Anubisbabian

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Anubisbabian
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Anubisbabian (Papio anubis)
Anubisbabian (Papio anubis)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Primater
Primates
Underordning Haplorhini
Familj Markattartade apor
Cercopithecidae
Släkte Babianer
Papio
Art Anubisbabian
P. anubis
Vetenskapligt namn
§ Papio anubis
Auktor Lesson, 1827
Utbredning
Utbredningsområde
Utbredningsområde
Grooming monkeys.jpg
Hitta fler artiklar om djur med

Anubisbabian (Papio anubis) är en art i släktet babianer som tillhör familjen markattartade apor. Den är uppkallad efter den egyptiska guden Anubis. Anubisbabianens nos påminner om guden som framställs med ett schakalartad huvud.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Djuret har en grå- till olivgrön päls och hannar har dessutom kring skuldrorna och främre delen av ryggen en man. Den långdragna nosen saknar hår och är svart. Även regionen kring djurets anus saknar hår och är mörk. Anubisbabianer når en kroppslängd mellan 48 och 76 cm och därtill kommer en 38 till 58 cm lång svans. Som hos alla babianer finns hos anubisbabianen en utpräglad könsdimorfism. Hannar når en vikt upp till 25 kilogram och är så uttrycklig tyngre än honor som bara når 15 kilogram. Även hannarnas hörntänder är tydlig större.

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Arten har det största utbredningsområde av alla babianer. Den förekommer i stora delar av centrala Afrika från Mali till Etiopien och till södra Tanzania. Liksom andra babianer vistas den främst i savanner men den förekommer även i skogar och andra habitat.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Arten är som alla smalnäsor aktiv på dagen och vistas främst på marken. Den går på fyra extremiteter och håller svansen i en båge. Under natten vilar den ofta i träd eller i gömda bergssprickor. Anubisbabianen bildar grupper av 15 till 150 individer (oftast 40 till 80). Flocken bildas av flera hannar och honor. I gruppen finns en utpräglad hierarki (se Socialt beteende hos babianer).

Dessa apor är allätare men livnär sig främst av växtdelar. De äter bland annat frukter, gräs och rötter men även insekter, fågelägg och mindre ryggradsdjur – även partåiga hovdjur och andra primater.

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Anubisbabianen kan para sig hela året. När honan är parningsbered är hennes region kring könsdelarna förstorade. I princip kan honan para sig med alla hannar i flocken. Därför strider hannarna om rätten att para sig. En annan strategi är att hannen etablerar en nära vänskap till en hona. De erbjuder till exempel mat, hjälper vid ungarnas uppfostring eller letar efter löss i pälsen.

Efter dräktigheten som varar ungefär 180 dagar föds vanligen ett enda ungdjur. Ungen väger vid födelsen cirka ett kilo och har en svart färg. Efter ungefär ett år slutar honan att ge di och efter 5 till 8 år är ungarna könsmogna. Vid denna tidpunkt lämnar hannar sin ursprungliga flock, honor stannar oftast hela livet i gruppen.

Individer i naturen blir mellan 25 och 30 år gamla.

Anubisbabian och människor[redigera | redigera wikitext]

Arten har vid flera ställen anpassad sig till människan. Ibland invaderar de odlingsmark och skadar växterna. Därför blir de ibland jagade. Ett annat hot är förstöringen av anubisbabianens levnadsområde. Trots allt listas arten av IUCN som livskraftig (least concern).[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 7 september 2009. med följande källa:
  1. ^ [a b] Papio anubisIUCN:s rödlista, auktor: Kingdon, J., Butynski, T.M. & De Jong, Y. 2008, besökt 18 augusti 2010.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]