Tulpanmanin: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
omskrivning/utökning efter enwp i modifierad version
Märke: 2017-källredigering
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Tulipomania.jpg|miniatyr| En tulpan känd som "vicekungen" ({{Lang-nl|viseroij}}) från den holländska katalogen ''Verzameling van een Meenigte Tulipaanen'' från 1637. Dess [[Lök (växtdel)|lök]] erbjöds till försäljning för mellan 3 000 och 4 200 [[Nederländska gulden|gulden]] beroende på vikt. En skicklig hantverkare tjänade vid den tiden runt 300 gulden om året.<ref>{{Bokref|efternamn=Nusteling|förnamn=Hubert|titel=Welvaart en Werkgelegenheid in Amsterdam 1540–1860|år=1985|språk=nl|sid=114, 252, 254, 258|isbn=9789067070829|oclc=260075252}}</ref>]]
{{Databox}}
'''Tulpanmanin''' ({{Lang-nl|tulpenmanie}}), även '''tulpomanin''' eller '''tulpansvindeln''', var en period under den [[nederländska stormaktstiden]] när prisnivåerna för valda [[Lök (växtdel)|lökar]] av den nyintroducerade och moderiktiga [[Tulpansläktet|tulpanen]] nådde extrema nivåer. Prisstegringen började 1634, accelererade häftigt kring årskiftet 1636–1637 och fortsatte fram till den dramatiska kollapsen i februari 1637. Händelsen anses vara den första dokumenterade [[finansbubbla]]n i historien. Termen ''tulpanmani'' har senare blivit en ofta använd metafor i samband med senare finansiella bubblor.<ref name="F3">{{Harvnb|French|2007|s=3}}</ref><ref>{{Harvnb|Garber|2000|p=3, 11–12, 17}}</ref><ref>{{Harvnb|Thompson|2007|s=99}}</ref><ref>{{Harvnb|Dash|2001|s=14–15}}</ref>
[[Image:Tulip price index1.svg|thumb|Ett standardiserat [[prisindex]] för tulpanlökskontrakt, skapat av Earl Thompson. Han hade inga prisuppgifter för tiden mellan 9 februari och 1 maj. Därför visas inte någon kurvform för den sjunkande delen. Men man vet dock att marknaden föll samman abrupt i februari.]]
'''Tulpanmanin''', '''tulpomanin'''<ref>{{Webbref|titel=tulpaner - Uppslagsverk|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tulpaner|verk=www.ne.se|hämtdatum=2020-11-23|datum=|utgivare=}}</ref> eller '''tulpansvindeln''' var en [[finansbubbla]] i [[Nederländerna]] under 1630-talet, baserad på handel med [[tulpan]]lökar. Den räknas som världens första [[spekulationsbubbla]].


I Nederländerna uppstod formella [[terminsmarknad]]er under 1600-talet. En av de viktigaste hanterade handeln med tulpankontrakt vid tulpanmanins utbrott. Vid manins höjdpunkt i februari 1637 såldes enstaka tulpanlökar för mer än 10 gånger en skicklig hantverkares årslön. Finansbubblan, som var ett för tiden okänt fenomen, utvecklades dock inte till en regelrätt [[finanskris]]. Den [[Republiken Förenade Nederländerna|Nederländska republikens]] ekonomi fortsatte utvecklas i positiv riktning under och åren efter manin. Närmare studier av krisen hindras av de begränsade ekonomiska data som bevarats från 1630-talet, samt att stora delar av källmaterialet är av spekulerande karaktär och presenterar en ensidig bild av händelseförloppet.<ref>{{Harvnb|Goldgar|2007|s=5–7, 9, 134–135, 137, 230, 249–250}}</ref>
== Historik ==


=== Bakgrund ===
== Bakgrund ==
[[File:Jan Brueghel the Younger, Satire on Tulip Mania, c. 1640.jpg|thumb|right|''En satir över tulpanmanin'' av [[Jan Brueghel den yngre]] (ca. 1640). Spekulanterna har målats som vettlösa apor i samtida överklassutstyrsel. En apa studerar priserna i produktkatalogen, mellan andra är handeln i full gång. Lökarna vägs, pengar räknas och i ett hörn står en av aporna och kissar på ett par tulpaner.<ref>{{Webbref|titel=Satire of Tulipomania|url=https://www.franshalsmuseum.nl/en/art/satire-of-tulipomania/|verk=Frans Hals Museum|hämtdatum=2022-02-11|språk=en-GB}}</ref>]]
Även under medeltiden hade man spekulerat i olika saker, såsom [[enhörning]]shorn (som kom från [[narval]]ar), [[relik]]er och även statsskuldspapper vars nominella värde kunde skilja sig från marknadsvärdet, men det hade aldrig utvecklats sig på samma sätt som tulpanmanin skulle göra.


=== Ekonomin under Nederländska stormaktstiden ===
==== Tulpanmanin tar fart ====
{{Se även|Nederländska stormaktstiden}}
Tulpanen hade nått Europa under mitten av 1500-talet via det [[Osmanska riket]], men hade tidigare mest varit en angelägenhet för botaniker och samlare, delvis eftersom den förökade sig långsamt. På 1630-talet spreds odlandet i det merkantila Nederländerna, där blommorna visade sig trivas väl i klimatet. Handlare gjorde upptäckten att priset ökade om de höll på de dyrare lökarna en tid. En ny generation odlare trädde in på scenen, och började arrendera mark och odla tulpaner i stor skala, vilka de även sålde på egen hand. De började sälja lökarna i mindre och mindre volymer så att även mindre välbärgade personer fick råd att gå in i handeln – något som även underlättades av det faktum att reallönerna var höga –, samtidigt som Nederländerna upplevde en [[Nederländska stormaktstiden|guldålder]], varför det fanns mycket kapital.
Den [[Nederländska republiken]]s ekonomiska och finansiella system utvecklades i början av 1600-talet samtidigt som landet fick en dominerande ställning genom sin kontroll över den internationella handeln. Republiken var ledande inom skeppsbygge och hade under århundradet den största handelsflottan i Europa.<ref>{{Harvnb|Garber|2000|s=22–23}}</ref> Amsterdams köpmän hade en nyckelroll i handeln med Asien genom [[Nederländska ostindiska kompaniet]].<ref>{{Harvnb|Garber|2000|s=23}}</ref> Tulpanens uppseglande roll som [[statussymbol]] sammanföll med ackumulering av rikedomar från den blomstrande handeln.<ref name="F4">{{Harvnb|French|2007|s=4}}</ref><ref name="Go11">{{Harvnb|Goldgar|2007|s=11}}</ref> Själva manin inträffade mot slutet av det åttio år långa [[nederländska frihetskriget]] mot [[Spanien]]. Vinsterna som tidigare [[Spanska Nederländerna|vidarebefordrats till Spanien]] kunde nu stanna i Nederländerna.


Under övergången till 1600-talet och i början av århundradet bildades försäkringsbolag, banker, samt en organiserad [[börs]] och [[aktiemarknad]]. Landet var även hemvist för världens första börsnoterade företag: Nederländska ostindiska kompaniet, liksom det något mindre framgångsrika [[Nederländska västindiska kompaniet]].<ref>{{Harvnb|Garber|2000|s=23, 33–34}}</ref><ref>{{Harvnb|Goldgar|2007|s=9}}</ref> Det Ostindiska kompaniet fick under en period närmast monopolställning över den lukrativa handeln med [[Sydostasien]].<ref>{{Harvnb|Garber|2000|s=20, 23}}</ref> Den starka ekonomin har setts som en viktiga förutsättning för tulpanmanins uppkomst och utveckling.<ref name="F4"/><ref name="Go11"/> Handelsresor till Asien kunde ge vinster på fyra gånger insatsen och i takt med att rikedomar från handeln ackumulerades ökade efterfrågan på olika lyxvaror.<ref>{{Harvnb|Dash|2001|s=101}}</ref>
För första gången såg man nu hur pengar skenbart kunde föröka sig själva: när fler och fler lockades av handeln ökade priserna, och även sådana lökar som tidigare hade ansetts defekta och kastats kunde nu säljas. Farhågorna om att botten skulle gå ur marknaden viftades bort med argumenten att tulpanerna bevisligen kunde föröka sig själva, och att folk snart skulle komma från andra delar av världen för att ta del av den holländska tulpanmarknaden. Eftersom lökarna endast kunde handlas med från juni till oktober, då de var ur jorden, vidlåddes handeln av en viss osäkerhet, som drev upp priserna ytterligare. Snart började man även handla med framtida skördar i vad som var historiens första [[terminsaffär]]er. Man köpte till och med framtida lökar av handlare som man visste inte hade täckning för dessa, vilka i sin tur var tvungna att köpa dessa i efterhand hos någon annan.


