Tekniska museet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°19′57″N 18°07′07″Ö / 59.33250°N 18.11861°Ö / 59.33250; 18.11861

Tekniska Museet
DNG2006 JSBN 00329.jpg
Information
Etablerat 1923
Plats Museivägen 7, söder om Gärdet
Typ Teknikmuseum
Besökare 300 468 (2013)[1]
Museichef Ann Follin
Webbplats www.tekniskamuseet.se
100 innovationer
Studion.
För Tekniska museet i Malmö, se Teknikens och Sjöfartens hus.

Tekniska museet är ett teknikhistoriskt museum i Stockholm. Det grundades 1923, organiserades som en stiftelse 1948 och har fått statliga anslag sedan 1965.

Utställningar och attraktioner[redigera | redigera wikitext]

Uno Miltons modelljärnväg

I museets utställningar ingår 100 innovationer, Christopher Polhem – tillbaka till framtiden, Spelet om energin, Teknorama Sport, Teknorama på rymmen och Leklabbet.

Det finns också en gruva, en modelljärnväg skapad av Uno Milton, Lars Magnus Ericssons styrelserum från 1903 och Kvinnors uppfinningar, där det presenteras ett 50-tal kvinnor som arbetar och verkar idag och några kvinnliga uppfinnare ur historien. En amatörradiostation i museet med anropssignalen SK0TM, vilken bemannas av medlemmar av föreningen Sveriges Sändareamatörer.

På museet finns även Sveriges första 4D bio, Cino4. Där förstärker tekniska effekter 3D-filmer om tekniska innovationer och vetenskap. Vickande och skakande stolar, fläktar, rökmaskiner, bubbelaggregat och spotlights förhöjer effekten.

Mellan 25 oktober 2013 till 28 september 2014 visas 100-tals spelfavoriter från dataspelshistorien fram till idag i Världens största dataspelsutställning Game on.

År 2013 planeras ett nytt Science Center på Tekniska museet.

Historia[redigera | redigera wikitext]

På förslag av Svenska Teknologföreningen och Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) bildades 1923 en arbetsgrupp för att planera för ett tekniskt museum. Utöver dessa två var Sveriges Industriförbund och Svenska Uppfinnareföreningen med från början. År 1924 började insamlingsarbetet.

De första mindre utställningarna visades på IVA:s vind på Grev Turegatan i Stockholm. Sedan ett omfattande arkiv med 15 000 bilder och 33 000 ritningar samlats in omkring 1930, blev lokalfrågan akut. Ett antal av Livregementets Dragoners hus på norra Djurgården, som blivit lediga, ställdes till förfogande av staten. Bidrag från industrier, privatpersoner och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse finansierade en ny huvudbyggnad på 9 000 kvadratmeter, vilken stod färdig 1936. Byggnaden gestaltades av arkitekten Ragnar Hjorth och uppfördes av AB Arcus i betong på en stomme av stålbalkar[2]. Redan från början visades många föremål och demonstrationsapparater, som besökarna själv kunde prova.

Teknorama öppnade 1985 som Sveriges första science center600 kvadratmeter på temat ”Upptäcka – Utforska – Uppleva”. År 1992 utökades Teknorama med experimentstationer på ytterligare 700 kvadratmeter. Idag består Teknorama av två olika utställningar; Teknorama Sport och Teknorama på rymmen. Leklabbet, den tillkomna avdelningen för små barn, blev även en del av Teknorama på rymmen.

När Telemuseum stängde i januari 2004, tog Tekniska museet över Telemuseums samlingar, ungefär 15 000 föremål, varav de flesta dock för närvarande är magasinerade.

År 2010 stängdes Tekniska museets maskinhall som hade pågått sedan 1938. Utställningen NASA - A Human Adventure öppnades strax efter. När den rymdutställningen sedan gick ut på turné i Europa i början av november 2011, öppnade Tekniska museet den största egenproducerade utställning - 100 innovationer.

Museets samlingar består av 55 000 föremål, 200 000 ritningar och kartor, 800 000 bilder och drygt 50 000 böcker och en utställningsyta på 10 000 kvadratmeter.

Byggnader[redigera | redigera wikitext]

Tekniska museet delar byggnad med Polismuseet och Riksidrottsmuseet, och ligger granne med Sjöhistoriska museet och Etnografiska museet.

Historiska bilder[redigera | redigera wikitext]

Nutida bilder[redigera | redigera wikitext]

Samlingar (urval)[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Riksförbundet Sveriges museer (7 januari 2014). ”Landets museer behöll sin starka roll under 2013”. Pressmeddelande. Läst 15 juni 2014.
  2. ^ Dædalus: Sveriges tekniska museums årsbok. Årg. 54(1985), Museet och 30-talet : om arkitektur, kultur och teknik under 1930-talet och Tekniska museets nya museibyggnad. Stockholm: Sveriges tekniska museum. 1986. Libris 8258845. ISBN 91-38-09082-1 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Cedrenius, Gunilla (1999). ”Tekniska museet på divanen: tankar kring ett jubileumsseminarium”. Dædalus (Stockholm) "2000(68),": sid. [210]-221 : ill.. 0070-2528. ISSN 0070-2528.  Libris 8196448
  • Rudberg Eva, red (1986). Dædalus: Sveriges tekniska museums årsbok. Årg. 54(1985), Museet och 30-talet : om arkitektur, kultur och teknik under 1930-talet och Tekniska museets nya museibyggnad. Stockholm: Sveriges tekniska museum. Libris 8258845. ISBN 91-38-09082-1 (inb.) 
  • Höjeberg Mats, red (1998). Dædalus: Tekniska museets årsbok. Årg. 67(1999), Teknik som kultur : Tekniska museet 75 år. Stockholm: Tekniska museet. Libris 8258856. ISBN 91-7616-100-5 (inb.) 
  • Höjeberg Mats, red (1999). Dædalus: Tekniska museets årsbok. Årg. 68(2000), Mötesplats Tekniska museet. Stockholm: Tekniska museet. Libris 8258847. ISBN 91-7616-011-4 (inb.) 
  • Ek-Nilsson, Katarina (1997). ”Militär och museiman: Torsten Althin och skapandet av Tekniska museet”. Dædalus (Stockholm) "1998(66),": sid. [23]-42 : ill.. ISSN 0070-2528. ISSN 0070-2528 ISSN 0070-2528.  Libris 2636434
  • Nisser, Marie (1986). ”Tekniska museet och dess föregångare”. Dædalus (Stockholm) "1985(54),": sid. 149-163, 196-197 : ill.. ISSN 0070-2528. ISSN 0070-2528 ISSN 0070-2528.  Libris 2831517

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]