Äggstock

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kvinnliga urogenitalia: 1. äggledare, 2. urinblåsa,
3. blygdben, 4. g-punkten, 5. klitoris, 6. urinrör, 7. slida,
8. äggstock, 9. colon sigmoideum, 10. livmoder,
11. fornix vaginae, 12. livmoderhals, 13. ändtarm,
14. ändtarmssöppning

Äggstock, ovarium, är ett organ hos hondjur där äggceller utvecklas. Äggstockarna är kvinnans endokrina körtlar för könshormoner.

Hos kvinnor[redigera | redigera wikitext]

Under fosterstadiet bildas ungefär 7 miljoner oocyter. De flesta av dem tillbakabildas i en process kallad atresi. De två äggstockarna tillsammans har därefter kvar ungefär 400 000 omogna ägganlag.

Under menscykeln mognar ett tiotal äggceller fram. Under utmognandet utvecklar dessa äggceller dels ett glykoproteinlager kallat zona pellucida runtom cellen, dels flera lager av olika celler som omger själva äggcellen. Dessa lager kallas stratum granulosum samt theca interna och theca externa. När äggcellen har båda dessa lager kallas de för graafska folliklar.

Normalt frigörs bara en äggcell från de Graafska folliklarna, resten bildar så kallade atretiska folliklar som utgörs av rester av zona pellucida samt bindväv.

När ägget frigörs vid ovulationen, dvs. ägglossningen, följer en del av dess omgivande granulosaceller med och bildar ett kortvarigt "skal" kallat corona radiata. Ägget frigörs ut i bukhålan men tas direkt upp av en äggledare. Normalt frisätts bara ett ägg åt gången, blir det inte befruktat av spermier bryts det ner och resterna stöts ut vid menstruation.

Resterna av den Graafska follikeln omvandlas till en gulkropp som utsöndrar olika hormoner, bland annat progesteron och östrogen

Mognaden av ett nytt ägg sker varje månad fram tills kvinnan blivit omkring 50 år gammal och kommer in i klimakteriet. Vid vilken ålder den fertila perioden är över är dock väldigt individuellt.

Hormonella funktioner[redigera | redigera wikitext]

Äggstockar är endokrina könskörtlar, motsvarande mannens testiklar. Äggstockarna producerar bland annat fyra viktiga hormoner:

Av dessa är östrogen och progesteron de viktigaste hormonerna som produceras i äggstocken.

Under puberteten stiger nivåerna av follikelstimulerande hormon, FSH. Detta får granulosaceller i ovarierna att börja producera östrogen, vilket inleder utmognaden av äggcellerna och påbörjar menstruationscykeln. Som svar på de ökande hormonnivåerna från bland annat hypofysen i samband med puberteten kommer sekundärfolliklarna snart att börja producera luteiniseringhormon, LH. Detta utsöndras i höga nivåer under en kort period, och orsakar förändringar i den Graafska follikeln så att ägglossningen sker.

Efter ägglossningen omvandlas granulosacellerna i den Graafska follikeln till att få endokrina funktioner, och de bildar en så kallad gulkropp. Denna utsöndrar progesteron, som påverkar mucosalagret i endometriet i livmodern så att det blir tjockt och tillgängligt för implantation av en befruktad äggcell.

Gulkroppen utsöndrar dock bara progesteron under ca 2 veckor, sker en befruktning kommer äggcellen att producera hormoner som stimulerar gulkroppen att producera ytterligare progesteron under en längre period, tills embryot är självförsörjande med hormoner. Sker ingen befruktning inom 2 veckor tillbakabildas gulkroppen, hormonnivåerna sjunker och det förtjockade mucosa-lagret stöts ut tillsammans med det oberfruktade ägget, vilket ger mens.

Sjukdomar[redigera | redigera wikitext]

Den vanligaste sjukdomen i äggstockarna är tumörer, både i form av vätskefyllda cystor och solida tumörer. De flesta (94%) är dock godartade och behöver endast behandlas med kirurgiska ingrepp om de ger besvär eller obehag. De resterande elakartade sex procenten har en relativt sett hög dödlighet då tumörerna ofta upptäcks i ett sent skede. Behandlingen är även här kirurgi, eventuellt i kombination med kemoterapi.



Källor[redigera | redigera wikitext]