Välståndet i republiken var så omfattande att de flesta större städer i Nederländerna i början av 1600-talet kunde finansiera offentliga [[barnhem]] och [[äldreboende]]n, vilket var unikt för tidsperioden.<ref>{{Harvnb|Dash|2001|s=186–187}}</ref> Landet drabbades av en tillfällig lågkonjunktur i samband med 1620-talet och återupptagna fientligheter med Spanien som resulterade i en spansk blockad. Men den övergripande ekonomiska utvecklingen under 1600-talets tre första decennier var positiv.<ref name="D143">{{Harvnb|Dash|2001|s=143}}</ref> Utöver den blomstrande handeln och de byten som säkrades genom kapning av spanska skepp, ledde det nederländska bankväsendets motstånd mot [[devalvering]] till ett inflöde av utländskt kapital.<ref>{{Harvnb|French|2007|s=11–12}}</ref> I början av 1630-talet gick ekonomin återigen in i en högkonjunktur samtidigt som [[penningmängd]]en ökade, vilket i sin tur ökade möjligheterna till lyxkonsumtion och investeringar.<ref name="F4"/><ref name="D143"/>
==== Bubblans höjdpunkt och fall ====
År 1634 steg efterfrågan brant, och två år senare hade priset tredubblats på vanliga lökar; de exklusiva än mer, vissa upp till 12 gånger. Folk drogs med i allt högre grad; vissa sålde hus och jord, ofta till underpris, för att kunna delta i handeln. Det året ökade en lök ”Centen” från 40 till 350 [[florin]]er på några månader.


Myndigheterna oroades samtidigt av terminshandelns [[volatilitet]] och risker. Det första förbudet mot terminshandel hade lanserats 1610 och ytterligare inskränkningar eller förbud utfärdades 1621, 1630 och slutligen 1636, mitt under tulpanmanin.<ref>{{Harvnb|Garber|2000|s=34}}</ref> Brott mot lagstiftningen medförde inga straff. Däremot skedde den terminshandel med tulpaner som accelererade från och med 1635 i praktiken utanför lagens ramar, varför kontrakten inte var juridiskt bindande.<ref>{{Harvnb|Dash|2001|s=147, 151–152}}</ref><ref>{{Harvnb|Garber|2000|s=34–35}}</ref> Så länge priserna fortsatte att stiga och det var i de inblandades intresse att efterleva kontrakten utgjorde detta dock inget större problem.
Handeln nådde sin zenit vid årsskiftet 1636-1637. I februari 1637 sprack det hela. Den tredje samma månad slutade priserna stiga, och folk fick bråttom att realisera sina vinster. Terminerna blev snabbt värdelösa, och vid veckans slut gick lagren med lökar inte längre att sälja. Massor av människor ruinerades, och Nederländerna gick in i en ekonomisk depression.

=== Tulpanens väg till Europa och Nederländerna ===
Tulpanens ursprung har spårats till bergskedjorna [[Pamir]] och [[Tianshan]], norr om [[Himalaya]] i Asien. De vilda tulpaner som växer i den karga miljön har små kronblad och är ytterst härdiga.<ref>{{Harvnb|Dash|2001|s=23–24}}</ref> Lökarna spreds sedan västerut av [[Turkfolk|turkiska nomader]] och nådde slutligen Europa genom det [[Osmanska riket]]. Osmanerna vördade tulpanen inte bara på grund av dess skönhet utan också dess koppling till [[Allah]] och [[paradiset]].<ref>{{Harvnb|Dash|2001|s=26–31}}</ref> Tulpanens införande i Europa har tidigare tillskrivits [[Ogier Ghislain de Busbecq]], [[Ferdinand I (tysk-romersk kejsare)|Ferdinand I:s]] ambassadör till sultanen av Turkiet. Sultanen ska omkring 1555 ha skickat de första lökarna och fröna från det [[osmanska riket]] till [[Wien]]. Oavsett den historiens riktighet så anlände tulpaner snart som handelsvara till kontinenten via flera handelsvägar.<ref>{{Harvnb|Goldgar|2007|s=30}}</ref>

Århundradet var var ett genombrott sett till antalet introducerade växter. Man har uppskattat att antalet växter som nyintroducerades i Europa under 1500-talet var tjugo gånger fler än under de föregående tvåtusen åren.<ref name="Go29">{{Harvnb|Goldgar|2007|s=29}}</ref> Utöver tulpanen nådde potatis, paprika, tomater och många andra grönsaker för första gången världsdelen.<ref name="Go29"/><ref>{{Tidningsref|url=https://www.bbc.com/news/business-51311368|författare=Harford, Tim|datum=2020-03-04|rubrik=Was Tulip Mania really the first great financial bubble?|tidning=BBC News|hämtdatum=2022-03-14}}</ref> De intensiva och mättade färgerna hos tulpanens kronblad, samt de intrikata mönstren särskilde den från andra i Europa kända blommor och bidrog till dess attraktionskraft.<ref>{{Harvnb|Dash|2001|s=85–86, 92, 96}}</ref>

Det är okänt exakt när tulpanen introducerades till Nederländerna, men vid 1580-talet fanns arten i landet.<ref>{{Harvnb|Goldgar|2007|s=34}}</ref> Deras popularitet i [[Republiken Förenade Nederländerna]] tilltog efter att den [[Södra Nederländerna|sydnederländske]] botanikern [[Carolus Clusius]] hade tillträtt en tjänst vid [[universitetet i Leiden]] 1593 och etablerat landets första botaniska trädgård [[Hortus Botanicus Leiden]] 1594.<ref>{{Harvnb|Goldgar|2007|s=28, 34}}</ref> Tulpanen trivdes väl i den holländska magra sandjorden och var dessutom en förhållandevis tålig växt.<ref>{{Harvnb|Dash|2001|s=96}}</ref> År 1608 hade trädgårdens bestånd av tulpaner vuxit till mer än sexhundra lökar.<ref name="Go29"/> Redan under Clusius tid vid trädgården i Leiden märktes det tilltagande intresset för tulpanlökar i form av många intresserade spekulanter och köpare, liksom ett flertal stöldräder.<ref>{{Harvnb|Dash|2001|s=89–90}}</ref> Under 1600-talets första decennier etablerade allt fler professionella trädgårdsmästare odlingar och plantskolor runt om i landet.<ref>{{Harvnb|Dash|2001|s=117}}</ref> Samtidigt ökade intresset för att etablera egna trädgårdar bland välbeställda borgare i landets städer.<ref>{{Harvnb|Goldgar|2007|s=44–50}}</ref>

== Historia ==
[[Fil:Semper_Augustus_Tulip_17th_century.jpg|miniatyr| ''Semper Augustus,'' den mest åtråvärda tulpansorten under manin.<ref>{{Harvnb|Dash|2001|s=110}}</ref> [[Akvarell]] från 1600-talet av okänd konstnär.]]

=== Tulpannomenklatur ===
Tulpaner blev snart en eftertraktad lyxartikel som erbjöds i ett överflöd av sorter. Dessa kom att klassificeras i olika grupper. De enfärgade tulpanerna i rött, gult eller vitt var kända som ''Coulertulpaner''. De flerfärgade som ''Rosen'' (vita med rosa och röda färgtoner), ''Violetten'' (vita med lila eller purpurfärgade toner) och de mest sällsynta som ''Bisarren'' (gula med röda, bruna eller lila nyanser).<ref>{{Harvnb|Dash|2001|s=84–85}}</ref> De flerfärgseffekter som kunde bildas av böljande linjer och flammande ränder på kronbladen ansågs levande och spektakulära. De lökar som producerade dessa mer exotiska varianter blev hett eftertraktade.<ref>{{Harvnb|Garber|2000|s=25, 41}}</ref> I efterhand har man kunnat konstatera att denna färgdräkt uppstår på grund av en infektion orsakad av tulpanspecifika [[Mosaiksjuka|mosaikvirus]].<ref>{{Harvnb|Garber|2000|s=40–41}}</ref>

Odlarna började ge dessa eftertraktade sorter förnäma namn. Prefix som amiral (''{{Lang-nl|admirael}}'') eller general (''{{Lang-nl|generael}}'') kombinerades ofta med odlarnas egna namn. Tulpanerna kunde heta exempelvis ''Admirael van der Eijck.'' Senare namngav man även blommor efter historiska personligheter som [[Alexander den store]] och [[Scipio Africanus]], eller bredde på med storvulna prefix som "amiralernas amiral" och "generalernas general".<ref>{{Harvnb|Dash|2001|s=123–124}}</ref>

