Stig Cederholm

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Stig Cederholm, född 21 januari 1905 i Kristina församling i Jönköping, död 17 april 1980 i Växjö, var en svensk författare, mest känd som skaparen av den litterära figuren Åsa-Nisse, sedermera även känd från film och serier. Cederholm var nazistsympatisör och SS-frivillig, vilket blev allmänt känt först under 1990-talet.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Cederholm var son till ingenjör Gustav Elias Alexander Cederholm, född 14 januari 1878 i Örgryte församling, och hans hustru Julia Maria Johanna Blomstrand.[1]

Stig Cederholm engagerade sig som antikommunist och i slutet av 1930-talet deltog han i spanska inbördeskriget som frivillig på Francos sida. Under andra världskriget tog Cederholm värvning hos tyska SS militära styrkor Waffen-SS,[2] och tjänstgjorde bland annat i Norge och Ukraina.

Våren 1942 satt han som fånge i interneringslägret Grini utanför Oslo på grund av att han hade stulit, förskingrat pengar och uppträtt ohövligt mot en dansk SS-Obersturmführer.[3] Trots att säkerhetspolisen hade Cederholm under uppsikt var det först under 1990-talet som det kom till allmän kännedom att Cederholm hade stridit i Waffen-SS under andra världskriget.[2][4]

Tillbaka i Sverige var Cederholm under en period på 1940-talet intagen som patient på Sidsjöns mentalsjukhus men blev utskriven när han gifte sig med författaren Dagny Alm (1902-1985), med vilken han var gift fram till 1953.[3][5]

Vid 1940-talets mitt började Cederholm att sysselsätta sig som novellförfattare. Figuren Åsa-Nisse förekom första gången i en humoresk i veckotidningen Tidsfördriv (nummer 51, 1944)[6].

De positiva läsarreaktionerna ledde till att Cederholm skrev fler noveller och novellsamlingar om Åsa-Nisse, totalt 48 titlar utgivna, och snart började Svensk Talfilm att göra Åsa-Nissefilmer. Cederholm hade inget med dessa filmer att göra utöver att vara skapare till novellfiguren Åsa-Nisse. Mellan 1949 och 1969 gjordes tjugo filmer, och 2011 var det premiär för den 21:a filmen Wälkom to Knohult. Åsa-Nisse blev också serie, från starten 1955 och under många år tecknad av Gösta Gummesson, i början med manus av Gits Olsson, och senare av bland andra Bengt Linder och Leif Bergendorff.

Förutom humoresker och böcker om Åsa-Nisse skrev Cederholm ett antal böcker om djur och natur. Här kan nämnas "I slagbjörnens spår: Berättelser från norrländska vildmarker och småländska storskogar" och "Älg i markerna". Dessutom blev han publicerad i tidskrifter, till exempel i Jakt & jägare nr 5, 1971.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Åsa Nisse - noveller och novellsamlingar[redigera | redigera wikitext]

Åsa Nisse - postumt utgivna novellsamlingar[redigera | redigera wikitext]

samt ytterligare 10-talet titlar

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Anbytarforum, Cederholm, Stig, läst 2011-02-11
  2. ^ [a b] Schön, Bosse (1999). Svenskarna som stred för Hitler. sid. 37. ISBN 91-7588-207-8 
  3. ^ [a b] Schön, Bosse (2001). Där järnkorsen växer. Bokförlaget DN 
  4. ^ http://www.fokus.se/2011/02/asa-nisses-morka-arv/
  5. ^ Brokiga blad och rötter, Dagny Celeste Alm (I160), läst 2011-02-11
  6. ^ Bergström, Christer (2011). Persson, Åke. red. ”Åsa-Nisses skapare var med i SS”. Levande Historia (nr 6): sid. 21.