Svartand

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Svartand
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Hane och hona av svartand.
Hane och hona av svartand.
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Andfåglar
Anseriformes
Familj Egentliga andfåglar
Anatidae
Underfamilj Änder
Anatinae
Släkte Anas
Art Svartand
A. rubripes
Vetenskapligt namn
§ Anas rubripes
Auktor Brewster, 1902
Synonymer
Anas obscura
Anas rubripes rubripes
Anas rubripes obscura
Anas rubripes tristis
Hitta fler artiklar om fåglar med

Svartand (Anas rubripes) är en amerikansk fågelart inom underfamiljen änder.

Utbredning och taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Den beskrevs taxonomiskt första gången 1902 av William Brewster som Anas obscura rubripes. Arten kategoriseras oftast som monotypisk[2] men två underarter erkänns av vissa auktoriteter; A. r. rubripes och A. r. obscura.[3] Svartanden bildar tillsammans med gräsand (A. platyrhynchos), Mellers and (A. melleri) och gulnäbbad and (A. undulata) en så kallad superart.[4]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Svartanden häckar i östra Kanada, från Manitoba till Newfoundland och i områdena kring de Stora sjöarna, och i Adirondacks i nordöstra USA. Dess sydligaste häckningsområde ligger i North Carolina. Den är en partiell flyttfågel och många övervintrar i de centrala delarna av östra USA, speciellt i kustområdena.

Hybridisering med gräsand[redigera | redigera wikitext]

Den hybridiserar regelbundet med gräsand[5], med vilken den är nära besläktad. Ibland behandlas den som en mörkfärgad underart till gräsanden, men detta är felaktigt, då hybridisering inom släktet Anas inte är tillräcklig grund för att underkänna artstatus.[6] Då hybriderna inte går att särskilja i fält är det mycket komplicerat att studera fenomenet. Forskning på hybrider i fångenskap har visat att många hybridhonorna dör innan de når könsmogen ålder vilket också är en indikation på att svartanden är en egen art.[7][8]

Observationer utanför utbredningsområdet[redigera | redigera wikitext]

Den observeras sällsynt i Europa, främst på Island och i Storbritannien. I storbritannien finns det kända fall där svartänder har stannat och hybridiserat med gräsänder. Fynd av arten har även gjort i Skandinavien, Frankrike, Tyskland, Spanien, på Azorerna, på Kanarieöarna, i Sydkorea, på Bahamas och i Puerto Rico.[9]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Jämförelse mellan svartand och hona gräsand.
Svartandshane. Notera gul näbb och mörk dräkt.
Svartandshona. Notera ljust gröngrå näbb och ljusare dräkt.

Den adulta hanen har gul näbb, mörk kropp, ljusar nacke och huvud, orangefärgade ben och mörka ögon. Den adulta honan har ett liknande utseende men är överlag ljusare och har en gröngrå näbb. Båda könen har en blålila vingspegel som saknar vita kanter vilket gräsanden har. Dess läte påminner om gräsandens.

Hybrider mellan svartand och gräsand kan vara mycket svåra att skilja i fält.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Svartandens häckningsbiotop består av sjöar, dammar, floder, våtmarker och andra färskvattenbiotoper. De bygger sitt enkla bo direkt på marken. Honan lägger i genomsnitt 8-10 mattgröna ägg (kullar på mellan 6-14 har observerats). och honan ruvar ensam äggen i 26-30 dagar.[9] De födosöker på land och i grunda vatten genom att tippa kroppen framåt så att den når bottnen med näbben. Främst lever de av växtdelar men även blötdjur, och vattenlevande insekter.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Svartand har länge varit en uppskattad viltfågel. Den förekommer över ett stort område som uppskattas till 4.100.000 km² och världspopulationen uppskattas till 400.000 individer.[10] Arten kategoriseras som livskraftig (LC) men det finns indikationer på att den har minskat på grund av hårt jakttryck och habitatförluster. Vissa naturvådande institutioner räknar även in hybridiseringen och konkurrensen från gräsand som ett hot för arten.[11][12].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Texten är till stora delar översatt från engelskspråkiga wikipedias artikel American Black Duck, läst 2009-07-16

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BirdLife International 2012 Anas rubripes Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 <www.iucnredlist.org>. Läst 6 januari 2014.
  2. ^ Clements et al., 2008
  3. ^ Avibase, Svartand (Anas rubripes) Brewster, 1902, www.avibase.bsc-eoc.org, läst 2009-07-16
  4. ^ The Internet Bird Collection, American Black Duck (Anas rubripes), http://ibc.lynxeds.com, läst 2009-07-16
  5. ^ McCarthy, 2006
  6. ^ Mank et al., 2004
  7. ^ Kirby et al., 2004
  8. ^ McCarthy, 2006
  9. ^ [a b] Larsson, 2001
  10. ^ BirdLife International 2008
  11. ^ Rhymer & Simberloff, 1996
  12. ^ Rhymer, 2006

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Avise, John C.; Ankney, C. Davison & Nelson, William S. (1990): Mitochondrial Gene Trees and the Evolutionary Relationship of Mallard and Black Ducks. Evolution 44(4): 1109-1119. doi:10.2307/2409570 (HTML sammanfattning och bild av första sidan)
  • BirdLife International (2008) Anas rubripes. I: IUCN 2009. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2009.1. <www.iucnredlist.org>. Läst 16 juli 2009.
  • Clements et al. (2008) Clements Checklist version nov. 2008 (exceldokument), www.birds.cornell.edu, läst 2009-07-16
  • Johnsgard, Paul A. (1967): Sympatry Changes and Hybridization Incidence in Mallards and Black Ducks. American Midland Naturalist 77(1): 51-63. doi:10.2307/2423425 (HTML sammanfattning och bild av första sidan)
  • Kirby, Ronald E.; Sargeant, Glen A. & Shutler, Dave (2004): Haldane's rule and American black duck × mallard hybridization. Canadian Journal of Zoology 82(11): 1827–1831. doi:10.1139/z04-169 (HTML sammanfattning)
  • Larsson, Lars (2001) Birds of the World, CD-rom
  • Mank, Judith E.; Carlson, John E. & Brittingham, Margaret C. (2004): A century of hybridization: Decreasing genetic distance between American black ducks and mallards. Conservation Genetics 5(3): 395–403. doi:10.1023/B:COGE.0000031139.55389.b1 (HTML sammanfattning)
  • McCarthy, Eugene M. (2006) Handbook of Avian Hybrids of the World. Oxford University Press.
  • Rhymer, Judith M. (2006): Extinction by hybridization and introgression in anatine ducks. Acta Zoologica Sinica 52(Supplement): 583–585. PDF fulltext
  • Rhymer, Judith M. & Simberloff, Daniel (1996): Extinction by hybridization and introgression. Annu. Rev. Ecol. Syst. 27: 83-109. doi:10.1146/annurev.ecolsys.27.1.83 (HTML sammanfattning)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]