=== Att odla och handla med tulpaner ===
[[Fil:Hans_Bollongier_-_Stilleven_met_bloemen.jpg|miniatyr| ''Stilleben med blommor'' av [[Hans Bollongier]] (1639). Ett blomsterarrangemang med flera ''Semper Augustus''-tulpaner.]]
Tulpaner växer från lökar som kan odlas fram genom att sätta [[Frö|frön]] eller [[Skott (botanik)|skott]]. Det tar omkring 7–12 år för ett frö att utvecklas till en blommande lök. Efter att blomman skjutit upp tillbakabildas den ursprungliga löken och ersätts med en [[Kloning|klonal]] lök omgiven av skott. Odlade under rätt förutsättningar kommer dessa skott att utvecklas till nya blommande lökar, vanligtvis inom ett par år.<ref>{{Harvnb|Garber|2000|s=39–40}}</ref> Det mosaikvirus som gav upphov till färgskiftningarna hos de mer exklusiva tulpansorterna kan inte spridas via frön, utan bara genom skott. Dessutom försvårar viruset framodlingen av nya blommande lökar från skotten. Att odla fram de hetast eftertraktade varianterna krävde gott kunnande och ofta flera års arbete.<ref>{{Harvnb|Garber|2000|s=40}}</ref> Majoriteten av dessa tulpansorter har inte bevarats.<ref>{{Harvnb|Garber|2000|s=41}}</ref>

Tulpanblomningen en kortvarig historia och sker på norra halvklotet i regel under en till två veckor i tidsspannet april–juni. Under växtens vilande fas brukade man gräva upp lökarna och förvara dem torrt innan man återplanterade dem framemot september. Det var under denna period som fysiska tulpanlökar kunde byta ägare.<ref>{{Harvnb|Goldgar|2007|s=204}}</ref> Under resten av året skedde handeln med en form av [[terminskontrakt]] där florister och köpmän kunde förbinda sig att köpa en viss mängd tulpaner vid nästa säsong.<ref name="Go205">{{Harvnb|Goldgar|2007|s=205}}</ref><ref>{{Harvnb|Dash|2001|pp=148}}</ref> Dyra och exklusiva tulpansorter såldes per [[ass (viktmått)|ass]] medan enklare sorter bjöds ut per [[skålpund]].<ref>{{Harvnb|Garber|2000|s=43–44}}</ref> Handeln med dessa terminer som populariserades 1635–1636 blev en viktig faktor för spekulationsbubblans utveckling.<ref>{{Harvnb|Dash|2001|pp=147–149}}</ref><ref>{{Harvnb|Garber|2000|s=44}}</ref>

Man talade om handeln med terminer som "vindhandel" ({{Lang-nl|windhandel}}), eftersom inga fysiska lökar bytte ägare.<ref>{{Harvnb|Goldgar|2007|s=2}}</ref> Merparten av handeln skedde därför utan möjlighet att beskåda varorna i sin blomstrande prakt. En av tulpanhandlarna agerade hovleverantör åt [[Rudolf II]] och lyckades övertyga kejsaren att ge ut den första tulpankatalogen; ''Florilegium'' publicerades 1612.<ref>{{Harvnb|Dash|2001|s=120}}</ref> Under de kommande åren publicerades flertalet kataloger med avmålningar i [[akvarell]] eller [[gouache]]. Fler än femtio sådana kataloger har bevarats.<ref name="D121">{{Harvnb|Dash|2001|s=121}}</ref>

Handeln kunde ske genom formella auktioner, men majoriteten av affärerna med tulpaner förefaller ha ägt rum enskilt mellan två parter eller under delvis formella förhållanden i städernas [[värdshus]].<ref>{{Harvnb|Goldgar|2007|s=170–171}}</ref> Stora städer som Amsterdam och Haarlem hade hundratals värdshus i olika prisklasser, där de finare kunde erbjuda separata rum för viktiga affärssamtal.<ref>{{Harvnb|Dash|2001|s=168}}</ref> På värdshusen samlades även "kollegier" ({{Lang-nl|collegie}}), en form av sammanslutning av ämneskunniga som ibland var inblandade i dispyter kring tulpanaffärer.<ref>{{Harvnb|Goldgar|2007|s=17, 173, 190–193}}</ref> Avtalen kunde ibland ske under insyn av en sakkunnig ({{Lang-nl|seghsman}}) som vägde in vid förhandlingen och kontrakt kunde upprättas formellt inför [[notarie]], eller så sammanställde man helt enkelt ett kvitto.<ref name="Go205"/> I samband med affärsuppgörelserna på värdshusen fanns en kutym för köparen att betala en "vinavgift" på 2,5&nbsp;%, upp till maximalt 3 gulden. Ingen av parterna behövde erlägga [[Säkerhet (ekonomi)|säkerhet]] i samband med affären.<ref>{{Harvnb|Garber|2000|s=44–45}}</ref>

Det finns exempel på tulpanspekulater från allehanda yrkeskategorier och olika sammhällsskikt.<ref>{{Harvnb|Dash|2001|s=158}}</ref> Baserat på de uppgifter som bevarats antas de flesta inblandade i tulpanhandeln vara stadsbor aktiva som hantverkare. I samtida satirer ofta representerade av vävare. Vid den här tiden var dock personer som inte själva tillverkade varor utan enbart försörjde sig genom handel vanligen registrerade som hantverkare.<ref>{{Harvnb|Goldgar|2007|s=140–141, 147}}</ref> Delar av den holländska eliten förfärades av den ohämmade spekulationen och finansierade pamfletter som gjorde narr av tulpanhandlarna och manin.<ref>{{Harvnb|Garber|2000|s=35–36}}</ref>

=== Tulpanmanins höjdpunkt och den efterföljande kraschen ===
[[Fil:Flora's_Malle-wagen_van_Hendrik_Pot_1640.jpg|miniatyr| ''Dårarnas vagn'' av [[Hendrik Gerritsz Pot]] (1637). Blomstergudinnan [[Flora (gudinna)|Flora]] far fram i en vagn med barmen full av tulpaner. En av männen på vagnen dricker, en annan kramar sin myntsäck. En av kvinnorna räknar pengar, den andra låter hoppets duva fara. Kortegen åtföljs av stadens vävare som släppt sina skyttlar för att investera i tulpaner.<ref>{{Webbref|titel=Flora's Wagon of Fools|url=https://www.franshalsmuseum.nl/en/art/floras-wagon-of-fools/|verk=Frans Hals Museum|hämtdatum=2022-02-11|språk=en-GB}}</ref>]]
Allt eftersom blommornas popularitet ökade steg priserna för de mer eftertraktade varianterna stadigt fram till 1634.<ref name="D140">{{Harvnb|Dash|2001|s=140}}</ref> Omkring 1633 hade tillgången på tulpaner samtidigt förbättrats och enklare sorter erbjöds till försäljning av kringresande handelsmän, vilket öppnade upp för fler att ge sin in i den lukrativa tulpanbranschen.<ref>{{Harvnb|Dash|2001|s=125–126}}</ref> Samtidigt sågs ett ökat intresse för tulpanen som lyxartikel i Frankrike från 1634, vilket ökade efterfrågan på lökar.<ref>{{Harvnb|Garber|2000|s=43}}</ref> Därefter ökade spekulationen och priserna steg allt snabbare.<ref name="D140"/> Under det sista året innan kraschen ökade efterfrågan även för de billiga sorter som såldes per [[skålpund]] och tidigare inte ökat nämnvärt i pris.<ref>{{Harvnb|Dash|2001|s=176–177}}</ref><ref>{{Harvnb|Garber|2000|s=59}}</ref>

Den kraftigaste prisökningen skedde under manins höjdpunkt under december 1636 och januari 1637.<ref name="D140"/> I samband med årsskiftet finns exempel på valda lökar som ökade i pris mer än tiofaldigt under loppet av ett par månader, men för många sorter framstår den omedelbara prisstegringen som marginell.<ref>{{Harvnb|Goldgar|2007|s=202–203}}</ref> Vid en auktion den 5 februari 1637 uppges en tulpan av sorten ''Viceroij'' ha kostat 4 203 gulden och en ''Admirael van Enchuysen'' ska ha auktionerats ut för 5 200 gulden, men uppgifterna betraktas som osäkra.<ref>{{Harvnb|Goldgar|2007|s=203}}</ref> Det finns dock uppgifter om ännu mer haussade priser där enskilda lökar ska ha sålts för omkring 10 000 gulden.<ref>{{Harvnb|Dash|2001|s=10, 141}}</ref>

Under 1636 blev tulpanlöken den fjärde största exportprodukten från Nederländerna efter gin, sill och ost. Prisstegringen späddes på av handel med terminer mellan personer som själva aldrig såg några lökar.

