Abortfrågan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Abortfrågan behandlar frågan om de moraliska, religiösa och lagliga aspekterna kring abort. Pro-choice är ett vanligt internationellt begrepp som uttrycker stöd för kvinnans rätt att (fram till en viss punkt av graviditeten) på eget bevåg besluta om abort. Pro-life antyder däremot stöd för fostrets rätt till liv, dock inte nödvändigtvis under alla omständigheter. Våldtäkt, incest och i synnerhet risk för moderns liv lyfts ofta fram som undantag.

Etiska aspekter[redigera | redigera wikitext]

Frågan om abort kan ses som en etisk konflikt mellan å ena sidan fostrets rätt att utvecklas till ett barn och å andra sidan de blivande föräldrarnas rätt att själva få bestämma om och när de vill bli föräldrar. I denna konflikt görs ofta frågan om i vilken grad fostret har oinskränkt människovärde och mänskliga rättigheter till en central fråga. När både modern och fostret ses som skyddsvärda kan det uppstå situationer när deras intressen står i konflikt med varandra. Ett beslut att genomföra en abort innebär som regel att kvinnans och mannens intressen av att inte fullfölja graviditeten får väga tyngre än fostrets intresse att utvecklas och födas.[1]

Katolska kyrkan är en av de grupper som anser att det befruktade ägget har ett oinskränkt människovärde. Bland annat för att det redan då har de anlag som krävs för att bli en individ. Principen om livets okränkbarhet innebär då att en graviditet inte kan avbrytas under några förhållanden, varför man även förkastar dagen-efter-piller och ibland betraktar förbud av dessa som legitima.[1]

Enligt ett annat synsätt skiljer man på mänskligt liv som möjlighet och det utvecklade mänskliga livet. Det befruktade ägget och fostret i dess tidiga utveckling har enligt detta synsätt ett värde och bör skyddas så långt det är möjligt. Det har dock inte oinskränkt människovärde förrän det nått ett stadium där det uppfattas som en individ. Principen om livets okränkbarhet kan därför inte tillämpas på samma sätt.[1]

Möjligheten till tidig fosterdiagnostik skapar till en särskild typ av frågor. Det har hävdats att fostret har intresse av att inte bli född med svåra sjukdomar och handikapp, och att detta skulle påverka avvägningen mellan barnets och föräldrarnas intresse. Handikapporganisationer har reagerat kraftigt mot detta synsätt och ser det som att frågan mer gäller föräldrarnas möjlighet och intresse av att ta hand om ett handikappat barn.[1] Även barns rätt att födas välkomna förs fram i debatten. De föräldrar som inte har den psykiska beredskapen att ta hand om ett barn, friskt eller handikappat, har dåliga förutsättningar att ge barnet en god uppväxt.[1]

Synen på abort i olika länder och religioner[redigera | redigera wikitext]

I de flesta länder innehåller lagarna en moralisk gradering av skälen för abort. Tre indikationer anses ofta som godtagbara skäl för abort: Nästan alla länder tillåter abort om medicinska skäl medför allvarlig fara för kvinnans liv. Det är också vanligt att abort är tillåtet om graviditeten är en följd av våldtäkt eller tvång. Många länder tillåter abort när läkare bedömer att det finns en stor risk för att barnet kommer att bli allvarligt handikappat eller bära en allvarlig sjukdom.[1]

Praxis och lagstiftning varierar mycket mellan olika länder när det gäller övriga skäl, såsom att kvinnan inte har psykisk kapacitet att ta hand om ett barn, att hennes livssituation är svår, att hon inte orkar föda eller att hon inte önskar ett barn. I en stor del av världen är sådana faktorer överhuvudtaget inte godtagbara skäl för abort. I andra länder förekommer att det formella beslutet fattas av en läkare eller en myndighet.

