Överboda, Umeå kommun
| Överboda | |
| Tätort | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Västerbotten |
| Län | Västerbottens län |
| Kommun | Umeå kommun |
| Distrikt | Umeå landsdistrikt |
| Koordinater | 63°51′6″N 19°55′44″Ö / 63.85167°N 19.92889°Ö |
| Area | 67 hektar (2020)[2] |
| Folkmängd | 253 (2020)[1][2] |
| Befolkningstäthet | 3,8 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T8412[3] |
| Småortskod | S8993[4] |
| Beb.områdeskod | 2480SB190 (2005–2010)[5] 2480TB125 (2010–)[5] |
| Geonames | 2685053 |
  Ortens läge i Västerbottens län
| |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Överboda är en tätort i Umeå kommun belägen uppströms Bodbäcken några kilometer söder om de gamla byarna Strand och Berg i nuvarande Vännäs kommun, och cirka 20 km nordväst om centrala Umeå.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Enligt en tradition har den närbelägna byn Sörfors haft fäbodar i Överboda.[6]
I övrigt så finns i närheten av Överboda och Dalsjön fynd av tjocknackiga flintyxor, fångstgropar, rösen, med mera. Flintyxorna, cirka 17 stycken, är mer än 4 000 år gamla och antas vara importerade från en bondekultur i Skåne som halvfabrikat, då de ej är slipade [7]. Tre av fornminnesplatserna har informationsskyltar. I området finns även två tjärdalar.
Stora stenens friluftsområde
[redigera | redigera wikitext]
Friluftsområdet ligger vid och på Gåstjärnsberget i Dalsjö, strax söder om Överboda. På området ligger ett större flyttblock som givit friluftsområdet dess namn. På blockets norra lodräta sida finns 5 ristningar som är 4–7 cm breda och 4–9 cm höga. Ristningar är från medeltiden eller senare, och ej från stenåldern, då de är utförda med skarpa verktyg.
Samhället
[redigera | redigera wikitext]I Överboda finns en kombinerad skola och förskola med cirka 40 barn. Det finns även en diversehandel som kallas för "Blomman"(Blomqvist Diversehandel) och en bilverkstad.
Under många år fanns i byn Överboda Såg & hyvleri, som i slutet av 1970-talet köptes av Balticgruppens grundare Krister Olsson [8]. När sågen lades ned 1992 hade den ett 20-tal anställda.[9]
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]Överboda var inte tätort före 1995 på grund av för hög andel fritidsbebyggelse.
| Befolkningsutvecklingen i Överboda 1990–2020[10] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1990 | 202 | 32# | ||
| 1995 | 205 | 49 | ||
| 2000 | 200 | 49 | ||
| 2005 | 196 | 50# | ||
| 2010 | 218 | 51 | ||
| 2015 | 241 | 61 | ||
| 2020 | 253 | 67 | ||
Anm.: Ny tätort 1995. Förlorade tätortsstatus 2005, men återfick den 2010.
# Som småort. | ||||
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, SCB, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 2 mars 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, SCB, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Karl Fahlgren, red (1970). Umeå sockens historia. Umeå: Umeå sockens kommunalfullmäktige. sid. 59
- ^ Karl Fahlgren, red (1970). Umeå sockens historia. Umeå: Umeå sockens kommunalfullmäktige. sid. 34
- ^ Berno Jonsson (28 januari 2016). ”Från rörmokare till Norrlands rikaste person”. SVT Nyheter Västerbotten. Sveriges Television. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/fran-rormokare-till-norrlands-rikaste-person. Läst 15 juli 2019.
- ^ Nordebo, Ola (11 december 2017). ”Hällnäs såg och en kämpande landsbygd”. VK-bloggen. Västerbottens-Kuriren. http://blogg.vk.se/nordebo/2017/12/11/hallnas-sag-och-en-kampande-landsbygd/. Läst 15 juli 2019.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