Inget utbyte av tulpaner skedde i slutändan på basen av de kontrakt som tecknades under vinterhalvåret 1636–1637 eftersom handeln plötsligt kollapsade i februari 1637.<ref>{{Harvnb|Garber|2000|s=45}}</ref> Tidiga tecken till den stundande kollapsen sågs bland annat i [[Haarlem]], där köpare för första gången underlät att dyka upp till en pågående tulpanauktion.<ref>{{Harvnb|Dash|2001}}</ref> Ett pågående utbrott av [[böldpest]] mellan 1633 och 1637 kan ha bidragit till att folk höll sig undan. Pestutbrottet har samtidigt pekats ut som en pådrivare till bubblan som drev människor att ta större risker på andra områden.<ref name="F3"/><ref>{{Harvnb|Garber|2000|s=37–38}}</ref> Dessutom dog det bara i Amsterdam drygt 17&nbsp;000 människor, i Leiden drygt 14&nbsp;000 och i Haarlem avled 14&nbsp;% av befolkningen.<ref>{{Harvnb|Garber|2000|s=37}}</ref> Dödssiffrorna ledde till en minskad tillgång på arbetskraft som drev upp lönenivåerna, med ökad möjlighet till lyxkonsumtion och investeringar.<ref>{{Harvnb|Dash|2001|pp=143–144}}</ref>

Efter första veckan i februari 1637 kraschade tulpanmarknaden,<ref>{{Harvnb|Garber|2000|s=61}}</ref> med hundratals omtvistade terminskontrakt som följd. Odlarna hamnade nu i en svår situation eftersom det inte längre fanns något intresse att efterleva dessa nu ofördelaktiga terminskontrakt som dessutom inte var juridiskt bindande.<ref>{{Harvnb|French|2007|s=10}}</ref> I slutet av februari föreslog odlarna i Amsterdam att alla kontrakt slutna innan december 1636 skulle annulleras och senare kontrakt kunna köpas ut för 10&nbsp;% av det överenskomna priset.<ref name="Ga62">{{Harvnb|Garber|2000|s=62}}</ref> Ärendet fördes till Hollands överdomstol som i april lösgjorde parterna från terminskontrakten för att istället låta odlarna ingå nya avtal till sommaren.<ref name="Ga62"/> I Haarlem av dröjde processen länge efter att stadsledningen lämnat till parterna att lösa sina egna tvister genom [[Skiljenämnd|skiljedom]] eller andra metoder. KB I maj 1638 beordrade stadens ledning att köparna kunde lösa sig från sina kontrakt genom att betala 3,5&nbsp;% av det avtalade priset.<ref name="Ga62"/> En minoritet av odlarna propsade på full återbetalning, men de som var mer tillmötesgående var också mer framgångsrika i att få tillbaka några pengar.<ref>{{Harvnb|Dash|1999|pp=187–194}}</ref> I praktiken löstes de flesta kontrakt inte ut.<ref>{{Harvnb|Garber|2000|s=77}}</ref> I efterförloppet av manin tycks ett större antal personer ha hamnat i ekonomiska svårigheter och antalet konkurser i Amsterdam 1637 var dubbelt så många jämfört med två år tidigare.<ref>{{Harvnb|French|2007|s=11}}</ref>

== Bristen på tillförlitlig prisinformation ==
[[Fil:Tulip_price_index1.svg|höger|miniatyr| [[Prisindex]] för tulpanlökskontrakt enligt Earl Thompsons. Eftersom Thompson saknade data från 9 februari fram till 1 maj så är den fallande kurvans exakta lutning okänd. Det är däremot välkänt att priset kraschade platt i februari.<ref>{{Harvnb|Thompson|2007|pp=101, 109–11}}</ref>]]
Bristen på säkra prisuppgifter från stora delar av den kritiska tidsperioden skymmer det faktiska händelseförloppet.<ref name="Ga62"/><ref>{{Harvnb|French|2007|s=13}}</ref> En betydande andel av de faktiska prisuppgifterna och uppgifter om händelseförloppet kring kraschen kommer ursprungligen från pamfletten ''Dialoger mellan Waermondt och Gaergoedt'',{{anm|Den girige Gargoedt är en före detta vävare som hängett sig åt tulpanaffärer och försöker övertyga den mer försiktige Waermondt att ge sig in i branschen.<ref>{{Harvnb|Dash|2001|s=158–160}}</ref>}} som i egenskap av satir över manin är av tveksamt värde som källa.<ref>{{Harvnb|Goldgar|2007|s=6, 137, 230}}</ref> De många tulpankataloger som har bevarats från 1600-talets början saknar i regel prisuppgifter.<ref name="D121"/> För tiden efter kraschen saknas prisuppgifter helt.<ref name="Ga62"/>

Ekonomen Peter Garber har samlat in data om försäljningen av 161 lökar av 39 sorter från 1633 till 1637, varav 53 hade registrerats i satirskriften. Nittioåtta försäljningar registrerades på bubblans slutdatum, den 5 februari 1637, med stora skillnader i pris. Dessa försäljningar skedde i olika slags sammanhang, mellan olika typer av köpare och säljare, samt med olika betalningsmedel; vilket komplicerar direkta prisjämförelser.

Det förefaller dock ha funnits en fortsatt efterfrågan på de mer exklusiva tulpansorterna även om priserna hade sjunkit ordentligt. Fem till sex år efter kraschen finns prisuppgifter från en auktion där exklusiva lökar såldes för flera hundra gulden styck med en total försäljning motsvarande drygt 42&nbsp;000 gulden.<ref>{{Harvnb|Garber|2000|s=63–64}}</ref>

== Arvet efter tulpanmanin ==
[[Fil:Tulpenvelden1.JPG|miniatyr|Tulpanfält i Nederländerna.]]
Händelsen anses vara den första dokumenterade [[Finansbubbla|finansbubblan]] i historien. Finansbubblan, som var ett för tiden okänt fenomen, utvecklades dock inte till en regelrätt [[finanskris]].<ref>{{Harvnb|Goldgar|2007|s=7}}</ref> Den [[Republiken Förenade Nederländerna|Nederländska republikens]] ekonomi fortsatte utvecklas i positiv riktning under och åren efter manin.<ref>{{Harvnb|Goldgar|2007|s=9, 249–250}}</ref> I kriget mot Spanien skedde framgångar både på land och till sjöss mellan 1636–1639, vilket fick aktiekursen för [[Nederländska ostindiska kompaniet]] att öka till nästan det dubbla under samma tidsperiod.<ref>{{Harvnb|Garber|2000|s=77}}</ref>

Historikern [[Anne Goldgar]] har hävdat att oavsett om tulpanmanin var en finansiell kris, så var det ändå en traumatisk händelse för landets invånare. I en tid när landet genomgick ekonomiska, kulturella och samhälleliga förändringar, bidrog tulpanhandelns plötsliga uppgång och fall till ett ifrågasättande av själva konceptet värde.<ref>{{Harvnb|Goldgar|2007|s=17, 261–263}}</ref>

Nästan hundra år senare användes tulpanmanin i satirer som drev med den under 1720-talet samtida [[söderhavsbubblan]]. I [[Johann Beckmann]]s återblick på manin författad under 1780-talet jämförde han den med sin tids "misslyckade lotterier".

Tulpanmanin uppmärksammades igen 1841 i och med publiceringen av ''[[Extraordinary Popular Delusions and the Madness of Crowds]]'', skriven av den skotske journalisten [[Charles Mackay]]. Även Mackay led brist på adekvat prisinformation och har hämtat sin information från Johann Beckmann, som i sin tur bygger sin framställning på uppgifterna från ''Dialoger mellan Waermondt och Gaergoedt''.<ref>{{Harvnb|Garber|2000|s=29–30}}</ref> Mackay hävdade att många investerare ruinerades och att den nederländska ekonomin drabbades av en chock. Bokens dramatiska beskrivning av tulpanmanins efterverkningar har varit tongivande under lång tid därefter.<ref>{{Webbref|titel=Tulip mania: the classic story of a Dutch financial bubble is mostly wrong|url=http://theconversation.com/tulip-mania-the-classic-story-of-a-dutch-financial-bubble-is-mostly-wrong-91413|verk=The Conversation|hämtdatum=2022-02-11|språk=en|förnamn=Anne|efternamn=Goldgar}}</ref><ref>{{Harvnb|Goldgar|2007|s=5–6, 247–249}}</ref>

Termen ''tulpanmani'' har senare kommit att användas som jämförelse i samband med andra finansiella bubblor.<ref>{{Harvnb|Garber|2000|s=3}}</ref> Ofta utifrån den klassiska bilden av tulpanmanin som ett uttryck för irrationell spekulation och i form av retoriskt grepp.<ref>{{Harvnb|Garber|2000|s=10–12}}</ref>

