Kåddis

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kåddis
Två småorter
Utsnitt ur Johan Persson Geddas karta över Umeå socken från 1661, där Kåddis ses mellan Brännland och Baggböle. De röda prickarna anger antalet skattande hemman. Det något otydliga karttecknet i älven vid Kåddis betyder laxfiske.
Utsnitt ur Johan Persson Geddas karta över Umeå socken från 1661, där Kåddis ses mellan Brännland och Baggböle. De röda prickarna anger antalet skattande hemman. Det något otydliga karttecknet i älven vid Kåddis betyder laxfiske.
Land Sverige Sverige
Landskap Västerbotten vapen.svg Västerbotten
Län Västerbotten län vapen.svg Västerbottens län
Kommun Umeå vapen.svg Umeå kommun
Distrikt Umeå landsdistrikt
Koordinater 63°51′4″N 20°6′20″Ö / 63.85111°N 20.10556°Ö / 63.85111; 20.10556
Area
 - västra delen 21 hektar (2015)[1]
 - östra delen 20 hektar (2015)[1]
Folkmängd
 - västra delen 80 (2015)[1]
 - östra delen 98 (2015)[1]
Befolkningstäthet
 - västra delen 3,81 inv./hektar
 - östra delen 4,9 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Småortskod
 - västra delen S8645[1]
 - östra delen S8444[1]
Ortens läge i Västerbottens län
Red pog.svg
Ortens läge i Västerbottens län
Redigera Wikidata

Kåddis är en ort i Umeå kommun som ligger vid den norra stranden av Umeälven cirka fem kilometer nordväst om Umeå, söder om E12, mellan Baggböle och Brännland. Från 2015 avgränsar SCB här två småorter.[2]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Kåddis är en gammal by. Olika stavningar av ortens namn har varit Kadi(i)s, Ca(a)di(i)s 1324, 1328, 1344, Kodis 1493, Kadis 1494, Kådiis 1539, 1543.[3] Etymologin är omtvistad. Vanligtvis anses det komma från det umesamiska ordet gáddie, som betyder strand. Kåddis skulle i så fall ursprungligen ha varit en gammal samisk fiskeplats. En annan möjlighet är att det syftar på det likaledes umesamiska gåddie, vildren. Namnet har också associerats med ett finskt ord för gårdstun och skulle i så fall ha uppkommit först i samband med den medeltida bosättningen.[4]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Pollenanalyser från Joningsmyren i Kåddis har visat att skog röjdes och säd började odlas på 500-talet, förmodligen något senare än i Hiske. Kåddis är därmed en av Umeåområdets allra äldsta jordbruksbyar.[5]

Den första historiska källa som omnämner Kåddis är ett tingsprotokoll från den 16 juli 1324. Den barnlöse bonden Johannes i Kåddis och hans hustru Cecilia hade kort dessförinnan donerat sitt hemman och allt sitt lösöre till ärkebiskopen och Uppsala domkyrka och skulle nu ha rättens godkännande av gåvan. Så skedde också, efter att Cecilias bror Jerund i Hiske ersatts med sex mark.[6]

1346 bytte domkapitlets åker, äng och fiskevatten i Kåddis ägare. Det var Könik Skarlakan, som var bosatt "i Uma socken i Kadis by", som tog över egendomen i utbyte mot sin arvejord i Malma utanför Uppsala. I Uppsala fanns vid den här tiden en mängd invandrade tyska borgare, och Könik var troligen en av dem – Könik är en plattysk kortform av namnet Konrad. Nils Ahnlund har påpekat att tillnamnet Skarlakan bör syfta på en importerad klädessort av livligt röd färg, och att det finns uppgifter om att de birkarlar som handlade med samerna brukade ikläda sig denna färg. Således drog han slutsatsen att Könik Skarlakan var just en sådan person. Eftersom det i grannbyn Baggböle på 1500-talet fanns en handelsman som dels bar förnamnet Könik eller König, dels ägnade sig åt handel med samerna, har Nils Ahnlund också antagit att Könik Skarlakan måste ha varit dennes förfader,[7] på grund av den rigida bundna namngivningen.

Den medeltida bebyggelsen var belägen söder om den nuvarande byn. Byns flyttning förefaller ha berott på en ny vägsträckning.[källa behövs] Kåddis låg vid den gamla sockenvägen, och tillhörde Umeå landsförsamling.

År 1543 fanns fem bönder i byn, under 1600- och 1700-talet förtätades bebyggelsen något. Under indelningsverkets tid fanns tre roten i Kåddis, men två av dessa var gemensamma med Baggböle.[8] Vid 1800-talets senare hälft expanderade byn genom att flera gårdar sämjodelades. Under 1900-talet har flera bostadsfastigheter av egnahems- och senare villatyp tillkommit. Bebyggelsen i Kåddis har dock till övervägande del behållit sin byakaraktär. [9]

Fisket har alltid varit en viktig näring i Kåddis. Fisket nämns i medeltida brev, och fortfarande sker fiske av havsöring där. Kåddis ligger vid den så kallade torrfåran och det finns många forsar just där som är gynnsamma för fisket.[10]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Småorter 2015, Statistiska centralbyrån, 19 december 2016, läs online
  2. ^ Förändringar i antalet småorter 2010-2015, Statistiska centralbyrån, 19 december 2016.
  3. ^ Holm, Gösta (1970). ”Några äldre ortnamn”. i Fahlgren Karl. Umeå sockens historia. [Umeå]: [Drätselkammaren]. sid. 50. Libris 895474 
  4. ^ Broadbent, Noel; Storå Jan (2010) (på eng). Lapps and labyrinths: Saami prehistory, colonization and cultural resilience. Washington, DC: Smithsonian Institution Scholarly Press. sid. 195. Libris 11914601. ISBN 978-0-9788460-6-0 (hardcover : alk. paper) 
  5. ^ Engelmark, Roger (1976). ”The vegetational history of the Umeå area during the past 4 000 years”. i Engelmark Roger (på eng). Palaeo-ecological investigations in coastal Västerbotten, n. Sweden. Early Norrland, 99-0108323-0 ; 9. Stockholm: Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakad. sid. 75–111. Libris 7640416. ISBN 91-7402-046-3 
  6. ^ Fahlgren Karl, red (1970). Umeå sockens historia. [Umeå]: [Drätselkammaren]. sid. 74–76. Libris 895474 
  7. ^ Ahnlund, Nils (1955). ”Västerbotten före Gustav Vasa”. Västerbotten (Umeå. 1920) 1955,: sid. 14-15. 0346-4938. ISSN 0346-4938.  Libris 10230780
  8. ^ Rotena 59, 60, 62. http://patriklundstrom.com/soldatrotar/soldat_ume.htm
  9. ^ Västerbottens museum: Kulturhistorisk beskrivning av bebyggelsen i Umeå kommun: Baggböle, Kåddis, Brännland, Klabböle. 1984.
  10. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 31 augusti 2009. https://web.archive.org/web/20090831091156/http://www.umea-it.se/vasterbotten/umea/umea.html. Läst 28 januari 2010.