Bland de länder där abort enligt lagen inte får genomföras oavsett skäl finns Chile, El Salvador och Malta (år 2005).[1]

Protestantism[redigera | redigera wikitext]

I luthersk tradition finns en stor variation mellan olika grupper och hur de ställer sig till om sexualitet och abort. Bland de gemensamma dragen finns att den enskilda kristna människan har en förmåga att förstå och att ta ställning i svåra frågor. Abort uppfattas som en konflikt mellan olika parter där abort ibland kan vara en nödlösning.[1] Följande uttalanden kan ses som ett uttryck för detta.

Svenska ekumeniska nämnden (som ersattes 1992 av Sveriges kristna råd), ett samarbetsorgan för de flesta kristna samfund i Sverige, ansåg i ett uttalande 1991 att det ofödda livet har människovärde och ska skyddas. De ansåg dock inte att det inte var möjligt att vinna gehör för att i grunden ändra den svenska abortlagen. De ville också att nordiska lagar skulle harmoniseras, att den svenska lagen skulle tillåta abort endast till och med den tolfte veckan och att flera abortförebyggande åtgärder skulle sättas in.[1]

Kyrkomötet i Svenska kyrkan avslog år 2002 en motion om att mötet skulle ta avstånd från abort som ett legitimt sätt att avbryta en graviditet. Kyrkomötet ansåg dessutom att abort är en allvarlig fråga, och att kyrkan har ett särskilt ansvar att stå på deras sida som är utsatta i samhället. Hit hör många kvinnor som står inför valet att genomgå en abort. Kvinnan bör ges stöd av kyrkan för att fatta det beslut som framstår som det rätta för henne. För vissa kvinnor innebär detta att välja abort.[1]

Katolska kyrkan[redigera | redigera wikitext]

Abortmotståndet är en viktig profilfråga inom den katolska kyrkan. Enligt kyrkan är den äktenskapliga kärleken och fortplantningen gåvor från Gud som hör samman med äktenskapet. Försök att hindra fortplantningen med preventivmedel ”motsäger den fulla sanningen i sexualakten som uttryck för äktenskaplig kärlek” som påven Johannes Paulus II skriver i encyklikan Evangelium Vitae. Preventivmedel och abort är liknande ur den aspekten.[1]

Kyrkan anser att mänskligt liv börjar vid befruktningen och att det är fullt skyddsvärt redan vid det tillfället. Även ett embryo är en potentiell människa och skall respekteras som en människa. En framkallad abort (att skilja från en spontanabort) anses som ett dödande av en människa. De nordiska katolska biskoparna har uttalat sig på liknande sätt i ett herdabrev år 1999.[2] Biskoparna gör dock undantag för medicinska ingrepp (aborter) som är till för att rädda kvinnans liv.[1]

Judendomen[redigera | redigera wikitext]

Inom judendomen ses fortplantningen, den sexuella gemenskapen och undvikandet av synd som viktiga syften med äktenskapet. Att föröka sig anses som ett gudomligt bud.[1]

Enligt judisk tradition är fostret ännu inte en människa, och det blir inte en person förrän efter födelsen. Därför betraktas abort inte som att döda en människa. Inom judendomen finns en stor variation mellan olika grupper och deras inställningar till abort, främst om i vilken grad man ska ta hänsyn till hur kvinnan påverkas av graviditeten och födseln. Alla grupper accepterar abort om moderns liv är hotat. Den stränga inriktningen menar att detta är det enda tillåtna skälet, medan liberalare inriktningar menar att abort får utföras av andra skäl, som till exempel att graviditeten skulle förstöra kvinnans äktenskap.[1]

Islam[redigera | redigera wikitext]

Variationen är stor inom islam men i allmänhet ses preventivmedel som acceptabla. Abort anses som ett sämre alternativ än att använda preventivmedel. Enligt muslimsk tradition anses fostret få en själ 120 dagar efter befruktningen (cirka 19 veckor). Gemensamt för de fatwor som lämnats under senare delen av 1900-talet är att abort är förbjudet efter 120 dagar, om inte aborten är till för att rädda moderns liv. När det gäller skälen för abort före 120 dagar varierar inriktningarna mellan att det är förbjudet till att det är accepterat om familjen önskar det. Islamiska lärde i Sverige har inte haft invändningar mot den svenska abortlagen.[1]

Mot abort[redigera | redigera wikitext]

En person i USA som demonstrerar mot abort

Motståndare till fria abort eller Pro-life (För liv) åberopar ofta religiösa och/eller etiska skäl för sitt motstånd. Vanliga argument är att alla människor har samma människovärde, oavsett utvecklingsgrad, varför ofödda fosters liv måste värnas.

