Röbäck

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Röbäck
Tätort
Röbäcks centrum
Röbäcks centrum
Land Sverige Sverige
Landskap Västerbotten
Län Västerbottens län
Kommun Umeå kommun
Distrikt Tegs distrikt
Koordinater 63°48′28″N 20°11′52″Ö / 63.80778°N 20.19778°Ö / 63.80778; 20.19778
Area 252 hektar (2015)[1]
Folkmängd 2 516 (2018)[1]
Befolkningstäthet 9,984 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T8304[2]
GeoNames 603304
Ortens läge i Västerbottens län
Red pog.svg
Ortens läge i Västerbottens län
Wikimedia Commons: Röbäck
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Röbäck är en tätort i Umeå kommun, belägen vid Umeälvens södra strand, och en av Umeås stadsdelar.[3] Sydost om tätorten, söder om Röbäcks kapell, finns bebyggelse som av SCB före 2015 avgränsats till en småort namnsatt till Röbäck södra. Från 2015 räknas denna som en del av tätorten.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Under bronsåldern var havsnivån mycket högre och då låg Röbäck vid älvens mynning till havet. Hela Röbäcksslätten låg under vattenytan. Området är förhållandevis rikt på fornlämningar; de flesta av dessa är gravrösen. Några spår av kokgropar finns, men inga spår av bebyggelse från bronsåldern.[4]

Carl von Linné nämner byn som 'Rödbäck' i sin reseskildring av sin Lapplandsresa 1732. Namnet kommer förmodligen ifrån den järnrika vattenådern som rinner genom byn.

I skriftliga källor är Röbäck känt sedan 1443. Ett hundra år senare bor det 23 bönder i Röbäck, och det är därmed Umeå sockens största by. Kustlandsvägen mellan Stockholm och Torneå gick genom byn.[5] Förutom jordbruk fanns där också Umeås gästgiveri. Jordbruket var inriktat på boskapsskötsel, lin, och spannmål, och bönderna hade fiskerätt i älven och havet. Vid Kyrkberget bröts sten, bland annat till Backenkyrkan.[6] Byn hyste galgbacken. Ryssarna brände byn i omgångar under åren 1719–1721. Under Finska kriget 1808–1809 låg ett av de två svenska fältsjukhusen i Röbäck, där en rödsotsepidemi, fläckfeber och andra sjukdomar utbröt och dödade 578 av de 1 239 inlagda soldaterna. Ett av krigets slag stod i byn.

På 1900-talet började jordbruket avvecklas och industrialiseringen ta vid. Bysmedjan växte till storskalig industri, men flyttade 1976 till Stöcksjö.

Tunnbröd tillverkades länge i byn.[7][8]

Historiska platser i Röbäck[redigera | redigera wikitext]

I Röbäck finns en vandringsled som går längs historiska platser. Leden består av 11 historiska platser med tillhörande informationsskyltar.

Röbäcks källa[redigera | redigera wikitext]

Röbäcks källa, som på 1600-talet blev hälsokälla, var känd som hälsokälla redan när Urban Hjärne omtalade den år 1702.[9] Det finns en gammal föreställning om att folk blev gamla i Röbäck och att det var vattnet från källan som bidrog till detta. Även i dag lever folk i Röbäck något längre än genomsnittet i Umeå.[1]

Bron över Röbäcken[redigera | redigera wikitext]

Stenhuggarängen[redigera | redigera wikitext]

Krigsgravarna[redigera | redigera wikitext]

Kvarnarna i Röbäcken[redigera | redigera wikitext]

Linodlingen[redigera | redigera wikitext]

Fornlämningar[redigera | redigera wikitext]

Norrstigen – Kustlandsvägen[redigera | redigera wikitext]

Galgbacken[redigera | redigera wikitext]

Kyrkberget[redigera | redigera wikitext]

Jättestuberget med grotta och utsiktstorn[redigera | redigera wikitext]

Kulturmejeriet[redigera | redigera wikitext]

År 1938 förlades Umeås mejeri till Röbäck, och det var förlagt där till 1980-talet då verksamheten avvecklades. I dag används området av olika kulturverksamheter, därav det nuvarande namnet Kulturmejeriet. Kulturmejeriet innefattar keramisk verkstad (Forma, Umeå keramikförening), textilverkstad (Textilmejeriet), glashytta (Glödheta), grafikverkstad (Grafikmaskinen), gjuteri samt konstnärer (Ateljèföreningen). Kulturmejeriet huserar även andra engagemang som marknader och loppmarknader. Vid skyltsöndag ordnar och dekorerar Röbäcks hembygdsförening bland annat en stor julgran vid Kulturmejeriet. [2]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Röbäck 1960–2015[10]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
473
1965
  
558
1970
  
561
1975
  
524
1980
  
511
1990
  
2 112 106
1995
  
2 247 111
2000
  
2 289 116
2005
  
2 300 120
2010
  
2 230 119
2015
  
2 460 252
Anm.: Namnändring 1970 från Röbäcksby till Röbäck. År 2015 växte tätorten samman med småorten Röbäck södra

Samhället[redigera | redigera wikitext]

Röbäck är ett populärt område bland barnfamiljer, vilket reflekteras i ortens sex skolor. Röbäck har tre förskolor och tre grundskolor, Linneaskolan (7–9), Linblomman (F–6) och Röbäcksskolan (F–6). Röbäcksskolan byggdes är 1893 och är Umeås näst äldsta skola efter Östtegsskolan.

Röbäck har en idrottsarena, "Elofssonhallen", döpt efter skidåkaren Per Elofsson.

