Skedand

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Skedand
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Adult hane i praktdräkt.
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Andfåglar
Anseriformes
Familj Egentliga andfåglar
Anatidae
Underfamilj Änder
Anatinae
Släkte Anas
Art Skedand
A. clypeata
Vetenskapligt namn
§ Anas clypeata
Auktor Linné, 1758
Synonymer
Spatula clypeata (se text)
Adult hona
Adult hona
Hitta fler artiklar om fåglar med

Skedand (Anas clypeata) ibland (Spatula clypeata) är en vanlig simand med stort utbredningsområde.

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Hane.
Hona.

Skedanden är en medelstor and med en längd på 44-52 cm och vingspann på 73-82 cm.[2] Den har en kort hals och en iögonfallande stor och platt näbb, som ger den ett framtungt intryck både simmande och i flykten. Benen är orangefärgade, den har en grön vingspegel och dess vingundersidor är ljust gråvita med en mörk bakkant.

Den adulta hanen i praktdräkt har stålgrå näbb, mörkgrönt huvud som kan se svart ut på håll, gult öga, vitt bröst och rygg, rödbruna kroppsidor och buk, svart stjärt och handpennor och klarblå övre armtäckare.

Honan, som på avstånd kan påminna om en gräsand, är vattrad i beige och brunt och ger ett ganska ljust intryck. De flesta fjädrar är dock mörkt bruna men har en ljusbeige bräm. Honan har grå övre armtäckare. Den har ett ljust ansikte med en mörkare hjässa och ett mörkt ögonstreck och mörka ögon. Kanterna på dess stora näbb är orange medan ovan och undersidan är grå. Juvenilen påminner om honorna men är betydligt mörkare i en kastanjebrun färg.

Den är en förhållandevis tyst fågel. Hanen har ett knackande lockläte '"tok-tok...tok-tok" och honan har ett gräsandsliknande kvackande.

Systematik och utbredning[redigera | redigera wikitext]

Hane.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Skedanden häckar i de norra områdena av Europa och Asien, och över merparten av Nordamerika.[3] Merparten av populationen är flyttfåglar och överger de nordligare häckningsområdena. Vintertid förekommer arten utöver de sydligare häckningsområdena även i Afrika, södra Centralasien, Sydostasien, Mellan- och Sydamerika, och på öar i Stilla havet.[4] Den har till och med vid några få tillfällen vintertid observerats i Australien.[4]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Arten beskrevs första gången taxonomisk 1758 av Carl von Linné i hans verk Systema naturae under sitt nuvarande vetenskapliga namn.[5] Som andra simänder placeras den i släktet Anas, men utgör en tydligt åtskild klad inom detta släkte, tillsammans med de andra skedänderna och dess närmsta släktingar, vilket indikerar att de kanske bättre skulle beskrivas som det egna släktet Spatula.

Trots sitt mycket stora utbredningsområde accepteras inga föreslagna underarter. Fossil av en mycket liknande and har återfunnits från tidig pleistocen i Dursunlu, Turkiet. Det är oklart hur dessa fåglar är besläktade med dagens skedand. Det vill säga om det rör sig om en annan art, en förhistorisk underart, eller om skillnaderna beror på individuella vaiationer.[6]

Förekomst i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige häckar skedanden sparsamt främst i de södra och östra delarna, i norr sällsynt utefter kusten.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Skedanden förekommer i öppen, näringsrik våtmark, med tillgång till tät skyddande vegetation, som fuktiga gräsmarker, grunda slättsjöar, träsk och kärr. Den är inte lika social, utanför häckningsperioden, som många andra simänder, och tenderar att bara bilda mindre flockar eller uppträda i par. Den födosöker genom att "beta" vattenvegetation, ofta genom att svänga näbben från sida till sida. Den äter även blötdjur och insekter under häckningsperioden.

Boet är en grund fördjupning i marken, som fodras med vätmaterial och dun, ofta i närheten av vatten. Den börjar häcka tidig, i de norra områdena strax efter islossningen. Den lägger i genomsnitt 9–11 ägg, men kullar med 6–14 ägg har observerats, som honan ruvar i 22–26 dagar.[4] Honan tar sedan ensam hand om ungarna som blir flygga efter 40–45 dagar.[4]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Sitt namn har den fått av sin stora platta näbb som ser ut som en sked.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BirdLife International 2012 Anas clypeata Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
  2. ^ Svensson et al., 2009
  3. ^ Clements et al., 2009
  4. ^ [a b c d] Larsson, 2001
  5. ^ Linné, 1758
  6. ^ Louchart et al., 1998

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Clements et al. (2009) Clements Checklist version 6.4, <www.birds.cornell.edu>, läst 2011-01-04
  • Larsson, Lars (2001) Birds of the World, CD-rom
  • Linné, C (1758). Systema naturae per regna tria naturae, secundum classes, ordines, genera, species, cum characteribus, differentiis, synonymis, locis. Tomus I. Editio decima, reformata. Holmiae. (Laurentii Salvii). sid. 124. ”A. macula alarum rufa nigra alba.” 
  • Louchart, Antoine; Mourer-Chauviré, Cécile; Guleç, Erksin; Howell, Francis Clark & White, Tim D. (1998): L'avifaune de Dursunlu, Turquie, Pléistocène inférieur: climat, environnement et biogéographie. Les Comptes rendus de l'Académie des sciences IIA 327(5): 341-346.doi:10.1016/S1251-8050(98)80053-0
  • Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 26-27. ISBN 978-91-7424-039-9 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]