Röbäck

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Röbäck
Tätort
Röbäcks centrum
Röbäcks centrum
Land Sverige Sverige
Landskap Västerbotten
Län Västerbottens län
Kommun Umeå kommun
Koordinater 63°48′28″N 20°11′52″Ö / 63.80778°N 20.19778°Ö / 63.80778; 20.19778
Area 252 ha (2015)[1]
Folkmängd 2 487 (2017)[1]
Befolkningstäthet 9,869 inv./ha
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T8304[2]
GeoNames 603304
Ortens läge i Västerbottens län
Red pog.svg
Ortens läge i Västerbottens län
Wikimedia Commons: Röbäck
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Röbäck är en tätort i Umeå kommun, belägen vid Umeälvens södra strand, och en av Umeås stadsdelar[3]. Sydost om tätorten finns en bebyggelse, söder om Röbäcks kapell, som av SCB före 2015 avgränsats till en småort namnsatt till Röbäck södra. Från 2015 räknas denna som en del av tätorten.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Carl von Linné nämner byn som 'Rödbäck' i sin reseskildring av sin Lapplandsresa 1732. Namnet kommer förmodligen ifrån den järnrika vattenådern som rinner vid byn, Röbäcks källa, som på 1600-talet blev hälsokälla. Källan var redan känd som hälsokälla när Urban Hjärne omtalar den år 1702.[4]

Under bronsåldern var havsnivån mycket högre och då låg Röbäck vid älvens utmynning till havet. Hela Röbäcksslätten låg under vattenytan. Området är förhållandevis rikt på fornlämningar, de flesta av dessa är gravrösen. Några spår av kokgroper finns, men inga spår av bebyggelse från bronsåldern.[5]

I skriftliga källor är Röbäck känt sedan 1443. Ett hundra år senare bor det 23 bönder i Röbäck, och det är därmed Umeå sockens största by. Kustlandsvägen mellan Stockholm och Torneå gick genom byn.[6] Förutom jordbruk fanns där också Umeås gästgiveri. Jordbruket var inriktat på boskapsskötsel, lin, och spannmål, och bönderna hade fiskerätt i älven och havet. Vid Kyrkberget bröts sten, bland annat till Backenkyrkan.[7] Byn hyste galgbacken. Ryssarna brände byn i omgångar under åren 1719-1721. Under Finska kriget 1808-1809 låg ett av de två svenska fältsjukhusen i Röbäck, där en rödsotepidemi, fläckfeber och andra sjukdomar utbröt som dödade 578 soldater av de 1 239 inlagda. Ett av krigets slag stod i byn.

På 1900-talet började jordbruket avvecklas och industrialiseringen ta vid. Bysmedjan växte till storskalig industri, men flyttade 1976 till Stöcksjö. År 1938 förlades Umeås mejeri i Röbäck, och den var förlagd där till 1980-talet. Tunnbröd tillverkades länge i byn.[8][9]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Röbäck 1960–2015[10]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
473
1965
  
558
1970
  
561
1975
  
524
1980
  
511
1990
  
2 112 106
1995
  
2 247 111
2000
  
2 289 116
2005
  
2 300 120
2010
  
2 230 119
2015
  
2 460 252
Anm.: Namnändring 1970 från Röbäcksby till Röbäck. 2015 växte tätorten samman med småorten Röbäck södra

Samhället[redigera | redigera wikitext]

Röbäck har tre skolor, Linneaskolan som är en högstadieskola och de två andra som är låg- och mellanstadieskolor, Linblomman och Röbäcksskolan. Röbäcksskolan är Umeås näst äldsta skola efter Östtegsskolan.

Röbäck har en idrottsarena, "Elofssonhallen", döpt efter skidåkaren Per Elofsson.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Glashyttan Glödheta som numera är nedlagt.

En coop-butik med bredvidliggande pizzeria.

Personer från orten[redigera | redigera wikitext]

Röbäck är framför allt känt genom skidåkaren Per Elofsson som kommer från byn.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Tätorter 2015; befolkning 2010-2017, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017, läs online
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 23 mars 2014
  3. ^ ”Stadsdelar Umeå kommun”. Umeå kommun. Arkiverad från originalet den 23 december 2014. https://web.archive.org/web/20141223123959/http://www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/planerochstyrdokument/utvecklingochplanering/stadsplaneringochbyggande/storbildstadsdelar.4.3b8801c710f29949d94800024687.html. Läst 15 februari 2012. 
  4. ^ http://www.utflykten.se/kallan.pdf
  5. ^ http://sparfran10000ar.se/assets/files/Pdf-rapporter/Umea/Roback_raa_77_Umea.pdf
  6. ^ ”Kustlandsvägen/Norrstigen” (PDF). Umeå kommun. Arkiverad från originalet den 11 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150211031651/http://www.umea.se/download/18.6e3ee83011336f9964580001741/Kustlandsvagen_Norrstigen.pdf. Läst 24 juni 2010. 
  7. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525093010/http://umea.se/linblomman/linblommanf6/avdelningarpalinblomman/sorgardenf4/ar34.4.13c1b69101a982ca2a800069921.html. Läst 14 februari 2010. 
  8. ^ http://www.roback2.se/boendeparmen/flik16/hist2.pdf
  9. ^ http://www.umea.se/download/18.4410ccd11120b16057b800032301/Talgljus.pdf[död länk]
  10. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]