Anas

Anas
Gräsand (Anas platyrhynchos) – en typisk representant för släktet Anas.
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Fåglar Aves
Ordning	Andfåglar Anseriformes
Familj	Änder Anatidae
Släkte	Anas
Vetenskapligt namn
§ Anas
Auktor	Linné, 1758
Arter
Se text

Anas är ett släkte inom familjen änder (Anatidae). Släktet är med fyrtiotalet arter det största inom familjen. Arterna är vida spridda och förekommer på alla kontinenter utom Antarktis. Det råder dock oenighet vilka arter som bör placeras i släktet.

Systematik

Detta släktes fylogeni är bland de mer förvirrande bland levande fåglar. Forskningen hämmas av det faktum att utkristalliseringen av de två största grupperna inom släktet - krickorna och gräsandsgruppen - skedde snabbt och relativt sent - ungefär under mellersta till sen Pleistocen. Utöver detta har även hybridisering under en lång tid spelat en viktig roll i släktets evolution, där hybridisering inom undersläktena varit vanliga och hybridisering mellan undersläkten inte varit ovanliga och där avkomman varit fullt fertil. På grund av detta är släktskapet mellan arterna svåra att specificera och analyser av mtDNA sekvenser ger tvetydiga svar.

Några av de större kladerna går att avgöra. Exempelvis gräsandsgruppen, som traditionellt omfattar släktets typ och utgör en monofyletisk grupp. Däremot är exempelvis krickornas fylogeni mycket förbryllande.

Det är ganska klart att de klader inom underfamiljen Anatinae, som är mer avlägset besläktade med gräsandsgruppen än vad bläsänderna är, borde separeras från släktet och placeras i egna släkten. Detta skulle omfatta gulkindad kricka (A. formosa), årta(A. querquedula), änderna inom den fläckiga, svarthättade Punanetta-gruppen (se nedan), skedänderna och de andra blåvingade arterna. I stort kan man säga att den sista stora diskussionen kring vilka taxa som ska inkluderas i släktet Anas rör huruvida bläsänderna ska ingå i släktet Anas eller placeras i ett eget släkte tillsammans med snatterand (Anas strepera) och praktand (Anas falcata). Bläsandsgruppen har å ena sidan en mycket distinkt morfologi och ett specifikt beteende, men där de särskiljande faktorerna i analyser baserade på den mitokondriella genen för enzymet cytokrom b är få gentemot gräsandsgruppen.

Arter inom släktet

Kanelårta (A. cyanoptera) - representant för gruppen Spatula.

Bläsand (A. penelope) - representant för bläsandsgruppen Mereca.

Kastanjekricka (A. castanea) - representant för gruppen krickor Nettion.

Den följande uppställningen baseras på morfologiska, molekulära och beteendemässiga karaktärer och presenterar synbara större evolutionära grupper. Artindelningen följer Clements et al 2014.

• Förmodat släkte N.N (onamnat)
  • Gulkindad kricka (Anas formosa)
• Förmodat släkte Querquedula (Kanske inkluderar Punanetta)
  • Årta (Anas querquedula)
• Förmodat släkte Punanetta
  • Silverand (Anas versicolor)
  • Punaand (Anas puna)
  • Sumpand (Anas hottentota)
• Förmodat släkte Spatula - blåvingade änder, skedänder och dylika
  • Blåvingad årta (Anas discors)
  • Kanelårta (Anas cyanoptera)
  • Sydamerikansk skedand (Anas platalea)
  • Kapskedand (Anas smithii)
  • Australisk skedand (Anas rhynchotis)
  • Skedand (Anas clypeata)
• Förmodat släkte Bläsänder (Mareca) (Kanske inkluderar Chaulelasmus och Eunetta)
  • Bläsand (Anas penelope)
  • Amsterdamand (Anas marecula) (utdöd ca. 1800)
  • Amerikansk bläsand (Anas americana)
  • Chilensk bläsand (Anas sibilatrix)
• Undersläktet Snatteränder (Chaulelasmus)
  • Snatterand (Anas streptera)
• Undersläktet Praktänder (Eunetta)
  • Praktand (Anas falcata)
• Undersläktet Stjärtänder (Dafila)
  • Stjärtand (Anas acuta)
  • Kerguelenand (Anas eatoni)
  • Gulnäbbad stjärtand (Anas georgica)
  • Bahamaand (Anas bahamensis)
  • Rödnäbbad and (Anas erythrorhyncha)
  • Kapand (Anas capensis) (tidigare i undersläktet Nettion)
• Undersläktet Krickor (Nettion)

Indiska Oceanen -kladen

• • Madagaskarkricka (Anas bernieri)
  • Sauziers kricka (Anas theodori) (utdöd sent 1690-tal)
  • Sundakricka (Anas gibberifrons)
  • Gråkricka (Anas gracilis)
  • Andamankricka (Anas albogularis)
  • Kastanjekricka (Anas castanea)

