ASM-135 ASAT

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
ASM-135 ASAT
Asat missile 20040710 150339 1.4.jpg
Typ Antisatellitrobot
Ursprungsland USA
Produktionshistoria
Tillverkare Vought
Produktionsperiod 1982 – 1984
Antal tillverkade 15
Specifikationer
Längd 5,42 meter
Vikt 1180 kg
Diameter 510 mm
Stridsspets Vought MHV
Stridsspetsvikt 13,6 kg
Sprängkraft kinetisk energi
Motor Första steget:
Lockheed SR75-LP-1
Andra Steget:
Thiokol FW-4S
Målsökare Infraröd målsökare
Styrsystem ringlasergyro
Vapenbärare F-15 Eagle
Prestanda
Maxhöjd > 560 km
Maxhastighet > 24 000 km/h
Generalmajor Wilbert ”Doug” Pearson framför den specialbyggda F-15 Celestial Eagle med vilken han genomförde provskjutningarna. September 2007.
En illustration av MHV:n och satelliten Solwind strax innan träffögonblicket.

ASM-135 ASAT är en amerikansk antisatellitrobot tillverkad av Vought Aerospace. Trots lyckade provskjutningar togs roboten aldrig i tjänst.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Tidigare antisatellitvapen[redigera | redigera wikitext]

USA har experimenterat med antisatellitvapen sedan 1950-talet. Den första roboten, Bold Orion, var flygburen och avfyrades från en B-47 Stratojet. Den 19 oktober 1959 provsköts en Bold Orion mot satelliten Explorer 6 och missade med drygt sex kilometer.

Ett mer tillförlitligt vapen var roboten Nike-Zeus. Det var en vidareutveckling av Nike-Hercules och hade tillräcklig räckvidd för att kunna nå satelliter i låg omloppsbana. Roboten hade en kärnladdning på 20 kiloton.

Det antisatellitvapen som till slut togs i tjänst 1967 var baserat på den ballistiska roboten PGM-17 Thor. Provskjutningar visade dock att den elektromagnetiska pulsen kunde slå ut satelliter och elektronik på marken på upp till 1500 kilometers håll. Effekterna av elektromagnetisk puls (EMP) var något man inte hade räknat med och gjorde det uppenbart att det inte var lämpligt att använda kärnvapen utanför atmosfären.

Istrebitel Sputnik[redigera | redigera wikitext]

1978 tog Sovjetunionen satelliten Istrebitel Sputnik (IS, ryska: Истребитель спутник) i tjänst. IS var en satellit som hade förmågan att förstöra andra satelliter genom att manövrera sig till en konvergerande bana med målet och slå ut det med en konventionell splitterladdning när den kom tillräckligt nära. Det gjorde att USA:s president Jimmy Carter beslutade att USAF skulle utveckla ett nytt antisatellitsystem.

Utveckling[redigera | redigera wikitext]

Flygvapnet begärde in offerter på en flygburen robot med förmågan att slå ut satelliter utan att använda kärnladdningar. Kontraktet gick till Vought Aerospace och deras förslag på en tvåstegsraket med infraröd målsökare som skulle slå ut målet med kinetisk energi genom en direktträff.

Raketen byggdes ihop av redan existerande komponenter från andra raketer. Första steget använde motorn från AGM-69 SRAM och andra steget var en Altair III som användes som fjärde steg på Scout B. Tredje steget, eller själva lasten, var en helt nyutvecklad Miniature Homing Vehicle (MHV) med målsökare och små styrraketer. Målsökaren bestod av Indium-Vismut och kyldes med flytande helium.

Raketen avfyrades från en specialbyggd F-15 Eagle strax under ljudhastighet i 65° stigning på 11 600 meters höjd. Flygplanet hade sin automatkanon bortmonterad hade i stället en vakuumflaska med flytande helium för målsökarens kylning.

Provskjutning[redigera | redigera wikitext]

20 augusti 1985 godkände president Ronald Reagan en provskjutning mot den uttjänta satelliten Solwind P78-1. 13 september genomfördes provskjutningen ovanför Stilla Havet 300 km väster om Vandenberg Air Force Base i Kalifornien. MHV:n träffade Solwind på 555 000 meters höjd med en sammanlagd hastighet av 24 140 km/h och totalförstörde den.

Innan provet hade NASA uttryckt farhågor för att splitter skulle bli kvar i omloppsbana under mycket lång tid och utgöra en fara för andra satelliter och rymdfarkoster. Det visade sig dock att de flesta delarna snabbt sjönk ner mot jorden. Endast 8 av 285 upptäckta delar blev kvar i omloppsbana.

ASAT missile launch.jpg ASM-135 ASAT 5.jpg ASM-135 ASAT launch.jpg
Bildsekvens från provskjutningen 13 september 1985.

Avveckling[redigera | redigera wikitext]

Vid tiden för provskjutningen hade kostnaden för projektet stigit till tio gånger det från början planerade. Andra vapen som kunde användas mot både satelliter och ICBM:er började samtidigt utvecklas inom ramen för Strategic Defense Initiative. USA:s kongress hoppades dessutom kunna nå ett avtal med Sovjetunionen om att begränsa eller förbjuda antisatellitvapen och förbjöd i december 1985 vidare tester mot mål i omloppsbana. Ytterligare två provskjutningar ägde rum, fast med avlägsna stjärnor som mål, för att finslipa målsökaren och styrsystemet. Projektet avbröts officiellt av president Reagan 1988 på grund av förseningar och skenande kostnader.

Källor[redigera | redigera wikitext]


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, ASM-135 ASAT, 2010-11-20.