Den blev återigen en populär analogi under [[IT-bubblan]] kring millenieskiftet 2000,<ref>Frankel, Mark (April 4, 2004). "When the Tulip Bubble Burst", ''[[Business Week]]''.</ref> liksom vid [[Subprime-krisen|bankkrisen i USA]] omkring 2008.<ref>"[https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2007/08/10/AR2007081001912.html Bubble and Bust; As the subprime mortgage market tanks, policymakers must keep their nerve] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110514095043/http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2007/08/10/AR2007081001912.html|date=May 14, 2011}}", ''[[The Washington Post]]'', August 11, 2007. Retrieved on July 17, 2008.</ref><ref>Horton, Scott. "[http://www.harpers.org/archive/2008/01/hbc-90002258 The Bubble Bursts]", ''[[Harper's Magazine|Harper's]]'', January 27, 2008. Retrieved on July 17, 2008. {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20080616111044/http://www.harpers.org/archive/2008/01/hbc-90002258|date=June 16, 2008}}</ref> År 2013 använde den nederländska centralbankens chef [[Nout Wellink]] epitetet "värre än tulpanmanin" för att beskriva [[Bitcoin]].<ref>"[https://www.theguardian.com/technology/2013/dec/04/bitcoin-bubble-tulip-dutch-banker Bitcoin hype worse than 'tulip mania', says Dutch central banker] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20170320051840/https://www.theguardian.com/technology/2013/dec/04/bitcoin-bubble-tulip-dutch-banker|date=March 20, 2017}}", ''[[The Guardian]]'', December 4, 2013.</ref>

Tulpanen är alltjämt en populär symbol för Nederländerna. I början av 2000-talet stod landet för 70 procent av den kommersiella odlingen av prydnadsblommor och kontrollerade hela 90 procent av världshandeln.<ref>{{Harvnb|Goldgar|2007|s=1}}</ref> Sällsynta varianter kan fortfarande betinga ett högt pris. En sällsynt variant av tulpanlökar erbjöds 1987 till försäljning för 5&nbsp;000 gulden per kilo. Samma år såldes en "mindre mängd" lökar av en särskilt exklusiv [[Liljesläktet|lilja]] för ett pris på 1 miljon gulden (omkring 3 miljoner kronor).<ref>{{Harvnb|Garber|2000|s=73}}</ref>

== Referenser ==
{{enwp|titel=Tulip mania|datum=2021-12-27|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Tulip_mania&oldid=1062200244}}

=== Anmärkningar ===
<references group="not"/>


==Referenser==
=== Noter ===
=== Noter ===
<references/>
<references />

=== Allmänna källor ===
=== Källor ===
* {{bokref|titel=Tystnadens historia och andra essäer|författare=[[Peter Englund]]|utgivare=Atlantis|år=2003|utgivningsort=Stockholm|id={{ISBN|91-7486-766-0}}|kapitel=Kring Admiral Pottebacker och finansbubblornas historia}}
* {{bokref
|efternamn=Dash
|förnamn=Mike
|titel=Tulpanmani: terminshandel, finanskris och den åtråvärda tulpanlöken
|år=2001
|origår=1999
|utgivare=[[Svenska förlaget]]
|utgivningsort=Stockholm
|isbn=9177385616
|libris=7664629
}}
* {{Tidskriftsref
|efternamn=French
|förnamn=Doug
|rubrik=The Dutch Monetary Environment During Tulipmania
|tidskrift=The quarterly journal of Austrian economics
|år=2007
|språk=eng
|volym=9
|nummer=1
|url=https://cdn.mises.org/Quarterly%20Journal%20of%20Austrian%20Economics%209%20no%201%20Spring%202006.pdf
|issn=1098-3708
|sid=3–14
}}
* {{bokref
|efternamn=Garber
|förnamn=Peter M.
|titel=Famous first bubbles: the fundamentals of early manias
|år=2000
|utgivare=MIT Press
|utgivningsort=Cambridge, Massachusetts
|språk=eng
|url=https://www.uv.mx/personal/clelanda/files/2013/02/Garber-2000-Famous-first-bubbles.pdf
|isbn=0-262-07204-1
|libris=8280708
}}
* {{bokref
|efternamn=Goldgar
|förnamn=Anne
|titel=Tulipmania: money, honor, and knowledge in the Dutch golden age
|år=2007
|utgivare=University of Chicago Press
|utgivningsort=Chicago
|språk=eng
|isbn=9780226301259
|libris=10529173
}}
* {{Tidskriftsref
|efternamn=Thompson
|förnamn=Earl A.
|rubrik=The Tulipmania: Fact or Articaft?
|tidskrift=Public Choice
|år=2007
|doi=10.1007/s11127-006-9074-4
|issn=0048-5829
|volym=130
|nummer=1
|språk=eng
|sid=99–114
}}

== Vidare läsning ==
* {{bokref
|efternamn=Englund
|förnamn=Peter
|titel=Tystnadens historia och andra essäer
|år=2003
|utgivare=Atlantis
|utgivningsort=Stockholm
|kapitel=Kring Admiral Pottebacker och finansbubblornas historia
|isbn=9174867660
|libris=9101911
}}


== Externa länkar ==
== Externa länkar ==
* [http://library.wur.nl/tulip/ Wageningen Tulip Portal] - omfattande samling av historiska resurser, inklusive skannade bilder av holländska tulpankataloger och pamfletter från 1600-talet. Tillhandahålls av biblioteket vid Wageningen University & Research.
* [https://peterenglundsnyawebb.wordpress.com/2015/08/28/147/ Peter Englund: Kring Admiral Pottebacker och finansbubblornas historia]
* ''[[gutenberg:24518|The Madness of Crowds]],'' av [[Charles Mackay]], hos [[Project Gutenberg]]


{{Auktoritetsdata}}
{{Auktoritetsdata}}

Versionen från 28 mars 2022 kl. 22.14

En tulpan känd som "vicekungen" (nederländska: viseroij) från den holländska katalogen Verzameling van een Meenigte Tulipaanen från 1637. Dess lök erbjöds till försäljning för mellan 3 000 och 4 200 gulden beroende på vikt. En skicklig hantverkare tjänade vid den tiden runt 300 gulden om året.[1]

Tulpanmanin (nederländska: tulpenmanie), även tulpomanin eller tulpansvindeln, var en period under den nederländska stormaktstiden när prisnivåerna för valda lökar av den nyintroducerade och moderiktiga tulpanen nådde extrema nivåer. Prisstegringen började 1634, accelererade häftigt kring årskiftet 1636–1637 och fortsatte fram till den dramatiska kollapsen i februari 1637. Händelsen anses vara den första dokumenterade finansbubblan i historien. Termen tulpanmani har senare blivit en ofta använd metafor i samband med senare finansiella bubblor.[2][3][4][5]

I Nederländerna uppstod formella terminsmarknader under 1600-talet. En av de viktigaste hanterade handeln med tulpankontrakt vid tulpanmanins utbrott. Vid manins höjdpunkt i februari 1637 såldes enstaka tulpanlökar för mer än 10 gånger en skicklig hantverkares årslön. Finansbubblan, som var ett för tiden okänt fenomen, utvecklades dock inte till en regelrätt finanskris. Den Nederländska republikens ekonomi fortsatte utvecklas i positiv riktning under och åren efter manin. Närmare studier av krisen hindras av de begränsade ekonomiska data som bevarats från 1630-talet, samt att stora delar av källmaterialet är av spekulerande karaktär och presenterar en ensidig bild av händelseförloppet.[6]

Bakgrund

En satir över tulpanmanin av Jan Brueghel den yngre (ca. 1640). Spekulanterna har målats som vettlösa apor i samtida överklassutstyrsel. En apa studerar priserna i produktkatalogen, mellan andra är handeln i full gång. Lökarna vägs, pengar räknas och i ett hörn står en av aporna och kissar på ett par tulpaner.[7]

Ekonomin under Nederländska stormaktstiden

Se även: Nederländska stormaktstiden

Den Nederländska republikens ekonomiska och finansiella system utvecklades i början av 1600-talet samtidigt som landet fick en dominerande ställning genom sin kontroll över den internationella handeln. Republiken var ledande inom skeppsbygge och hade under århundradet den största handelsflottan i Europa.[8] Amsterdams köpmän hade en nyckelroll i handeln med Asien genom Nederländska ostindiska kompaniet.[9] Tulpanens uppseglande roll som statussymbol sammanföll med ackumulering av rikedomar från den blomstrande handeln.[10][11] Själva manin inträffade mot slutet av det åttio år långa nederländska frihetskriget mot Spanien. Vinsterna som tidigare vidarebefordrats till Spanien kunde nu stanna i Nederländerna.

