj 2018.

[e6a07e540cc3ba41e603045ee6300ce57a0c3718-3] äs online,

[Statmallen_Tätortsgrad_i_Sveriges_kommuner-4] ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Leksands tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[7] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.

[8] Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010 (Excel). Statistiska centralbyrån. Läst 2014-09-01.

[9] Dalarnas Tidningar

[10] RAÄ-nummer Floda 159.

[1]

[2]

[4]

[3]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

Gagnefs kommun

Innehåll

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Sjöar (urval)[redigera | redigera wikitext]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelseordförande[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Navigeringsmeny

Personliga verktyg

Namnrymder

Varianter

Visningar

Mer

Sök

Navigering

Skriv ut/exportera

På andra projekt

Verktyg

Språk