AGM-65 Maverick

Från Wikipedia
AGM-65 Maverick
AGM-65 Maverick
Servicehistoria
Brukstidaugusti 1972-nutid
Produktionshistoria
TillverkareHughes, Raytheon Company
Kostnad/enhet600 000 USD
Produktionsperiod1972-1999
Antal tillverkade75 000
Specifikationer
Längd2,49 m (8 ft 2 in)
Vikt209–304 kg (462–670 lb)
Spännvidd710 mm (28 in)
Diameter305 mm (12 in)
Stridsspetsversion A, B, D och H: RSV
version E, F, G, J och K: spräng
Stridsspetsviktversion A, B, D och H: 57 kg
version E, F, G, J och K: 140 kg
Tändrörversion A, B, D och H: anslagsrör
version E, F, G, J och K: fördröjd utlösning
Motorversion A och B: Thiokol SR109
övriga: Thiokol SR114 eller Aerojet SR115
Bränslefast bränsle
Målsökareversion A, B, H, J och K: TV
version D, F och G; FLIR
version C och E: Laserstyrd
Prestanda
Räckvidd28 km
Maxhastighetmach 0,93
Precisionversion A: CEP 1,5 m[1]

AGM-65 Maverick är en amerikansk luftburen attackrobot tillverkad av Hughes

Roboten är försedd med en TV-målsökare i robotens nos och kan användas mot både rörliga och fasta mål. När piloten genomför ett anfall visas en bild från robotens TV-kamera i en liten monitor på instrumentpanelen och när väl målet är lokaliserat låser piloten robotens målsökare mot målet och avfyrar roboten. Efter avfyrningen letar sig roboten fram på egen hand till målet oavsett hur målet rör sig, medan den anfallande piloten har möjlighet att svänga undan från ett eventuellt farligt område. Maverick användes flitigt med stor framgång under Kuwaitkriget.

Namnet Maverick betyder ungefär frifräsare eller ensamvarg.

Varianter[redigera | redigera wikitext]

  • AGM-65A ursprungsmodellen med TV-målsökare
  • AGM-65B förbättring av A versionen med ökad förstorning på TV-målsökarens optik för att kunna upptäcka mindre mål på längre avstånd. Började utvecklas 1975. Totalt tillverkades cirka 35 000 exemplar av A- och B-versionerna tillsammans.[1]
  • AGM-65C Laserstyrd variant för US Marine Corps som ej togs i produktion på grund av den höga kostnaden för målsökaren.
  • AGM-65D Första varianten med en bildalstrande infraröd målsökare som kan användas i dåligt väder och i mörker. Började utvecklas 1977, första leverans i oktober 1983 och tagen i tjänst februari 1986.[1]
  • AGM-65E Laserstyrd variant för US Marine Corps med ny och billigare målsökare som togs i tjänst 1985. Första varianten med den 140 kg tunga stridsspetsen
  • AGM-65F Variant för USA:s flotta som kombinerar målsökaren från D-varianten med stridsspetsen från E-varianten.
  • AGM-65G Förbättrad D-variant för US Air Force men med stridsspetsen från E-varianten för att attackera större mål.
  • AGM-65H Uppgraderade B- och D-varianter med CCD-målsökare.
  • AGM-65J Uppgraderade F-varianter med CCD-målsökare.
  • AGM-65K Uppgraderade G-varianter med CCD-målsökare.

Användning i Sverige[redigera | redigera wikitext]

AGM-65A inskaffades till den svenska försvarsmakten under 1970-talet och betecknas i Sverige som robot 75 (militärförkortning rb 75), erforderligt även kallad attackrobot 75 eller markmålsrobot 75.[2][3]

Maverick införskaffades till det svenska försvaret för att ersätta den inhemskt utvecklade TV-målsökande attackroboten robot 05B som visat dig för dyr att färdigställa. År 1975 beställdes 500 AGM-65A med leverans under 1977–1978.[4] År 1989 införskaffades en ny variant med "tung stridsdel" typ MAW (Maverick Alternate Warhead for selectable fusing), vilken betecknades rb 75T.

Följande flygplan integrerade robotsystem 75:

Robot 75 avvecklades runt 2007 då AJS 37 togs ur bruk, då den ej integrerades på JAS 39C[6] och inte heller uppdaterades till den nyare version som faktiskt var integrerad.[7]

Data
Modell robot 75 (AGM-65A) robot 75T (AGM-65A MAW)[a]
Anskaffning 1977–1978 1989–1990
Vikt 210 kg 295 kg
Längd 2482 mm
Kaliber 305 mm (12 tum)
Spännvidd 724 mm
Räckvidd < 10 000 m
Framdrivning 2-stegs krutraketmotor.
Målsökare TV-målsökare(en)
Tändrör Anslagsrör
Stridsdel, typ RSV-stridsdel (WDU-20/B) Tung minstridsdel (WDU-24/B)
Stridsdel, vikt 125 lb (56,7 kg) 300 lb (140 kg)

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ MAW: Maverick Alternate Warhead for selectable fusing

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Raytheon AGM-65 Maverick”. Directory of U.S. Military Rockets and Missiles. http://www.designation-systems.net/dusrm/m-65.html. Läst 22 november 2009. 
  2. ^ [a b] ”Motion till riksdagen 1985/86:Fö202”. Sveriges riksdag. data.riksdagen.se. 1986. sid. 4. https://data.riksdagen.se/fil/17439966-3CB6-4FC2-957D-69FF115D7F36. Läst 24 april 2024. 
  3. ^ ”MARKMÅLSROBOT 75”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/materiel-och-teknik/avvecklade-materielsystem/markmalsrobot-75/. Läst 24 april 2024. 
  4. ^ ”SIPRI Arms Transfers Database”. SIPRI. Arkiverad från originalet den 14 april 2010. https://web.archive.org/web/20100414022558/http://armstrade.sipri.org/armstrade/page/trade_register.php. Läst 22 november 2009. 
  5. ^ ”Försvarets materielverk : Flygplan 37 Viggen med föregångare, projektarkiv öppna : Handlingar rörande ekonomi, historisk bakgrund och allmän information om projektet : 1962-1979 : F3a:5 (Referenskod: SE/KrA/0092/D/D3/002:Ö/F3a/5)” (Arkivhandlingar). Försvarets materielverk (FMV). sok.riksarkivet.se. 1962–1979. https://sok.riksarkivet.se/arkiv/yMxGUiUpBARB97RJEdheh1. Läst 24 april 2024. 
  6. ^ ”Wiseman's Wisdoms: Metoden kvarstår”. http://wisemanswisdoms.blogspot.se/2012/01/metoden-kvarstar.html. Läst 18 januari 2015. 
  7. ^ Nilsson, J.K. (5 september 2013). ”Bra attackvapen till Gripen i Sverige?”. http://insatsen.blogspot.com/2013/09/bra-attackvapen-till-gripen-i-sverige.html. Läst 21 februari 2022.