Kommunen utgör en del av det vidsträckta Sydsvenska höglandet och präglas av en flack urbergsslätt, huvudsakligen bestående av näringsfattig gnejsberggrund. Ett intrikat spricksystem genomsyrar landskapet, löpande både i nord-sydlig riktning, som exemplifieras av Hinnån, och i nordöst-sydvästlig riktning, som styr Lagans förlopp norröst om Markaryd.
Större delen av kommunen är täckt av mager, skogbeklädd morän med inslag av myrmark. Isälvsavlagringar återfinns vid Hinnån och Ramshult. I området kring Hannabadsjön framträder ett komplext system av rullstensåsar, tillsammans med ett äldre odlingslandskap som präglar omgivningarna.[10]
Största parti i kommunfullmäktige var från 1970 till och med 2002 Socialdemokraterna, och från och med 2006 Kristdemokraterna.
Det största borgerliga partiet var till och med valet 1994 Centerpartiet, men från och med valet 1998 har Kristdemokraterna blivit större. Vänsterpartiet åkte ut ur kommunfullmäktige 2006.
Folkpartiet var tredje största parti i kommunfullmäktige 1970 men har minskat sen dess till ett av de minsta. 2010 åkte partiet ut ur fullmäktige och ställde inte upp i valet 2014. Markaryds kommun var den kommun som hade högst röstandel på Kristdemokraterna i hela landet vid valen 2006, 2010, 2014 och 2018.[14][15] Jämförelsevis var Kristdemokraterna det minsta partiet i kommunfullmäktige 1970 och 1973.
Blasonering: I fält av guld en dansande blå trana med röd hjässa och däröver en blå ginstam belagd med två posthorn av guld.
De båda köpingar som 1971 förenades i Markaryds kommun hade varsitt vapen. I stället för att (vilket var vanligt) överta den namngivande enhetens så skapade man ett nytt. Tranan kommer från Tra(ne)rydstalande vapen och posthornen från Markaryd. På orten fanns tidigt en viktig poststation.
^ [ab] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, SCB, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
^ [abcd] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]