Graviditetstoxikos

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Graviditetstoxikos
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 O11 , O14
ICD-9 642.4-642.7
DiseasesDB 10494
MedlinePlus 000898
eMedicine med/1905  ped/1885
MeSH engelsk

Graviditetstoxikos eller preeklampsi är en sjukdom som drabbar gravida kvinnor. Den äldre svenska benämningen havandeskapsförgiftning är en kvarleva från den tid då tillståndet antogs bero av något slags förgiftning. Orsaken är ännu okänd men att det rör sig om en "förgiftning" av ett utifrån tillfört ämne är uteslutet. Därför är även namnet "graviditetstoxikos" missvisande.

Symptom[redigera | redigera wikitext]

Vanliga symptom är:

Symptomen debuterar vanligen efter 20:e graviditetsveckan. Den gravida kvinnan kontrolleras därför lite oftare när denna tidsgräns passerats. Det är inte ovanligt att kvinnan i tidigt sjukdomsstadie mår väl och är besvärsfri.

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Den enda effektiva behandlingen är att kvinnan föder och graviditeten avslutas, vilket görs om man inte med andra metoder kan trygga kvinnans och fostrets liv och hälsa.

Behandlingen består primärt i att försöka sänka blodtrycket genom vila från arbete i anställning och hem.

Vid behov skrivs kvinnan in på sjukhus då övervakning i svåra fall behövs dygnet runt av både kvinnans och fostrets tillstånd. Sjukhusvården består av lugn och vila, blodtryckssänkande läkemedel, vätskekontroll samt övervakning av blodflödet genom moderkakan och navelsträngen till fostret. Fostrets tillväxt kontrolleras med ultraljud och dess hälsa med CTG.

Syftet med behandlingen och kontrollerna är att få fostret att utvecklas till en storlek och mognad, som är förenlig med överlevnad efter födseln, utan att kvinnans liv hotas av eklampsiutveckling, vilket obehandlad sjukdom kan leda till. Om det bedöms att förtida förlossning krävs eller hotar, så försöker man påskynda lungmognaden hos fostret genom att ge kvinnan läkemedel under några dygn. Om graviditetstoxikosen eller barnets tillstånd kräver omedelbar förlossning, så behöver barnen vanligen övervakas på neonatal intensivvårdsavdelning.

Behandlingen är svår då gravida kvinnor ofta är i aktiv ålder och ordineras sängläge, i nästan nedsläckt rum och utan rumskamrater eller besökare, för att förhindra eklampsiutveckling. Denna behandling, vid sidan av blodtrycksläkemedel, kombineras med dagliga kontroller av fostrets tillstånd. Först då barnet är fött kan tillståndet hos kvinnan återgå till normalt blodtryck och normal vätskebalans och utan risk för eklampsi.

Ett litet antal kvinnor med svår preeklampsi, som i sig innebär ett uttorkningstillstånd trots ödemen, utvecklar också ett tillstånd kallat HELLP (hemolysis, elevated liver enzymes, and low platelet) med en likaså "paradoxal" situation med en kombination av hög blödningsrisk och proppbildningsrisk.

Conns sjukdom, eller Conns syndrom, har inte kopplats samman med preeklampsi. Flera kvinnor som fått preeklampsi har efter flera års svårbehandlad hypertoni visat sig ha haft Conns syndrom.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.ltkronoberg.se/Centrum/Medicinskt-servicecentrum/Kliniskt-kemiska-laboratoriet-Vaxjo---Ljungby/Analyssortiment---Specifika-provtagningsanvisningar-/S-Urat-/

Se även[redigera | redigera wikitext]



Externa länkar[redigera | redigera wikitext]