Allmänning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En allmänning i Wales.

Med allmänning menas en gemensamt ägd (eller nyttjad) jord.[1] Den består ofta skog, betesmark eller sandtag och inkluderar tillhörande vatten. Ägandet (eller nyttjandet) kan skötas av en samfällighet eller av kronan (kronoallmänning). Sådan mark har funnits i alla germanska länder.

Terminologi[redigera | redigera wikitext]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige fanns det under medeltiden by-, socken-, socken- lands- och häradsallmänningar.[1] Dessa ägdes gemensamt av de bönder som brukade dem.

Den svenske kungen började dock redan under medeltiden lägga anspråk på härads- och landsallmänningarna. Under senmedeltiden utökades hans anspråk till Norrlands stora vidder.[1] Från 1500-talet hävdade kronan full äganderätt till lands- och häradsallmänningar. Först på 1800-talet fastställdes böndernas äganderätt till dessa definitivt, även om landsallmänningarna ungefär samtidigt fasades ut genom uppdelning mellan jordägarna. By- och sockenallmänningarna försvann på samma sätt redan under 1700-talet.[1]

I samband med storskiftet tillkom dock en ny form av sockenallmänningar, de så kallade besparingsskogarna. Dessa fanns i Kopparbergs, Gävleborgs och Norrbottens län.[1]

Kronoallmänningar fanns från slutet av 1600-talet till 1800-talet. De skapades i samband med att kronan lade fast gränserna mellan sin egen och de enskilda skogsägarnas skogsmark.[1]

I slutet av 1600-talet startade avvittring av kronans mark i Dalarna och Norrland till lokala markägare. I bland annat Arvidsjaur bildades istället en allmänningsskog, ägd gemensamt av socknens (idag kommunens) markägare. Numera (2015) omfattar denna allmänning 320 km² (32 000) hektar, med sammanlagt 1 600 delägare.[2] Denna typ av allmänningsskogar finns i stora delar av övre Norrland.[3][4][5][6]

I modern tid ingår allmänningar i de olika fastigheterna. När exempelvis områden styckas av för fritidsbebyggelse, lämnas ofta oanvända ytor mellan tomterna. Dessa ytor kallas ibland oegentligt allmänning, trots att de på papperet tillhör den ursprungliga fastigheten. I praktiken nyttjas de här restytorna ändå som en sorts allmänning, med stöd av allemansrätten.[1]

Andra länder[redigera | redigera wikitext]

Allmänningar kallas i England Commons, i Tyskland Allmende, i Danmark Alminding/Allminding och Norge Allmenning. På sydsvensk dialekt kallades allmänningar som användes till bete för fälad (danska: fælled, från fælles – gemensam).

Vidgad politisk betydelse[redigera | redigera wikitext]

Under 1980- och 1990-talens globala privatiseringsvåg har allmänningar kommit att beteckna det som privatiseras, alltifrån arter och gener som patenteras av läkemedels- och livsmedelsföretag till gator och torg som privatiseras av köpmannasamfälligheter.[källa behövs] I spetsen för breddningen av begreppet har framför allt stått den indiska bonderörelsen i sitt motstånd mot patentering av utsäde och det engelska motorvägsmotståndet som alltmer såg sig som det offentliga gaturummets försvarare.

Även kulturella rörelser har alltmer talat om allmänningar. Det gäller rörelsen för fildelning som talar om digitala allmänningar, digital commons. En annan rörelse är Creative Commons och dess egna form av upphovsrättsliga licenser; Wikimedia Commons är en mediedatabas baserad på Creative Commons-licenser.

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] [1] i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 6 mars 2015.
  2. ^ "ARVIDSJAURS ALLMÄNNINGS HISTORIA". allmanningen.nu. Läst 14 mars 2015.
  3. ^ "Allmänningsskogarna i Västerbotten". allmskog-ac.nu. Läst 14 mars 2015.
  4. ^ "Välkommen till Pajala Allmänningsskog". pajala-allmanning.se. Läst 14 mars 2015.
  5. ^ "Förr & Nu". allm.se. Läst 14 mars 2015.
  6. ^ "Historik". allmanningen.se. Läst 14 mars 2015.