Åsa-Nisse

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Åsa-Nisse
Första framträdande Tidsfördriv (1944)
Information
Art Människa
Kön Man
Hemland  Sverige

Åsa-Nisse (d.v.s. "Nisse på Åsen"), eg. Efraim Erik Nilsson, är en litterär figur, skapad av Stig Cederholm som första gången förekom i en kort humoristisk novell i veckotidningen Tidsfördriv, nummer 51, 1944. Hans egentliga namn och ursprungliga namn i de tecknade serierna är Efraim Erik Nilsson[1], men i filmerna och i vissa serier har han fått namnet Nils Nilsson[2]. Cederholm har skrivit bortåt 50 böcker om Åsa-Nisse, sedan 1946 och ett flertal har kommit i nytryck under senare decennier.

Åsa-Nisse har förutom i Cederholms berättelser även skildrats i filmer, tecknade serier och i en musikal.

Rollfigurerna[redigera | redigera wikitext]

Åsa-Nisse och hans bäste vän Klabbarparn är i formell mening småbrukare på en ort i Småland, Knohult. Något egentligt arbete sysslar de dock inte med, snarare handlar deras äventyr om tjuvskytte, fiske och att de uppfinner saker. Nisse kan ibland bli anlitad som teknisk reparatör, men hans metoder är okonventionella, som när han ersätter elektronrör i en radio med järnrör i filmen "Åsa-Nisse på hal is". Åsa-Nisse är gift med Eulalia, Klabbarparn med Kristin, och kvinnorna framställs som grälsjuka huskors. Däremot är Åsa-Nisse och Klabbarpar'n skämtsamma och Åsa-Nisse yttrar typiska "oneliners" och andra kommentarer med uttryck som "Sarons ros".

I Knohult finns även lanthandlaren Sjökvist, ungkarl med obesvarad åtrå efter kvinnor, och han försöker charmera framför allt yngre kvinnor på ett överdrivet sätt, gärna med sin "bröllopskonfekt". Sjökvist framställs ibland som opålitlig i affärer. Åsa-Nisse och Klabbarparns äventyr handlar ofta om att på något sätt göra Sjökvist till åtlöje.

Knohults fjärdingsman (kallad "fjärsman") eller landsfiskal, försöker ofta att sätta fast Åsa-Nisse och Klabbarparn för tjuvskytte, men i regel utan framgång. Ytterligare en vanligt förekommande karaktär är Knohultaren, en vänlig äldre herre, som också fiskar.

Figurerna och miljön är hämtade från verkligheten, men fritt ändrade. Namnet Åsa-Nisse är taget från en man som inte bodde på Åsen i Knohult, utan på Åsen i närbelägna Järsnäs, och som aldrig jagade. Geografin är också omstuvad.

Tecknad serie[redigera | redigera wikitext]

Åsa-Nisse förekom första gången i novellform i veckotidningen Tidsfördrif (nr. 51, 1944) och från 1955 som tecknad serie, först ritad av Gösta Gummesson. I tidningen 91:an har Åsa-Nisse varit med sedan starten 1956, han har haft en egen tidning (under olika namn) och sedan 1959 utkommer ett julalbum med nytecknade serier. Redan tidigare hade serien debuterat i veckotidningen Levande Livet (nr 49/1955). Då gjordes serien av bland annat Gits Olsson (manus). Senare författare har inkluderat Bengt Linder, Leif Bergendorff. Olle Nilsson och Pidde Andersson. Serien Åsa-Nisse utkom fram till 2006 i en egen tidning, varefter den tillsammans med Lilla Fridolf har getts ut i tidningen Humorklassiker.

Filmerna om Åsa-Nisse[redigera | redigera wikitext]

John Elfström som Åsa-Nisse.
Artur Rolén som Klabbarparn.

Mellan 1949 och 1969 producerades sammanlagt 20 Åsa-Nisse-filmer och två kavalkadfilmer. Åsa-Nisse spelades av John Elfström i 19 av filmerna och av Arne Källerud i en. "Klabbarparn" spelades av Artur Rolén i 18 av filmerna. I övriga roller sågs bland andra Helga Brofeldt och Brita Öberg i rollen som Eulalia och Gustaf Lövås som handlare Sjökvist. Alla premiärer ägde rum på Saga-biografen i Vetlanda, trots att alla filmer utom den första spelades in i Täby med omnejd, norr om Stockholm, eftersom Svensk Talfilms ateljéer låg i Täbysamhället Skarpäng.

I Åsa-Nisse flyger i luften användes Rånäs i Stockholms län som Knohults järnvägsstation. Resor förekom även till Jönköping, Vetlanda, Göteborg, Åre och Stockholm.

I de flesta filmerna hade man med någon populär artist eller musikgrupp, som till exempel Bertil Boo, Hep Stars, "Snoddas", Jokkmokks-Jokke, Mona Wessman eller Jerry Williams. Ett annat återkommande grepp var något slag av vansinnesfärd, antingen i Åsa-Nisses bil Eulalia II (Ford, modell B, årsmodell 1932) eller i båt. Åsa-Nisse-filmerna var säkra kassasuccéer och publiken älskade filmerna, medan så gott som alla filmkritiker fnös åt filmerna.

Kritikerna var alltså sällan eller aldrig positivt inställda till dessa filmer, och Åsa-Nisse har fått en av filmhistoriens kortaste recensioner. Det hände efter filmen Åsa-Nisse flyger i luften 1956 då Expressens Alf Montán skrev: "Far i frid". Med undantag för de allra stormigaste åren under 1970-talet sände dock TV Åsa-Nisse-filmerna i ständiga repriser och flera av dem finns idag utgivna på VHS och DVD. DVD-filmerna är utgivna av TV4.

Filmkritikern Carl-Eric Nordberg har i en essä (Vår Lösen 1971:8) framhållit frihetsdragen och den skenbara anarkismen i äventyren: "Över deras gemensamma äventyr vilar alltid den otillåtna lovdagens skimmer."

Under 2010 gjordes en ny film om Åsa-Nisse, Åsa-Nisse - wälkom to Knohult, med Kjell Bergqvist som Åsa-Nisse, som hade premiär i februari 2011.

Lista över filmer med Åsa-Nisse[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Furhammar, Leif: Folklighetsfabriken - Porträtt av ett svenskt filmbolag, Norstedts 1979
  • Nordqvist, Anders: Åsa-Nisse – Var ligger Knohult? Hela historien om inspelningsplatser och skådespelare, Åsa-Nisses bilar och uppfinningar, bråk och rättstvister, Norlén & Slottner 2008

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Seriewikin Åsa-Nisse”. http://seriewikin.serieframjandet.se/index.php/%C3%85sa-Nisse. 
  2. ^ ”www.klassikerfilm.se — Åsa-Nisse”. http://www.klassikerfilm.se/asanisse.htm. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]