I Sverige är JA till livet framträdande inom Pro-liferörelsen. När Kristen Demokratisk Samling bildades 1964 var abortmotstånd ett av de viktigare politiska kraven. I takt med att partiet växte och bytte namn till Kristdemokraterna övergav man dock mer och mer sin traditionella hållning i abortfrågan, något som lett till kritik från besvikna anhängare och avhopp från partiet. 2007 bildades Nätverket för Kristen Värdekonservatism av ett tiotal personer, med planer på att bilda ett nytt politiskt parti som verkade för abortförbud (med undantag om moderns liv är i fara).[3] Officiella företrädare var Per Kronlid, dåvarande missionsföreståndare för Folk & Språk och Joseph Christenson, katolik från Göteborg. [4] Christenson återfanns på Kristdemokraternas valsedel i riksdagsvalet 2006 då han förde en intensiv och kritiserad personvalskampanj. [5]

Abortmotståndare i andra länder omringar ibland abortkliniker, distribuerar olika typer av litteratur för att övertyga kvinnor som överväger abort och föreslår adoption som ett alternativ. Delar av Pro-liferörelsen har gjort sig kända för bilder och videor av aborterade foster. I Sverige gäller det bland annat organisationen Människorätt för ofödda.

Mindre grupper och enskilda individer har även ägnat sig åt militanta aktioner: abortläkare har förföljts och mördats med argumentet att läkarens liv kan ställas mot de otaliga fosterliv som räddas. Enligt organisationen Pro Choice har militanta abortmotståndare i USA, Kanada och Australien begått minst åtta mord[6][7], sjutton mordförsök, 214 bombningar och mordbränder, tusentals fall av andra våldsbrott samt hundratusentals fall av hot och trakasserier.[8] Sådana aktioner fördöms av de ledande Pro-lifegrupperna.

För fri abort[redigera | redigera wikitext]

Demonstration för abort i Dublin

Förespråkarna för fri abort eller Pro-choice (För val) är benämningen på den politiska hållning som kanske mest förknippas med vad den amerikanska rörelsen som kämpar för rätten till fri abort. I Sverige är det RFSU som mest har kommit att bedriva opinion i frågan.

Grundtesen, för förespråkare av fri abort, är att kvinnan har rätt att bestämma över sin egen kropp och skall själv kunna kontrollera sin reproduktiva förmåga, det vill säga välja själv om eller när hon vill skaffa barn. Detta omfattar med andra ord inte endast rätten till fri abort utan även tillgången till preventivmedel, sexualundervisning och fertilitetsbehandling. De flesta abortförespråkare har emellertid mer eller mindre uttalade förbehåll; inte minst vad gäller graviditetens skede eller om aborten utförs utanför livmodern (partial birth abortion, en teknik främst förknippad med abortdebatten i USA, där den varit förbjuden sedan 2003).

Se även[redigera | redigera wikitext]



Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] SOU 2005:90 Abort i Sverige, kap. 5 och 6
  2. ^ Katolska kyrkan 1999. Att värna om livet. Herdabrev från de nordiska katolska biskoparna om det ofödda barnets värdighet.
  3. ^ Nu hotas kd av ett nytt ”abortparti” Dagen, 3 juli 2007
  4. ^ Snart bildar de nytt parti Expressen, 5 juli 2007
  5. ^ Nytt parti vill ha abortförbud Svenska Dagbladet, 3 juli 2007
  6. ^ http://www.prochoiceamerica.org/assets/files/Abortion-Access-to-Abortion-Violence.pdf
  7. ^ http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/asia-pacific/1440785.stm
  8. ^ http://www.prochoice.org/pubs_research/publications/downloads/about_abortion/violence_statistics.pdf