Under övergången till 1600-talet och i början av århundradet bildades försäkringsbolag, banker, samt en organiserad börs och aktiemarknad. Landet var även hemvist för världens första börsnoterade företag: Nederländska ostindiska kompaniet, liksom det något mindre framgångsrika Nederländska västindiska kompaniet.[12][13] Det Ostindiska kompaniet fick under en period närmast monopolställning över den lukrativa handeln med Sydostasien.[14] Den starka ekonomin har setts som en viktiga förutsättning för tulpanmanins uppkomst och utveckling.[10][11] Handelsresor till Asien kunde ge vinster på fyra gånger insatsen och i takt med att rikedomar från handeln ackumulerades ökade efterfrågan på olika lyxvaror.[15]

Välståndet i republiken var så omfattande att de flesta större städer i Nederländerna i början av 1600-talet kunde finansiera offentliga barnhem och äldreboenden, vilket var unikt för tidsperioden.[16] Landet drabbades av en tillfällig lågkonjunktur i samband med 1620-talet och återupptagna fientligheter med Spanien som resulterade i en spansk blockad. Men den övergripande ekonomiska utvecklingen under 1600-talets tre första decennier var positiv.[17] Utöver den blomstrande handeln och de byten som säkrades genom kapning av spanska skepp, ledde det nederländska bankväsendets motstånd mot devalvering till ett inflöde av utländskt kapital.[18] I början av 1630-talet gick ekonomin återigen in i en högkonjunktur samtidigt som penningmängden ökade, vilket i sin tur ökade möjligheterna till lyxkonsumtion och investeringar.[10][17]

Myndigheterna oroades samtidigt av terminshandelns volatilitet och risker. Det första förbudet mot terminshandel hade lanserats 1610 och ytterligare inskränkningar eller förbud utfärdades 1621, 1630 och slutligen 1636, mitt under tulpanmanin.[19] Brott mot lagstiftningen medförde inga straff. Däremot skedde den terminshandel med tulpaner som accelererade från och med 1635 i praktiken utanför lagens ramar, varför kontrakten inte var juridiskt bindande.[20][21] Så länge priserna fortsatte att stiga och det var i de inblandades intresse att efterleva kontrakten utgjorde detta dock inget större problem.

Tulpanens väg till Europa och Nederländerna

Tulpanens ursprung har spårats till bergskedjorna Pamir och Tianshan, norr om Himalaya i Asien. De vilda tulpaner som växer i den karga miljön har små kronblad och är ytterst härdiga.[22] Lökarna spreds sedan västerut av turkiska nomader och nådde slutligen Europa genom det Osmanska riket. Osmanerna vördade tulpanen inte bara på grund av dess skönhet utan också dess koppling till Allah och paradiset.[23] Tulpanens införande i Europa har tidigare tillskrivits Ogier Ghislain de Busbecq, Ferdinand I:s ambassadör till sultanen av Turkiet. Sultanen ska omkring 1555 ha skickat de första lökarna och fröna från det osmanska riket till Wien. Oavsett den historiens riktighet så anlände tulpaner snart som handelsvara till kontinenten via flera handelsvägar.[24]

Århundradet var var ett genombrott sett till antalet introducerade växter. Man har uppskattat att antalet växter som nyintroducerades i Europa under 1500-talet var tjugo gånger fler än under de föregående tvåtusen åren.[25] Utöver tulpanen nådde potatis, paprika, tomater och många andra grönsaker för första gången världsdelen.[25][26] De intensiva och mättade färgerna hos tulpanens kronblad, samt de intrikata mönstren särskilde den från andra i Europa kända blommor och bidrog till dess attraktionskraft.[27]

Det är okänt exakt när tulpanen introducerades till Nederländerna, men vid 1580-talet fanns arten i landet.[28] Deras popularitet i Republiken Förenade Nederländerna tilltog efter att den sydnederländske botanikern Carolus Clusius hade tillträtt en tjänst vid universitetet i Leiden 1593 och etablerat landets första botaniska trädgård Hortus Botanicus Leiden 1594.[29] Tulpanen trivdes väl i den holländska magra sandjorden och var dessutom en förhållandevis tålig växt.[30] År 1608 hade trädgårdens bestånd av tulpaner vuxit till mer än sexhundra lökar.[25] Redan under Clusius tid vid trädgården i Leiden märktes det tilltagande intresset för tulpanlökar i form av många intresserade spekulanter och köpare, liksom ett flertal stöldräder.[31] Under 1600-talets första decennier etablerade allt fler professionella trädgårdsmästare odlingar och plantskolor runt om i landet.[32] Samtidigt ökade intresset för att etablera egna trädgårdar bland välbeställda borgare i landets städer.[33]

Historia

Semper Augustus, den mest åtråvärda tulpansorten under manin.[34] Akvarell från 1600-talet av okänd konstnär.

Tulpannomenklatur

Tulpaner blev snart en eftertraktad lyxartikel som erbjöds i ett överflöd av sorter. Dessa kom att klassificeras i olika grupper. De enfärgade tulpanerna i rött, gult eller vitt var kända som Coulertulpaner. De flerfärgade som Rosen (vita med rosa och röda färgtoner), Violetten (vita med lila eller purpurfärgade toner) och de mest sällsynta som Bisarren (gula med röda, bruna eller lila nyanser).[35] De flerfärgseffekter som kunde bildas av böljande linjer och flammande ränder på kronbladen ansågs levande och spektakulära. De lökar som producerade dessa mer exotiska varianter blev hett eftertraktade.[36] I efterhand har man kunnat konstatera att denna färgdräkt uppstår på grund av en infektion orsakad av tulpanspecifika mosaikvirus.[37]

Odlarna började ge dessa eftertraktade sorter förnäma namn. Prefix som amiral (nederländska: admirael) eller general (nederländska: generael) kombinerades ofta med odlarnas egna namn. Tulpanerna kunde heta exempelvis Admirael van der Eijck. Senare namngav man även blommor efter historiska personligheter som Alexander den store och Scipio Africanus, eller bredde på med storvulna prefix som "amiralernas amiral" och "generalernas general".[38]

Att odla och handla med tulpaner

Stilleben med blommor av Hans Bollongier (1639). Ett blomsterarrangemang med flera Semper Augustus-tulpaner.

Tulpaner växer från lökar som kan odlas fram genom att sätta frön eller skott. Det tar omkring 7–12 år för ett frö att utvecklas till en blommande lök. Efter att blomman skjutit upp tillbakabildas den ursprungliga löken och ersätts med en klonal lök omgiven av skott. Odlade under rätt förutsättningar kommer dessa skott att utvecklas till nya blommande lökar, vanligtvis inom ett par år.[39] Det mosaikvirus som gav upphov till färgskiftningarna hos de mer exklusiva tulpansorterna kan inte spridas via frön, utan bara genom skott. Dessutom försvårar viruset framodlingen av nya blommande lökar från skotten. Att odla fram de hetast eftertraktade varianterna krävde gott kunnande och ofta flera års arbete.[40] Majoriteten av dessa tulpansorter har inte bevarats.[41]

Tulpanblomningen en kortvarig historia och sker på norra halvklotet i regel under en till två veckor i tidsspannet april–juni. Under växtens vilande fas brukade man gräva upp lökarna och förvara dem torrt innan man återplanterade dem framemot september. Det var under denna period som fysiska tulpanlökar kunde byta ägare.[42] Under resten av året skedde handeln med en form av terminskontrakt där florister och köpmän kunde förbinda sig att köpa en viss mängd tulpaner vid nästa säsong.[43][44] Dyra och exklusiva tulpansorter såldes per ass medan enklare sorter bjöds ut per skålpund.[45] Handeln med dessa terminer som populariserades 1635–1636 blev en viktig faktor för spekulationsbubblans utveckling.[46][47]

Man talade om handeln med terminer som "vindhandel" (nederländska: windhandel), eftersom inga fysiska lökar bytte ägare.[48] Merparten av handeln skedde därför utan möjlighet att beskåda varorna i sin blomstrande prakt. En av tulpanhandlarna agerade hovleverantör åt Rudolf II och lyckades övertyga kejsaren att ge ut den första tulpankatalogen; Florilegium publicerades 1612.[49] Under de kommande åren publicerades flertalet kataloger med avmålningar i akvarell eller gouache. Fler än femtio sådana kataloger har bevarats.[50]

