Ättestupa
Ättestupa är enligt traditionen ett brant stup där åldringar under nordisk forntid sägs ha kastat sig, eller blivit kastade, mot sin död. Enligt myten gjordes detta då den äldre blivit oförmögen att försörja sig själv eller bidra till arbetet på gården. Trots att det finns många platser utpekade i Norden som sägs ha tjänat som ättestupor, anses det inte längre troligt att de faktiskt har funnits och använts, utan snarare är det en seglivad myt.
Ättestupan nämns i flera äldre källor, exempelvis Prokopios i sin beskrivning av herulerna från 500-talet. Solinus skriver om de lyckliga hyperboréerna vid nordpolen där det är dag i ett halvår från vårdagjämningen till höstdagjämning och beskriver klimatet som så hälsosamt att människorna där inte dör utan kastar sig från en ättestupa[förtydliga] i havet.[1] En variant av myten är "ätteklubban", som alltså skulle ha varit en speciell klubba som använts för att slå ihjäl generation efter generation av åldringar.
I Sverige blev ättestupan nyupptäckt på 1600-talet i och med att den gamla isländska sagan Götrikssagan, där det berättas om Ætternisstapi ("Släktklippan"[2]), översattes till svenska och gavs ut. Sagan är det enda stället i litteraturen där ordet ætternisstapi förekommer[2]. Den svenske språkforskaren Adolf Noreen påbörjade[källa behövs] under sent 1800-tal ifrågasättandet av myten,[2] och det är numera accepterat bland forskare att ättestupan aldrig funnits.[3][4]
Begreppet ättestupa har ofta använts i nutid, i politiska sammanhang, för att understryka hur illa det kan bli med ett bristfälligt socialt skyddsnät, speciellt för pensionärer. I det svenska humorradioprogrammet Mosebacke Monarki infördes på 1960-talet ättestupa, så kallad ÄTP, istället för ATP.
En japansk motsvarighet till ättestupan är obasute (även stavad ubasute), där en åldrande kvinna lämnas att dö i ödemarken.[5][6]
Påstådda ättestupor [redigera]
Det finns flera platser i Norden som utpekats som tidigare ättestupor:
- I Keillers Park i Göteborg finns en höjd som kallas Ättestupan.
- I Åby utanför Norrköping finns det en del av byn som heter Ättetorp, och i skogen bredvid finns en höjd som kallas Ättestupan.
- Det finns en ättestupa i Vargön och i närheten av sjön Vristulven i Västergötland.
- Ättestupeberget i Långared (Alingsås kommun) Västergötland (RT 90: X=6431606, Y=1297860)[7]
- Ättestupan i Västra Tunhem (Vänersborgs kommun) Västergötland (RT 90: X=6474997, Y=1301199)[8]
- Kullberget i Hällefors i Örebro län kallas ättestupan.
- Olofströms kommun mellan Olofström - Gaslunda, intill sjön Orlunden, även kallat Vitavatten
- Västra väggar på Omberg i Östergötland sägs vara en ättestupa.
Referenser [redigera]
- ^ Caius Julius Solinus. ”De Hyperboreis, et Hyperboreæ regionibus”. De mirabilibus mundi. http://www.thelatinlibrary.com/solinus2.html#XVII.
- ^ [a b c] Adolf Noreen, Ättestupa i Nordisk familjebok (1:a upplagan, 1894)
- ^ Birgitta Odén (intervju med) (29 september 1999). ”Ättestupan bara en skröna”. Dagens Nyheter.
- ^ Odén, Birgitta (1996). ”Ättestupan - myt eller verklighet?”. Scandia - Tidskrift för historisk forskning 62 (2): sid. 221-234. ISSN 0036-5483. http://nile.lub.lu.se/ojs/index.php/scandia/article/view/1113/898. Läst 2011-12-25.
- ^ Ubasute - uppslagsord i J-Prep
- ^ Men and masculinities in contemporary Japan av James E. Roberson, Nobue Suzuki (sid 156)
- ^ Svenska Ortnamn (CD-skiva utgiven av Sveriges Släktforskarförbund)
- ^ Svenska Ortnamn (CD-skiva utgiven av Sveriges Släktforskarförbund)
Externa länkar [redigera]
- Vad är sant om ättestupor? - ur tidskriften Populär Historia