Svenska kyrkan har både en kyrka, Röbäcks kyrka, och ett kapell, Röbäcks kapell, lokaliserade i byn.[3] Röbäcks kapell byggdes är 1977 och ritades av Carl Hampus Bergman. Kapellet har kapacitet för ca 100 personer och kringliggande kyrkogård har ca 900 gravplatser, minneslund och askgravlund. Här finns ett katolskt område och ett område för bahai. Det planeras även för ett muslimskt område.[4]

Röbäcks IF är en av ortens idrottsföreningar för ungdomar, med både en fotbollssektion och en innebandysektion.[5]

Röbäcks SK är ortens skidklubb.[6]

En av de två 4H-gårdarna i Umeå är placerad i Röbäck. Gården grundades år 1985 och arrenderas av Umeå kommun. Den utgörs av klubbhus, stallbyggnad, rasthagar och betesmarker. Det finns även en ansluten ridbana.[7]

Röbäcks SFF, förvaltar fisket på Umeälvens södra sida. Förutsättningarna beskrivs som: "Botten på Röbäckssidan av Umeälven är inte påverkad av flottledsepoken vilket gör att den fortfarande har sin naturligt ojämna bottenstruktur med växelvis djup och växelvis grund."[11]. Öring, harr, abborre och gädda är vanliga fiskar.

Bäckbacka Röbäck AB är ett seniorboende med ca 45 platser som byggdes år 1994.[8]

Den påbörjade ringleden runt Umeå, Umeåprojektet kommer att passera Röbäck genom den så kallade Västra länken (ny E12). Bygget av sträckan Västra länken påbörjades sommaren 2019 och sträckan beräknas vara färdigställd år 2021. I samband med detta byggs även en gång- och cykelväg längs Riksvägen i Röbäck.[9]. Den totala kostnaden för projektet uppskattas till ca 2,9 miljarder kronor. Kritik mot projektet innefattar: ökad trafik genom samhället, kraftigt begränsat jordbruksproduktion, negativ påverkan på fastighetspriser, intecknande av tomter och fastigheter, negativ miljöpåverkan på natura 2000-området och kulturminnen.[10][12]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

I Röbäck finns en Coop-butik med bredvidliggande pizzeria.

Röbäck har ett eget industriområde med ett flertal företag inom transportindustrin samt inom återvinning.

Westerbottens bryggeri brygger ett öl (röd ale) som är uppkallat efter orten (Röbäck 5,6 vol %). Bryggeriet beskriver smaken på följande vis: ”Här låter vi malten spela huvudrollen, medan humlen får stiga lite åt sidan. Kanske kan den upplevas som lite torrare än vad som är brukligt med mörkare öl. Och kanske har den ett kraftigare skum än vad britterna brukar uppskatta”.[13] Till ölet rekommenderar bryggeriet att man dricker det järnhaltiga vattnet från Röbäcks källa eller äter traditionell svensk husmanskost.

Umeås travbana, Umåker, är placerad i Röbäck. Umåker arrangerar bland annat Västerbottens största publika sportevenemang, V75-veckan, med ca 10 000 besökare.[11] Travbanan påverkas av byggandet av Umeåprojektet och vissa delar måste därför flyttas. Arbetet beräknas vara klart år 2020.[12]

Fabriken Röbäck Sweden AB är placerad på orten. Fabriken producerar anpassade modulsystem för betongproduktion som levereras till olika delar av världen. Röbäck Sweden AB specialiserar sig på produkter med lång livslängd ämnade för användning i hårt klimat. Fabriken har sitt ursprung i Räbäcks bysmedja som startade sin verksamhet någon gång under första halvan av 1880-talet och som sedan har utvecklats till en storskalig industri.[13]

Personer från orten[redigera | redigera wikitext]

Röbäck är framför allt känt genom skidåkaren Per Elofsson som kommer från byn.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Tätorter 2015; befolkning 2010–2018, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017 och 28 mars 2019
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läst: 23 mars 2014
  3. ^ ”Stadsdelar Umeå kommun”. Umeå kommun. Arkiverad från originalet den 23 december 2014. https://web.archive.org/web/20141223123959/http://www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/planerochstyrdokument/utvecklingochplanering/stadsplaneringochbyggande/storbildstadsdelar.4.3b8801c710f29949d94800024687.html. Läst 15 februari 2012. 
  4. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818013255/http://www.sparfran10000ar.se/assets/files/Pdf-rapporter/Umea/Roback_raa_77_Umea.pdf. Läst 14 februari 2010. 
  5. ^ ”Kustlandsvägen/Norrstigen” (PDF). Umeå kommun. Arkiverad från originalet den 11 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150211031651/http://www.umea.se/download/18.6e3ee83011336f9964580001741/Kustlandsvagen_Norrstigen.pdf. Läst 24 juni 2010. 
  6. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525093010/http://umea.se/linblomman/linblommanf6/avdelningarpalinblomman/sorgardenf4/ar34.4.13c1b69101a982ca2a800069921.html. Läst 14 februari 2010. 
  7. ^ http://www.roback2.se/boendeparmen/flik16/hist2.pdf
  8. ^ http://www.umea.se/download/18.4410ccd11120b16057b800032301/Talgljus.pdf[död länk]
  9. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100819113306/http://www.utflykten.se/kallan.pdf. Läst 14 februari 2010. 
  10. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  11. ^ ”Röbäcks SFF”. https://www.fiskekort.se/roback/. Läst 10 augusti 2019. 
  12. ^ ”SAMRÅDSREDOGÖRELSE”. https://www.trafikverket.se/contentassets/5489d08770234e5c869a3295f09caba9/vagplan-170922/samradsredogorelse.pdf. Läst 10 augusti 2019. 
  13. ^ ”RÖBÄCK – Westerbottensbryggeri” (på sv-SE). http://westerbottensbryggeri.se/produkter/roback/. Läst 10 augusti 2019. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]