Handeln kunde ske genom formella auktioner, men majoriteten av affärerna med tulpaner förefaller ha ägt rum enskilt mellan två parter eller under delvis formella förhållanden i städernas värdshus.[51] Stora städer som Amsterdam och Haarlem hade hundratals värdshus i olika prisklasser, där de finare kunde erbjuda separata rum för viktiga affärssamtal.[52] På värdshusen samlades även "kollegier" (nederländska: collegie), en form av sammanslutning av ämneskunniga som ibland var inblandade i dispyter kring tulpanaffärer.[53] Avtalen kunde ibland ske under insyn av en sakkunnig (nederländska: seghsman) som vägde in vid förhandlingen och kontrakt kunde upprättas formellt inför notarie, eller så sammanställde man helt enkelt ett kvitto.[43] I samband med affärsuppgörelserna på värdshusen fanns en kutym för köparen att betala en "vinavgift" på 2,5 %, upp till maximalt 3 gulden. Ingen av parterna behövde erlägga säkerhet i samband med affären.[54]

Det finns exempel på tulpanspekulater från allehanda yrkeskategorier och olika sammhällsskikt.[55] Baserat på de uppgifter som bevarats antas de flesta inblandade i tulpanhandeln vara stadsbor aktiva som hantverkare. I samtida satirer ofta representerade av vävare. Vid den här tiden var dock personer som inte själva tillverkade varor utan enbart försörjde sig genom handel vanligen registrerade som hantverkare.[56] Delar av den holländska eliten förfärades av den ohämmade spekulationen och finansierade pamfletter som gjorde narr av tulpanhandlarna och manin.[57]

Tulpanmanins höjdpunkt och den efterföljande kraschen

Dårarnas vagn av Hendrik Gerritsz Pot (1637). Blomstergudinnan Flora far fram i en vagn med barmen full av tulpaner. En av männen på vagnen dricker, en annan kramar sin myntsäck. En av kvinnorna räknar pengar, den andra låter hoppets duva fara. Kortegen åtföljs av stadens vävare som släppt sina skyttlar för att investera i tulpaner.[58]

Allt eftersom blommornas popularitet ökade steg priserna för de mer eftertraktade varianterna stadigt fram till 1634.[59] Omkring 1633 hade tillgången på tulpaner samtidigt förbättrats och enklare sorter erbjöds till försäljning av kringresande handelsmän, vilket öppnade upp för fler att ge sin in i den lukrativa tulpanbranschen.[60] Samtidigt sågs ett ökat intresse för tulpanen som lyxartikel i Frankrike från 1634, vilket ökade efterfrågan på lökar.[61] Därefter ökade spekulationen och priserna steg allt snabbare.[59] Under det sista året innan kraschen ökade efterfrågan även för de billiga sorter som såldes per skålpund och tidigare inte ökat nämnvärt i pris.[62][63]

Den kraftigaste prisökningen skedde under manins höjdpunkt under december 1636 och januari 1637.[59] I samband med årsskiftet finns exempel på valda lökar som ökade i pris mer än tiofaldigt under loppet av ett par månader, men för många sorter framstår den omedelbara prisstegringen som marginell.[64] Vid en auktion den 5 februari 1637 uppges en tulpan av sorten Viceroij ha kostat 4 203 gulden och en Admirael van Enchuysen ska ha auktionerats ut för 5 200 gulden, men uppgifterna betraktas som osäkra.[65] Det finns dock uppgifter om ännu mer haussade priser där enskilda lökar ska ha sålts för omkring 10 000 gulden.[66]

Under 1636 blev tulpanlöken den fjärde största exportprodukten från Nederländerna efter gin, sill och ost. Prisstegringen späddes på av handel med terminer mellan personer som själva aldrig såg några lökar.

Inget utbyte av tulpaner skedde i slutändan på basen av de kontrakt som tecknades under vinterhalvåret 1636–1637 eftersom handeln plötsligt kollapsade i februari 1637.[67] Tidiga tecken till den stundande kollapsen sågs bland annat i Haarlem, där köpare för första gången underlät att dyka upp till en pågående tulpanauktion.[68] Ett pågående utbrott av böldpest mellan 1633 och 1637 kan ha bidragit till att folk höll sig undan. Pestutbrottet har samtidigt pekats ut som en pådrivare till bubblan som drev människor att ta större risker på andra områden.[2][69] Dessutom dog det bara i Amsterdam drygt 17 000 människor, i Leiden drygt 14 000 och i Haarlem avled 14 % av befolkningen.[70] Dödssiffrorna ledde till en minskad tillgång på arbetskraft som drev upp lönenivåerna, med ökad möjlighet till lyxkonsumtion och investeringar.[71]

Efter första veckan i februari 1637 kraschade tulpanmarknaden,[72] med hundratals omtvistade terminskontrakt som följd. Odlarna hamnade nu i en svår situation eftersom det inte längre fanns något intresse att efterleva dessa nu ofördelaktiga terminskontrakt som dessutom inte var juridiskt bindande.[73] I slutet av februari föreslog odlarna i Amsterdam att alla kontrakt slutna innan december 1636 skulle annulleras och senare kontrakt kunna köpas ut för 10 % av det överenskomna priset.[74] Ärendet fördes till Hollands överdomstol som i april lösgjorde parterna från terminskontrakten för att istället låta odlarna ingå nya avtal till sommaren.[74] I Haarlem av dröjde processen länge efter att stadsledningen lämnat till parterna att lösa sina egna tvister genom skiljedom eller andra metoder. KB I maj 1638 beordrade stadens ledning att köparna kunde lösa sig från sina kontrakt genom att betala 3,5 % av det avtalade priset.[74] En minoritet av odlarna propsade på full återbetalning, men de som var mer tillmötesgående var också mer framgångsrika i att få tillbaka några pengar.[75] I praktiken löstes de flesta kontrakt inte ut.[76] I efterförloppet av manin tycks ett större antal personer ha hamnat i ekonomiska svårigheter och antalet konkurser i Amsterdam 1637 var dubbelt så många jämfört med två år tidigare.[77]

Bristen på tillförlitlig prisinformation

Prisindex för tulpanlökskontrakt enligt Earl Thompsons. Eftersom Thompson saknade data från 9 februari fram till 1 maj så är den fallande kurvans exakta lutning okänd. Det är däremot välkänt att priset kraschade platt i februari.[78]

Bristen på säkra prisuppgifter från stora delar av den kritiska tidsperioden skymmer det faktiska händelseförloppet.[74][79] En betydande andel av de faktiska prisuppgifterna och uppgifter om händelseförloppet kring kraschen kommer ursprungligen från pamfletten Dialoger mellan Waermondt och Gaergoedt,[a] som i egenskap av satir över manin är av tveksamt värde som källa.[81] De många tulpankataloger som har bevarats från 1600-talets början saknar i regel prisuppgifter.[50] För tiden efter kraschen saknas prisuppgifter helt.[74]

Ekonomen Peter Garber har samlat in data om försäljningen av 161 lökar av 39 sorter från 1633 till 1637, varav 53 hade registrerats i satirskriften. Nittioåtta försäljningar registrerades på bubblans slutdatum, den 5 februari 1637, med stora skillnader i pris. Dessa försäljningar skedde i olika slags sammanhang, mellan olika typer av köpare och säljare, samt med olika betalningsmedel; vilket komplicerar direkta prisjämförelser.

Det förefaller dock ha funnits en fortsatt efterfrågan på de mer exklusiva tulpansorterna även om priserna hade sjunkit ordentligt. Fem till sex år efter kraschen finns prisuppgifter från en auktion där exklusiva lökar såldes för flera hundra gulden styck med en total försäljning motsvarande drygt 42 000 gulden.[82]

Arvet efter tulpanmanin

Tulpanfält i Nederländerna.

Händelsen anses vara den första dokumenterade finansbubblan i historien. Finansbubblan, som var ett för tiden okänt fenomen, utvecklades dock inte till en regelrätt finanskris.[83] Den Nederländska republikens ekonomi fortsatte utvecklas i positiv riktning under och åren efter manin.[84] I kriget mot Spanien skedde framgångar både på land och till sjöss mellan 1636–1639, vilket fick aktiekursen för Nederländska ostindiska kompaniet att öka till nästan det dubbla under samma tidsperiod.[85]

Historikern Anne Goldgar har hävdat att oavsett om tulpanmanin var en finansiell kris, så var det ändå en traumatisk händelse för landets invånare. I en tid när landet genomgick ekonomiska, kulturella och samhälleliga förändringar, bidrog tulpanhandelns plötsliga uppgång och fall till ett ifrågasättande av själva konceptet värde.[86]

Nästan hundra år senare användes tulpanmanin i satirer som drev med den under 1720-talet samtida söderhavsbubblan. I Johann Beckmanns återblick på manin författad under 1780-talet jämförde han den med sin tids "misslyckade lotterier".