Grön vingade/röd- och grönhuvade -kladen

• • Kricka (Anas crecca)
  • Amerikansk kricka (Anas carolensis)
  • Gulnäbbad kricka (Anas flavirostris)
  • Andinsk kricka (Anas andium)

Nyzeeländska-kladen

• • Aucklandkricka (Anas aucklandica)
  • Brun kricka (Anas chlorotis)
  • Campbellkricka (Anas nesiotis)
• Undersläktet Melananas (kanske inkluderas i undersläktet Anas)
  • Afrikansk svartand (Anas sparsa)
• Undersläktet Anas (inkluderar gräsandsgruppen och nära besläktade arter)

Afrikanska arter

• • Mellers and (Anas melleri)
  • Gulnäbbad and (Anas undulata)

Amerikanska -kladen

• • Fläckand (Anas fulvigula)
  • Svartand (Anas rubripes)

Stillahavs -kladen (Den utdöda gruppen Mao-Nalos som levde på Hawaii härstammar från denna klad.)

• • Laysanand (Anas laysanensis)
  • Stillahavssvartand (Anas superciliosa)
  • "Anas oustaleti" - utdöd hybridpopulation, på Marianerna, mellan gräsand och stillahavssvartand. Se stillahavssvartand.
  • Hawaiiand (Anas wyvilliana) - tidigare kategoriserad som en underart till gräsand.
  • Filippinand (Anas luzonica)

Oklar tillhörighet

• • Gräsand (Anas platyrhynchos)
  • Indisk fläcknäbband (Anas poecilorhyncha)
  • Östlig fläcknäbband (Anas zonorhyncha) - behandlades tidigare som en underart till A. poecilorhyncha.

Arter som tidigare placerades inom släktet Anas

• Bronsvingad and (Speculanas specularis)
• Tofsand (Lophonetta specularioides)
• Salvadoriand (Salvadorina waigiuensis)

Fossila arter som placeras inom släktet Anas

Släktskapen är mestadels oklara.

• Anas isarensis (Sen Miocen i Aumeister, Tysklad)
• Anas greeni (Sen miocen?/tidig Pliocen i South Dakota, USA)
• Anas ogallalae (Sen Miocen?/tidig Pliocen i Kansas, USA)
• Anas pullulans (Sen Miocen?/tidig Pliocen i Juntura, USA)
• Anas eppelsheimensis (Tidig Pliocen i Eppelsheim, Tyskland)
• Anas bunkeri (Tidig? - mellersta Pliocen - tidig pleistocen i USA)
• Anas pachyscelus (Sen Pleistocen i Shore Hills, Bermuda)
• Anas schneideri (Sen Pleistocen i Little Box Elder Cave, USA)
• Anas cheuen (Mellersta Pleistocen i Argentina)

Referenser

Källor

• Lars Larsson Birds of the World, 2001, CD-rom

Delar av artikeln är översatt från engelska Wikipedias artikel Anas i april 2007 där följande källor anges:

• Carboneras, Carles (1992): Family Anatidae (Ducks, Geese and Swans). In, del Hoyo, Josep; Elliott, Andrew & Sargatal, Jordi (editors): Handbook of Birds of the World, Volume 1: Ostrich to Ducks: 536-629. Lynx Edicions, Barcelona. ISBN 84-87334-10-5
• Johnson, Kevin P. & Sorenson, Michael D. (1999): Phylogeny and biogeography of dabbling ducks (genus Anas): a comparison of molecular and morphological evidence. Auk 116(3): 792–805. PDF fulltext
• Johnson, Kevin P. McKinney, Frank; Wilson, Robert & Sorenson, Michael D. (2000): The evolution of postcopulatory displays in dabbling ducks (Anatini): a phylogenetic perspective. Animal Behaviour 59(5): 953–963 PDF fulltext
• Kulikova, Irina V.; Drovetski, S. V.; Gibson, D. D.; Harrigan, R. J.; Rohwer, S.; Sorenson, Michael D.; Winker, K.; Zhuravlev, Yury N. & McCracken, Kevin G. (2005): Phylogeography of the Mallard (Anas platyrhynchos): Hybridization, dispersal, and lineage sorting contribute to complex geographic structure. Auk 122(3): 949-965. [English with Russian abstract] DOI: 10.1642/0004-8038(2005)122[0949:POTMAP]2.0.CO;2 PDF fulltext Erratum: Auk 122(4): 1309. DOI: 10.1642/0004-8038(2005)122[0949:POTMAP]2.0.CO;2
• Livezey, B. C. (1991): A phylogenetic analysis and classification of recent dabbling ducks (Tribe Anatini) based on comparative morphology. Auk 108(3): 471–507. PDF fulltext
• McCracken, Kevin G.; Johnson, William P. & Sheldon, Frederick H. (2001): Molecular population genetics, phylogeography, and conservation biology of the mottled duck (Anas fulvigula). Conservation Genetics 2(2): 87–102. doi:10.1023/A:1011858312115 PDF fulltext
• Sorenson et al (1999): Relationships of the extinct moa-nalos, flightless Hawaiian waterfowl, based on ancient DNA. Proceedings of the Royal Society.