Postpartumdepression

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Postpartumdepression
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 F53.0
ICD-9 648.4
DiseasesDB 10921
MedlinePlus 007215
eMedicine med/3408 
Internetmedicin 2107

Postpartumdepression eller förlossningsdepression är en depression som kan drabba nyblivna mödrar en kort tid efter förlossning. Depressionsformen är allvarlig, eftersom den förutom moderns egna besvär orsakar relationsproblem med spädbarnet under den första, viktiga tiden i livet. Postpartumdepression är mycket vanligare än den ännu allvarligare störningen postpartumpsykos.

Med förlossningsdepression avses i standardiserade diagnosmanualer sådana som uppkommer till följd av fysiologiska rubbningar eller fysiska faktorer (ICD-10 F50-59), och därför innefattas endast mödrars sådana i termen. Dock talas ibland också om postpartumdepression hos fäder.[1]

Symtom[redigera | redigera wikitext]

Det har sedan Hippokrates böcker från antiken varit känt att förlossningar kan orsaka affektiva störningar hos modern. Under denna tid genomgår kvinnan snabba hormonförändringar. Det var dock först på 1990-talet som det erkändes som en särskild form av depression. DSM definierar postpartumdepressioner som depressioner som uppkommer inom fyra veckor efter förlossning. I ICD-10 förs postpartum- och postnataldepressioner till Beteendesyndrom associerade med fysiska störningar och fysiska faktorer (F53.0) och för att diagnosticeras som detta krävs att depressionen uppkommer inom sex veckor efter förlossningen. Depressionen får heller inte kunna föras till någon annan diagnos i ICD:s manual.[2][3]

Ett lindrigare tillstånd uppträder ofta i samband med att laktationen (bröstmjölkutsöndringen) börjar någon dag efter förlossningen, och visar sig i att mödrarna då har lättare att gråta, har humörsvängningar och kort stubin. Detta drabbar ungefär 50% av alla mödrar. Postpartumdepression innebär att detta tillstånd består och förvärras. 10% eller fler av samtliga mödrar, oavsett psykisk hälsa i övrigt, drabbas av en svårare postpartumdepression.[2][3]

I likhet med postpartumpsykoser och andra depressioner, finns en ökad risk för att den nyblivna modern skadar sig själv eller barnet. Det finns fall där kvinnor med diagnosen övergivit sina barn, och fall när hon både begått självmord och dödat sitt barn (barnadråp).[2][3]

Prevalens[redigera | redigera wikitext]

I västvärlden brukar andelen insjuknanden i postpartumdepression per förlossning uppskattas till ungefär 10-15%. Dock är det stora skillnader i världen på prevalens. Prevalensen i de länder med minst andel, till exempel Danmark, Singapore och Malta, ligger nära 0%. De länder som har högst andel postpartumdepressioner har en prevalens på omkring 60%. Dessa länder inbegriper Italien, Brasilien, Sydafrika, Chile och Taiwan.[4]

I Sverige drabbas 8-15 procent av alla nyblivna mödrar av depression efter förlossningen, cirka 10 000 kvinnor årligen.[5]

Orsaker[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera konkurrerande och samverkande förklaringsmodeller till postpartumdepressioner, som huvudsakligen bygger på neuropsykiatriska responser hos kvinnan på de förändrade hormonnivåerna och på individuella psykosociala förutsättningar. En av de mest accepterade teorierna är att de häftiga svängningarna i progesteron- och östrogennivåerna efter förlossningen är avgörande för etiologin. Dock är insjuknandet inte alls relaterad till den totala mängden könshormoner som modern har. En annan teori är att reaktionen är gemensam för alla däggdjur, och att den beror på en stressrelaterad reaktion på psykosociala förutsättningar, som leder till att mindre mängder oxytocin utsöndras, varmed moderskänslorna inte innefinner sig.[2][3]

Det verkar också finnas ett samband mellan PMS och postpartumdepression, vilket tycks bero på att somliga kvinnor är känsligare för hormonsvängningar än andra. Tillståndet kan därför antingen bero på en bristande homeostas eller på problem med den intracellulära signaleringen.[6]

Riskgrupper[redigera | redigera wikitext]

Kvinnor som saknar socialt stöd i sin omgivning utvecklar oftare postpartumdepressioner än andra, och kvinnor som drabbats under tidigare förlossningar drabbas oftare än dem som inte gjort det.

Förebyggande åtgärder[redigera | redigera wikitext]

Psykosociala och psykologiska åtgärder minskar risken för postpartumdepression om de sätts in sent i graviditeten eller inom sex veckor efter förlossningen, jämfört med sedvanlig hälsovård. Mest effektiva är insatserna om de är individuellt anpassade och inleds kort efter förlossningen.[5]

Psykosocialt stöd i form av hembesök av vårdpersonal efter förlossningen förebygger depressiva symtom och minskar risken för att insjukna med cirka 40 procent.[5]

IPT, interpersonell psykoterapi, är en psykologisk metod som har visat sig ha effekt för att förebygga depression efter förlossning. För KBT (kognitiv beteendeterapi, som ofta används vid behandling av depression i Sverige), behövs mer forskning för att visa om metoden har effekt på depressiva symtom vid depression efter förlossning.[5]

Enligt en amerikansk studie kan telefonstöd från en lekman förebygga uppkomsten av depressiva symtom efter förlossning. Telefonstöd gav faktiskt större effekt än hembesök av lekmän. En förklaring till det kan vara att telefonstödet är fokuserat på den nyblivna mamman, medan hembesök var mer fokuserade på barnet och hemmiljön.[5]

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Postpartumdepression behandlas som övriga depressioner, med psykoterapi eller antidepressiva läkemedel.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Paulson, James F. (2010). ”Focusing on depression in expectant and new fathers: prenatal and postpartum depression not limited to mothers”. Psychiatry Times "27" (2). http://www.psychiatrictimes.com/depression/content/article/10168/1519072. 
  2. ^ [a b c d] http://apps.who.int/classifications/apps/icd/icd10online/?gf50.htm+f530
  3. ^ [a b c d] Laura J. Miller, Postpartum Depression, JAMA vol 287 No 6
  4. ^ Halbreich U och Karkun S, Cross-cultural and social diversity of prevalence of postpartum depression and depressive symptoms, J Affect Disord. 2006 Apr;91(2-3):97-111
  5. ^ [a b c d e] SBU. Förebyggande av postpartumdepression. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2014. SBU Kommenterar nr 2014-06. http://www.sbu.se/2014_06
  6. ^ Miki Bloch et al, Effects of Gonadal Steroids in Women With a History of Postpartum Depression, Am J Psychiatry 157:924-930, June 2000