Tulpanmanin uppmärksammades igen 1841 i och med publiceringen av Extraordinary Popular Delusions and the Madness of Crowds, skriven av den skotske journalisten Charles Mackay. Även Mackay led brist på adekvat prisinformation och har hämtat sin information från Johann Beckmann, som i sin tur bygger sin framställning på uppgifterna från Dialoger mellan Waermondt och Gaergoedt.[87] Mackay hävdade att många investerare ruinerades och att den nederländska ekonomin drabbades av en chock. Bokens dramatiska beskrivning av tulpanmanins efterverkningar har varit tongivande under lång tid därefter.[88][89]

Termen tulpanmani har senare kommit att användas som jämförelse i samband med andra finansiella bubblor.[90] Ofta utifrån den klassiska bilden av tulpanmanin som ett uttryck för irrationell spekulation och i form av retoriskt grepp.[91]

Den blev återigen en populär analogi under IT-bubblan kring millenieskiftet 2000,[92] liksom vid bankkrisen i USA omkring 2008.[93][94] År 2013 använde den nederländska centralbankens chef Nout Wellink epitetet "värre än tulpanmanin" för att beskriva Bitcoin.[95]

Tulpanen är alltjämt en populär symbol för Nederländerna. I början av 2000-talet stod landet för 70 procent av den kommersiella odlingen av prydnadsblommor och kontrollerade hela 90 procent av världshandeln.[96] Sällsynta varianter kan fortfarande betinga ett högt pris. En sällsynt variant av tulpanlökar erbjöds 1987 till försäljning för 5 000 gulden per kilo. Samma år såldes en "mindre mängd" lökar av en särskilt exklusiv lilja för ett pris på 1 miljon gulden (omkring 3 miljoner kronor).[97]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 27 december 2021.

Anmärkningar

  1. ^ Den girige Gargoedt är en före detta vävare som hängett sig åt tulpanaffärer och försöker övertyga den mer försiktige Waermondt att ge sig in i branschen.[80]

Noter

  1. ^ Nusteling, Hubert (1985) (på nederländska). Welvaart en Werkgelegenheid in Amsterdam 1540–1860. sid. 114, 252, 254, 258. ISBN 9789067070829. OCLC 260075252 
  2. ^ [a b] French 2007, s. 3.
  3. ^ Garber 2000, s. 3, 11–12, 17.
  4. ^ Thompson 2007, s. 99.
  5. ^ Dash 2001, s. 14–15.
  6. ^ Goldgar 2007, s. 5–7, 9, 134–135, 137, 230, 249–250.
  7. ^ ”Satire of Tulipomania” (på brittisk engelska). Frans Hals Museum. https://www.franshalsmuseum.nl/en/art/satire-of-tulipomania/. Läst 11 februari 2022. 
  8. ^ Garber 2000, s. 22–23.
  9. ^ Garber 2000, s. 23.
  10. ^ [a b c] French 2007, s. 4.
  11. ^ [a b] Goldgar 2007, s. 11.
  12. ^ Garber 2000, s. 23, 33–34.
  13. ^ Goldgar 2007, s. 9.
  14. ^ Garber 2000, s. 20, 23.
  15. ^ Dash 2001, s. 101.
  16. ^ Dash 2001, s. 186–187.
  17. ^ [a b] Dash 2001, s. 143.
  18. ^ French 2007, s. 11–12.
  19. ^ Garber 2000, s. 34.
  20. ^ Dash 2001, s. 147, 151–152.
  21. ^ Garber 2000, s. 34–35.
  22. ^ Dash 2001, s. 23–24.
  23. ^ Dash 2001, s. 26–31.
  24. ^ Goldgar 2007, s. 30.
  25. ^ [a b c] Goldgar 2007, s. 29.
  26. ^ Harford, Tim (4 mars 2020). ”Was Tulip Mania really the first great financial bubble?”. BBC News. https://www.bbc.com/news/business-51311368. Läst 14 mars 2022. 
  27. ^ Dash 2001, s. 85–86, 92, 96.
  28. ^ Goldgar 2007, s. 34.
  29. ^ Goldgar 2007, s. 28, 34.
  30. ^ Dash 2001, s. 96.
  31. ^ Dash 2001, s. 89–90.
  32. ^ Dash 2001, s. 117.
  33. ^ Goldgar 2007, s. 44–50.
  34. ^ Dash 2001, s. 110.
  35. ^ Dash 2001, s. 84–85.
  36. ^ Garber 2000, s. 25, 41.
  37. ^ Garber 2000, s. 40–41.
  38. ^ Dash 2001, s. 123–124.
  39. ^ Garber 2000, s. 39–40.
  40. ^ Garber 2000, s. 40.
  41. ^ Garber 2000, s. 41.
  42. ^ Goldgar 2007, s. 204.
  43. ^ [a b] Goldgar 2007, s. 205.
  44. ^ Dash 2001, s. 148.
  45. ^ Garber 2000, s. 43–44.
  46. ^ Dash 2001, s. 147–149.
  47. ^ Garber 2000, s. 44.
  48. ^ Goldgar 2007, s. 2.
  49. ^ Dash 2001, s. 120.
  50. ^ [a b] Dash 2001, s. 121.
  51. ^ Goldgar 2007, s. 170–171.
  52. ^ Dash 2001, s. 168.
  53. ^ Goldgar 2007, s. 17, 173, 190–193.
  54. ^ Garber 2000, s. 44–45.
  55. ^ Dash 2001, s. 158.
  56. ^ Goldgar 2007, s. 140–141, 147.
  57. ^ Garber 2000, s. 35–36.
  58. ^ ”Flora's Wagon of Fools” (på brittisk engelska). Frans Hals Museum. https://www.franshalsmuseum.nl/en/art/floras-wagon-of-fools/. Läst 11 februari 2022. 
  59. ^ [a b c] Dash 2001, s. 140.
  60. ^ Dash 2001, s. 125–126.
  61. ^ Garber 2000, s. 43.
  62. ^ Dash 2001, s. 176–177.
  63. ^ Garber 2000, s. 59.
  64. ^ Goldgar 2007, s. 202–203.
  65. ^ Goldgar 2007, s. 203.
  66. ^ Dash 2001, s. 10, 141.
  67. ^ Garber 2000, s. 45.
  68. ^ Dash 2001.
  69. ^ Garber 2000, s. 37–38.
  70. ^ Garber 2000, s. 37.
  71. ^ Dash 2001, s. 143–144.
  72. ^ Garber 2000, s. 61.
  73. ^ French 2007, s. 10.
  74. ^ [a b c d e] Garber 2000, s. 62.
  75. ^ Dash 1999, s. 187–194.
  76. ^ Garber 2000, s. 77.
  77. ^ French 2007, s. 11.
  78. ^ Thompson 2007, s. 101, 109–11.
  79. ^ French 2007, s. 13.
  80. ^ Dash 2001, s. 158–160.
  81. ^ Goldgar 2007, s. 6, 137, 230.
  82. ^ Garber 2000, s. 63–64.
  83. ^ Goldgar 2007, s. 7.
  84. ^ Goldgar 2007, s. 9, 249–250.
  85. ^ Garber 2000, s. 77.
  86. ^ Goldgar 2007, s. 17, 261–263.
  87. ^ Garber 2000, s. 29–30.
  88. ^ Goldgar, Anne. ”Tulip mania: the classic story of a Dutch financial bubble is mostly wrong” (på engelska). The Conversation. http://theconversation.com/tulip-mania-the-classic-story-of-a-dutch-financial-bubble-is-mostly-wrong-91413. Läst 11 februari 2022. 
  89. ^ Goldgar 2007, s. 5–6, 247–249.
  90. ^ Garber 2000, s. 3.
  91. ^ Garber 2000, s. 10–12.
  92. ^ Frankel, Mark (April 4, 2004). "When the Tulip Bubble Burst", Business Week.
  93. ^ "Bubble and Bust; As the subprime mortgage market tanks, policymakers must keep their nerve Arkiverad May 14, 2011", The Washington Post, August 11, 2007. Retrieved on July 17, 2008.
  94. ^ Horton, Scott. "The Bubble Bursts", Harper's, January 27, 2008. Retrieved on July 17, 2008. Arkiverad June 16, 2008
  95. ^ "Bitcoin hype worse than 'tulip mania', says Dutch central banker Arkiverad March 20, 2017", The Guardian, December 4, 2013.
  96. ^ Goldgar 2007, s. 1.
  97. ^ Garber 2000, s. 73.

Källor

Vidare läsning

  • Englund, Peter (2003). ”Kring Admiral Pottebacker och finansbubblornas historia”. Tystnadens historia och andra essäer. Stockholm: Atlantis. Libris 9101911. ISBN 9174867660 

Externa länkar

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Tulpanmanin&oldid=50322216”